Annons

Företag behöver korttidsarbete

DEBATT. Många företag har fasat ut korttidsarbetet, men variationen mellan branscherna är stor. Företag måste ha möjlighet att använda sig av korttidsarbete även 2021. Krisen kommer att fortsätta slå hårt mot vissa företag och branscher, skriver Unionens ordförande Martin Linder.

ANSTRÄNGT. Läget är just nu som tuffast inom besöksnäringen och angränsande delar av tjänstesektorn. Här är användningsgraden av korttidsarbete nära 70 procent jämfört med i våras, skriver Martin Linder.
ANSTRÄNGT. Läget är just nu som tuffast inom besöksnäringen och angränsande delar av tjänstesektorn. Här är användningsgraden av korttidsarbete nära 70 procent jämfört med i våras, skriver Martin Linder.

I viktiga konkurrentländer, som Tyskland, har man länge stöttat företag vid tillfälliga nedgångar genom så kallat korttidsarbete. Anställda går tillfälligt ner i arbetstid samtidigt som staten går in och tar en del av lönekostnaden. Sedan 2013 har Sverige en lag om korttidsarbete på plats, men utformningen har varit otillräcklig. När coronapandemin slog till med full kraft i våras fanns det ett färdigt utredningsförslag för ett bättre fungerande system i regeringens byrålåda. Den 19 mars infördes ett nytt sätt för enskilda företag att få stöd, genom ansökan hos Tillväxtverket. Det har funnits frågetecken i hur de nya reglerna ska tolkas, men tillsammans med våra motparter och i samråd med Tillväxtverket har vi kunnat lösa ut många av dem.

Nu ett drygt halvår senare vet vi att systemet med korttidsarbete över lag har fungerat väl och har varit ett otroligt viktigt stöd i den här krisen. När vi jämför med utvecklingen på arbetsmarknaden under finanskrisen syns det tydligt. Finanskrisen ledde till en kraftig nedgång i både antalet sysselsatta och i arbetade timmar. Den här krisen har sysselsättningen hållits uppe betydligt bättre, trots att de arbetade timmarna också denna gång sjunkit. Utan korttidsarbete hade vi haft en långt högre arbetslöshet än vi har i dag, och vi hade haft mycket svårare att snabbt komma tillbaka och dra nytta av den globala konjunkturuppgång som nu sker. Vi ser också att företagen använder systemet på ett flexibelt sätt och snabbt skalar upp medarbetarnas arbetstid när läget ljusnar.

Tillväxtverkets statistik över beviljade ansökningar ger i dagsläget ingen bra bild över hur den faktiska användningen av korttidsarbete ute på arbetsplatserna ser ut. I våras ställde Unionen frågor till våra fackklubbar om detta, och nu i höst har vi följt upp med en ny undersökning. Bilden vi får är att många företag redan har fasat ut korttidsarbetet, och många av de företag som fortsatt att ha korttidspermitterad personal har det i betydligt mindre utsträckning än i våras. Men variationen mellan branscherna är stor.

Vår undersökning visar att det är inom handeln och verkstadsindustrin som företagen i störst utsträckning fasat ut korttidsarbete. Här är det sammantaget bara runt 15 procent av den personal som i våras var korttidspermitterad som fortfarande är det. Inom it-branschen har användningen också gått ner väsentligt och ligger på 20–25 procent jämfört med i våras.

Däremot används korttidsarbete fortfarande ungefär till hälften jämfört med i våras på företagen inom basindustrin. Vår undersökning visar också, föga förvånande, att läget just nu är som tuffast inom besöksnäringen och angränsande delar av tjänstesektorn. Här är användningsgraden av korttidsarbete nära 70 procent jämfört med i våras. Siffrorna speglar att takten i återhämtningen skiljer sig åt mellan branscher. De visar också att stora delar av industrin faktiskt leder återhämtningen. I stället är det delar av tjänstesektorn som fortfarande är väldigt utsatt.

Unionen är övertygad om att företagen måste ha möjlighet att använda sig av korttidsarbete även under 2021. Krisen kommer att fortsätta slå hårt mot vissa företag och branscher, och det kan komma nya konjunkturdippar. Men reglerna gör att företag som har använt sig av korttidsarbete under 2020 inte får ansöka om stöd igen förrän efter en karenstid på 24 månader. Det är helt orimligt. Karensen slår också till oavsett hur lång tid man använt sig av korttidsarbete i år.

Unionen anser att regeringen snabbt måste lyfta bort karensreglerna. Vi ser att användningen av systemet automatiskt går ner när ekonomin går bättre. Det är ett slags självreglering som håller statens kostnader för korttidsarbete i schack. Men möjligheten att använda sig av korttidsarbete måste finnas.

Det är också viktigt att företag med högkvalificerad personal, och därmed höga lönekostnader, inte missgynnas av hur reglerna för korttidsarbete är utformade. Tyvärr missgynnas de i dag. Därför anser vi att inkomsttaket för stödet måste höjas från 44.000 till 50.000 kronor i månaden. Dagens nivå är också betydligt lägre än i våra konkurrentländer.

