1515
Annons

Fördelningen av vacciner måste bli mer rättvis

Den globala fördelningen av vacciner mot covid-19 präglas av orättvisa. Grundproblemet utgörs av att dagens produktionstakt inte räcker till att täcka hela världen behov samtidigt. Sverige bör gå i bräschen för att en mer rättvis fördelning kommer till stånd, skriver Anders Blanck, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen. 

Rika länder måste i betydligt högre utsträckning dela med sig av sina överskottsdoser av vaccin för fördelning via COVAX. I dag går detta alldeles för långsamt, skriver Anders Blanck, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen.
Rika länder måste i betydligt högre utsträckning dela med sig av sina överskottsdoser av vaccin för fördelning via COVAX. I dag går detta alldeles för långsamt, skriver Anders Blanck, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen.Foto:GunillaLundstrom

I dag har över en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige vaccinerats mot covid-19 med minst en dos. Det är en något högre andel än EU-genomsnittet. I de flesta medlemsländer ligger andelen vaccinerade på mellan 26 och 36 procent. Den historiska vaccinationsinsatsen i Europa går mycket bra, och vi ligger bra till för att flockimmunitet ska kunna uppnås om ett antal månader. Samtidigt finns det länder i världen som ännu inte fått sig tilldelat en enda vaccindos, och ett stort antal låginkomstländer har en mycket låg tilldelning. Hittills har cirka 1,3 miljarder doser vaccin levererats världen över. Av dessa har cirka 60 miljoner, under 5 procent, gått till 122 länder inom WHOs program riktat till låglöneländer, COVAX. Att beskriva den rådande fördelningen av vaccindoser som ett misslyckande ur ett globalt rättviseperspektiv är ingen överdrift.

För precis ett år sedan varnade jag i en debattartikel för risken att vi skulle hamna i just den situation av global orättvisa vi i dag befinner oss. Då, i maj i fjol, när ett antal mycket lovande vaccinkandidater hade börjat testas på människor hade vi redan börjat se exempel på vaccin-nationalism där rika länder helt fokuserade på att tillförsäkra sig vaccin för den egna befolkningen, på bekostnad av andra. Man kunde redan då skönja vad frontalkrocken mellan den helt globaliserade medicinska forskningen och utvecklingen, och statsledningars ansvar för den egna befolkningen, skulle föra med sig. Det jag och läkemedelsbranschen då pläderade för var globalt samförstånd och överenskommelser, och att Sverige borde ta en aktiv roll i den internationella diskussionen kring den kommande vaccinationsinsatsen.

Vi har också försökt förmedla innebörden av att medicinsk utveckling av läkemedel och vacciner sedan decennier är helt globaliserad: grundforskning, utveckling, kliniska prövningar, produktion och distribution. Inget land är självförsörjande inom det medicinska området. Det handlar om omfattande och komplexa försörjningskedjor och internationella samarbeten, och införande av olika handelshinder eller exportrestriktioner utgör direkta hot mot bekämpandet av coronaviruset. Men i dag står vi i en situation där vissa länder hindrar det fria flöde av varor som produktionen av vaccinerna kräver. USA tillämpar exempelvis exportrestriktioner som förhindrar vaccinproduktion i Europa.

Jag kan mot bakgrunden ovan ha förståelse för att det förslag som lagts av ett antal länder inom världshandelsorganisationen WTO om att tillfälligt avskaffa patenten på vacciner mot covid-19 – som ett sätt att snabbt öka produktionen och uppnå en högre grad av rättvis global fördelning – kan verka lockande. Men problemen är inte orsakade av patenten. Grundproblemet är att nuvarande produktionskapacitet inte räcker till hela världen samtidigt. Då måste prioriteten just nu vara att säkra den produktionen, och att fördela vaccindoserna mer rättvist mellan världens länder.

De läkemedelsföretag som står bakom vaccinerna arbetar redan med att maximera sin produktion i egna anläggningar och via avtal med externa producenter. Produktion pågår nu för fullt i alla de fabriker världen över som har kapacitet och kompetens för den komplexa tillverkningsprocessen, och det finns idag ingen ledig tillverkningskapacitet som inte redan används. Innan tillverkning ens får påbörjas måste även anläggningens kvalitet och säkerhet godkännas av läkemedelsmyndigheter, i Europa av EMA. Samtidigt pågår ett intensivt arbete med att så snabbt som möjligt öka kapaciteten.

Nu måste vi alla lyfta blicken. Sverige har en internationell position som ett högteknologiskt land med ledande medicinsk forskning och läkemedelsproduktion, och som ett exportberoende land som alltid stått upp för patent och andra immateriella rättigheter – men också som ett land med en stark och tydlig röst för global rättvisa och solidaritet. Jag menar att det är dags att regeringen tar en tydligare global roll vad gäller vacciner mot covid-19:

Sverige kan gå i bräschen för en trovärdig, tydlig och kraftfull plan för global tillgång till vaccin mot covid-19, och aktivt driva frågan inom EU, och inom WTO och WHO. 

Sverige ska driva på för att EU, som står för 70 procent av den globala vaccinproduktionen, ska fortsätta vara den vuxne i rummet. Utgångspunkter för EU gentemot omvärlden ska vara bibehållet patentskydd, fritt flöde över gränserna av insatsprodukter och vaccin, och avskaffande av vaccin-nationalism.

Rika länder måste i betydligt högre utsträckning dela med sig av sina överskottsdoser av vaccin för fördelning via COVAX. I dag går detta alldeles för långsamt.

Läkemedelsföretagen måste fortsätta ta sin del av ansvaret och göra sitt yttersta för att producera maximalt med vaccindoser.

Rika länder måste öka finansieringen av COVAX för att fördelningen till låginkomstländer snabbt ska kunna öka. Här har Sverige visat vägen med åtagandet från regeringen nyligen om 2,25 miljarder kronor till COVAX, vilket gör Sverige till världens största givare sett till folkmängd. Regeringen bör aktivt ställa krav inom EU på att de andra medlemsländerna ska följa efter.

Inför framtiden behöver vi i Sverige öka beredskapen och vår förmåga att bidra till den framtida internationella tillgången till vaccin. Regeringen bör omedelbart utse en samordnare eller förhandlingsperson som kan påbörja arbetet med en förstärkt svensk innovations- och produktionskapacitet inom vacciner i dialog med företagen, enligt förslagen i den rapport som RISE och Vinnova nyligen överlämnade till regeringen.

Anders Blanck

Vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen


Innehåll från Grant ThorntonAnnons

Nya krav på visselblåsarfunktion från 17 juli 2022

De 5 vanligaste frågorna Den 17 juli i år ska arbetsgivare med minst 250 anställda ha implementerat en visselblåsarfunktion. Bakgrunden är lagen om skydd för visselblåsare som trädde i kraft vid årsskiftet. – Vi märker att företag börjar se över sina visselblåsarfunktioner nu. Det är något vi uppmuntrar för att hinna i mål före den 17 juli, säger Magnus Giese, ansvarig för Grant Thorntons rådgivning kring visselblåsarfunktioner. 

Mot bakgrund av EU:s visselblåsardirektiv från 2019 fattade riksdagen i september 2021 beslut om krav på visselblåsarfunktion i svenska företag. Syftet med nya lagen - ”Lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden” - är främst att ge ett stärkt skydd till anmälare, något som i sin tur ökar kraven på företagens visselblåsarfunktion. 

I samband med att allt fler företag börjar se över sin visselblåsarfunktion tar Grant Thornton emot en ökad mängd frågor kring detta och hjälper även företag och organisationer med implementering av en ny, eller översyn och anpassning av, visselblåsarfunktionen. 

– Förutom en trygg hantering av ärenden ser vi att en god visselblåsarfunktion kan vara ett användbart verktyg för att utveckla hållbarhetsarbete genom att viktiga frågor som etik, ansvar och trygghet blir belysta. Det är något som gynnar såväl arbetstagare som företagsledning, menar Magnus Giese.

Vad är viktigt att veta om visselblåsarfunktionen och det nya lagkravet?

Här har Grant Thorntons experter samlat svaren på de fem vanligaste frågorna kring visselblåsarlagen: 

1. Vad innebär den nya visselblåsarlagen? 

Den nya lagen innebär att alla missförhållanden som har ett allmänintresse ska kunna anmälas och inte enbart av anställda utan även av volontärer, praktikanter, konsulter och liknande. Vidare ställs skärpta krav på hanteringen av anmälda missförhållanden i sin helhet, men även krav på att skydda visselblåsarens identitet. De skärpta kraven syftar till att dels införa robusta och säkra system för att upptäcka missförhållanden så tidigt som möjligt, dels till att öka skyddet för personer som kan anmäla dessa. 

2. Vilka krav ställer den nya lagen på arbetsgivare? 

I korthet och sammanfattat innebär den nya lagen:

* Att verksamhetsutövaren dokumenterar sina rapporteringskanaler och förfaranden och informerar om hur rapporteringen går till

* Att ärenden ska hanteras utan dröjsmål

* Att visselblåsaren ska kunna rapportera skriftligt, muntligt eller vid ett personligt möte

* Att företaget utser självständiga och oberoende personer som hanterar visselblåsarärenden

* Att all dokumentation hanteras på sätt som gör att uppgifter inte kan läcka till obehöriga

* Att företagets system och övrig hantering säkerställer konfidentiell hantering av visselblåsarens identitet

3. Vad måste företag som ännu inte har en visselblåsarfunktion göra före den 17 juli 2022? 

Om ditt företag ännu inte har ett visselblåsarsystem på plats så är det hög tid att börja agera nu. Den 17 juli 2022 ska en visselblåsarfunktion finnas implementerad om företaget har 250 arbetstagare eller fler och dessförinnan krävs ett visst förarbete. Våra experter har lång erfarenhet och har satt samman en visselblåsarguide till stöd i implementeringsarbetet. 

4. Hur lång tid tar det ungefär att implementera en visselblåsarfunktion?

Som många andra tidsrelaterade frågor är det svårt att ge ett generellt svar på detta eftersom hänsyn behöver tas till just er organisation och ert nuläge. Ett riktmärke när vi implementerar Grant Thorntons egenutvecklade visselblåsarsystem hos våra kunder brukar vara mellan 3-10 veckor.  

5. Vad behöver företag ha på plats internt och vad kan hanteras av en extern samarbetspartner?

Ett system för rapportering behöver finnas lätt åtkomligt hos er på företaget för att på ett säkert och enkelt sätt möjliggöra för arbetstagare att slå larm. Utöver denna rent funktionella aspekt kan rapporteringskanalen utgöras av extern samarbetspartner som då hanterar visselblåsarfunktionen för er räkning.

Grant Thornton erbjuder en komplett och anpassad lösning av visselblåsartjänster med implementering, ärendehantering och beredskap för utredningar. Visselblåsarsystemet är utvecklat inom Grant Thornton International.

Grant Thorntons visselblåsarguide, ladda ner här 

 

Mer från Grant Thornton

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Grant Thornton och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?