Annons

Företag behöver korttidsarbete

DEBATT. Många företag har fasat ut korttidsarbetet, men variationen mellan branscherna är stor. Företag måste ha möjlighet att använda sig av korttidsarbete även 2021. Krisen kommer att fortsätta slå hårt mot vissa företag och branscher, skriver Unionens ordförande Martin Linder.

ANSTRÄNGT. Läget är just nu som tuffast inom besöksnäringen och angränsande delar av tjänstesektorn. Här är användningsgraden av korttidsarbete nära 70 procent jämfört med i våras, skriver Martin Linder.
ANSTRÄNGT. Läget är just nu som tuffast inom besöksnäringen och angränsande delar av tjänstesektorn. Här är användningsgraden av korttidsarbete nära 70 procent jämfört med i våras, skriver Martin Linder.

I viktiga konkurrentländer, som Tyskland, har man länge stöttat företag vid tillfälliga nedgångar genom så kallat korttidsarbete. Anställda går tillfälligt ner i arbetstid samtidigt som staten går in och tar en del av lönekostnaden. Sedan 2013 har Sverige en lag om korttidsarbete på plats, men utformningen har varit otillräcklig. När coronapandemin slog till med full kraft i våras fanns det ett färdigt utredningsförslag för ett bättre fungerande system i regeringens byrålåda. Den 19 mars infördes ett nytt sätt för enskilda företag att få stöd, genom ansökan hos Tillväxtverket. Det har funnits frågetecken i hur de nya reglerna ska tolkas, men tillsammans med våra motparter och i samråd med Tillväxtverket har vi kunnat lösa ut många av dem.

Nu ett drygt halvår senare vet vi att systemet med korttidsarbete över lag har fungerat väl och har varit ett otroligt viktigt stöd i den här krisen. När vi jämför med utvecklingen på arbetsmarknaden under finanskrisen syns det tydligt. Finanskrisen ledde till en kraftig nedgång i både antalet sysselsatta och i arbetade timmar. Den här krisen har sysselsättningen hållits uppe betydligt bättre, trots att de arbetade timmarna också denna gång sjunkit. Utan korttidsarbete hade vi haft en långt högre arbetslöshet än vi har i dag, och vi hade haft mycket svårare att snabbt komma tillbaka och dra nytta av den globala konjunkturuppgång som nu sker. Vi ser också att företagen använder systemet på ett flexibelt sätt och snabbt skalar upp medarbetarnas arbetstid när läget ljusnar.

Tillväxtverkets statistik över beviljade ansökningar ger i dagsläget ingen bra bild över hur den faktiska användningen av korttidsarbete ute på arbetsplatserna ser ut. I våras ställde Unionen frågor till våra fackklubbar om detta, och nu i höst har vi följt upp med en ny undersökning. Bilden vi får är att många företag redan har fasat ut korttidsarbetet, och många av de företag som fortsatt att ha korttidspermitterad personal har det i betydligt mindre utsträckning än i våras. Men variationen mellan branscherna är stor.

Vår undersökning visar att det är inom handeln och verkstadsindustrin som företagen i störst utsträckning fasat ut korttidsarbete. Här är det sammantaget bara runt 15 procent av den personal som i våras var korttidspermitterad som fortfarande är det. Inom it-branschen har användningen också gått ner väsentligt och ligger på 20–25 procent jämfört med i våras.

Däremot används korttidsarbete fortfarande ungefär till hälften jämfört med i våras på företagen inom basindustrin. Vår undersökning visar också, föga förvånande, att läget just nu är som tuffast inom besöksnäringen och angränsande delar av tjänstesektorn. Här är användningsgraden av korttidsarbete nära 70 procent jämfört med i våras. Siffrorna speglar att takten i återhämtningen skiljer sig åt mellan branscher. De visar också att stora delar av industrin faktiskt leder återhämtningen. I stället är det delar av tjänstesektorn som fortfarande är väldigt utsatt.

Unionen är övertygad om att företagen måste ha möjlighet att använda sig av korttidsarbete även under 2021. Krisen kommer att fortsätta slå hårt mot vissa företag och branscher, och det kan komma nya konjunkturdippar. Men reglerna gör att företag som har använt sig av korttidsarbete under 2020 inte får ansöka om stöd igen förrän efter en karenstid på 24 månader. Det är helt orimligt. Karensen slår också till oavsett hur lång tid man använt sig av korttidsarbete i år.

Unionen anser att regeringen snabbt måste lyfta bort karensreglerna. Vi ser att användningen av systemet automatiskt går ner när ekonomin går bättre. Det är ett slags självreglering som håller statens kostnader för korttidsarbete i schack. Men möjligheten att använda sig av korttidsarbete måste finnas.

Det är också viktigt att företag med högkvalificerad personal, och därmed höga lönekostnader, inte missgynnas av hur reglerna för korttidsarbete är utformade. Tyvärr missgynnas de i dag. Därför anser vi att inkomsttaket för stödet måste höjas från 44.000 till 50.000 kronor i månaden. Dagens nivå är också betydligt lägre än i våra konkurrentländer.

Korttidsarbete är ett bra tillfälle att kompetensutveckla personalen. Stöd för kompetensinsatser finns på plats från nästa år, men i höstbudgeten finns ett tak på hur mycket kompetensstödet får kosta per person. Det är fel väg att gå. Utbildningarna som genomförs på företagen ska vara relevanta och strategiskt viktiga, inte billigast möjliga.

Det finns röster i debatten för att korttidsarbetet borde avvecklas. Argumenten är oftast kopplade till missuppfattningen att korttidsarbete låser in människor i inaktivitet och hindrar strukturomvandlingen. Vi håller inte med. Vi har tydligt sett nyttan med – och faktiskt nödvändigheten av – korttidsarbete. Strukturomvandlingen sker ändå, och många får behålla jobbet i stället för att bli arbetslösa.

Men regeringen måste nu se till att systemet fungerar också efter årets slut. Regeringen behöver också utvärdera hur korttidsarbete fungerat under krisen - så att vi kan lära av de erfarenheter vi gjort och skapa en ännu mer välfungerande modell till nästa gång krisen slår till.

Martin Linder

Ordförande Unionen


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?