Korttidsarbete är ett bra tillfälle att kompetensutveckla personalen. Stöd för kompetensinsatser finns på plats från nästa år, men i höstbudgeten finns ett tak på hur mycket kompetensstödet får kosta per person. Det är fel väg att gå. Utbildningarna som genomförs på företagen ska vara relevanta och strategiskt viktiga, inte billigast möjliga.

Det finns röster i debatten för att korttidsarbetet borde avvecklas. Argumenten är oftast kopplade till missuppfattningen att korttidsarbete låser in människor i inaktivitet och hindrar strukturomvandlingen. Vi håller inte med. Vi har tydligt sett nyttan med – och faktiskt nödvändigheten av – korttidsarbete. Strukturomvandlingen sker ändå, och många får behålla jobbet i stället för att bli arbetslösa.

Men regeringen måste nu se till att systemet fungerar också efter årets slut. Regeringen behöver också utvärdera hur korttidsarbete fungerat under krisen - så att vi kan lära av de erfarenheter vi gjort och skapa en ännu mer välfungerande modell till nästa gång krisen slår till.

Martin Linder

Ordförande Unionen

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från TelenorAnnons

Därför är 5G viktigt – för ditt företag

Martin Whitlock är teknikchef hos Telenor IoT.
Martin Whitlock är teknikchef hos Telenor IoT.

Inte bara en bättre teknik – utan avgörande för framtidens affär.

Här avslöjar experten hur 5G kan hjälpa ditt företag.

– Om det kommer någon i din bransch med den här tekniken och du inte är med på tåget, då finns det stor risk att du blir ifrånkörd, säger Martin Whitlock, teknikchef hos Telenor IoT.

Så kan 5G påverka dina IoT-planer – läs mer 

Högre kapacitet, snabbare datahastigheter och mer avancerade möjligheter – men är det nödvändigt? När femte generationens mobilnät, 5G, gör sitt intåg ställer säkerligen många företag och organisationer frågan.

– Faktum är att 5G redan tidigt var efterfrågat av marknaden. I takt med att digitaliseringen sprungit i väg senaste åren har marknaden också större krav på vilken teknik som kan uppfylla de nya behoven för uppkoppling. 5G är en effekt av det, tekniken där är redan i grunden anpassad för IoT-produkter, säger Martin Whitlock och pekar på att 5G skapar nya möjligheter inom flera områden:

– Hemma har du sannolikt en elmätare som utnyttjar tekniken redan nu. Elmätaren i sig är ingen revolution men den svarar mot behovet att snabbt kunna läsa av elförbrukningen. Tittar man visionärt kommer 5G möjliggöra de extrema användningsområdena, som självkörande bilar. Men vi har även avancerad robotteknik inom industrin eller möjligheten att kunna genomföra remote surgery på ett sjukhus på andra sidan jorden eftersom uppkopplingen via 5G är tillräckligt snabb för det.

”4G och 5G kommer att leva parallellt länge”

Samtidigt är Whitlock tydlig med att 5G inte kommer rullas ut över en natt. Han målar upp en tidslinje över tio år med tre större faser: Övergång, utveckling och förvandling.

– Vi tar de första stegen i första fasen nu. Inom EU har vi många saker som är uppkopplade via 2G-nätet, som exempelvis alarmknappar i nyproducerade bilar. Där är en 4G-lösning på gång att ersätta, men det kommer ta tid. Det är svårt att bara släcka ner saker. Men ja, de äldsta näten kommer att fasas ut över tid, säger Whitlock.

När han träffar kunder eller föreläser dyker ofta frågan om även 4G-nätet kommer släckas:

– 4G och 5G kommer att leva parallellt länge, längre än tio år. Med det sagt, ska du designa en produkt idag rekommenderar jag att du ser till att den klarar att kopplas upp både via 4G och 5G- nätet.

Hur ska man som företag då ta sig an utvecklingen? Oavsett bransch gäller det att ha några saker i bakhuvudet, råder Whitlock:

– Det som kan kopplas upp kommer att kopplas upp. Jag vågar påstå att vi är på väg i den riktningen, alla trender pekar dit, säger han och fortsätter:

– Varje gång det kommer en ny generation mobilnät hamnar vi till slut i ett läge där teknologin kommer till stor användning. Ofta kommer marknaden på fler användningsområden än vi operatörer förutspått, och så förväntar jag mig blir fallet även med 5G.

Rekommenderar ett 5G-tänk redan idag

Något av det kanske viktigaste för företag är dock att man inte fastnar i tekniken. 5G är inte ett tekniskt projekt för företaget, utan det handlar om att ta tillvara de möjligheter 5G ger och basera sin affärsutveckling på det. Det borde vara top of mind.

Hur hanterar Telenor IoT:s kunder omställningen?

– Det är en pågående planering hos majoriteten. Man ska komma ihåg att mycket av IoT idag bygger på äldre teknik som fungerar väldigt bra. Några kunder är naturligt mer intresserade av 2G än 5G just nu, men det är naturligtvis så att vi har en dialog om hur övergången ska se ut. Vår starka rekommendation är att du har ett 5G-tänk redan idag och att man förstår hur man kan dra nytta av det. Annars är risken att du blir ifrånkörd.

Därför borde Telenor vara ditt förstaval vid IoT-satsningen  

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera