ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Förbud att blanka slår mot mindre investerare

  • Foto: Richard Drew

DEBATT. När aktiepriserna faller i spåren av covid19-virusets spridning vill många begränsa börshandeln. Men både förslag om blankningsförbud och att helt stänga börsen bör avvisas. Det skriver Björn Hagströmer, docent i finansiering vid Stockholms universitet.

I vanliga fall, när det inte är kris, är börsens viktigaste roll att förse entreprenörer med riskkapital, men den bidrar också med kontinuerlig prisinformation och hjälper såväl småsparare som pensionsfonder att hantera finansiella risker och likviditetsbehov. I dagsläget är det knappast något bolag som funderar på börsnotering, men behovet av informationstolkning, riskhantering och likviditet är stort. Att i det läget begränsa börshandeln vore kontraproduktivt.

Blankning är ett sätt att spekulera i prisfall på börsen. En investerare som tror att börsen ska gå ned kan låna aktier bara för att omedelbart sälja dem på börsen. Om allt går enligt plan, det vill säga att priset faller, kan investeraren senare köpa tillbaka aktierna till ett lägre pris och därmed göra vinst på affären. Denna strategi, att spekulera i och driva på pris- nedgångar, anses ofta gamaktig, i synnerhet när myndigheter sam- tidigt gör allt för att rädda ekonomin.

I oroliga tider är det därför vanligt att stoppa blankningen, och de senaste dagarna har förbuden duggat tätt – Sydkorea, Spanien, Frankrike, Italien och Belgien har satt punkt för blankarnas strategi. Den franske finansministern Bruno Le Maire har förespråkat att hela EU ska följa efter och införa blanknings- förbud i upp till en månad. Finansmarknadsminister Per Bolund bör motsätta sig detta.

Under finanskrisen 2008 infördes blankningsförbud på bred front i både USA och på många håll i Europa. I och med att åtgärderna infördes vid olika tidpunkter i olika länder finns det ett rikt dataunderlag för jämförande studier, vilket forskarna inte har varit sena att utnyttja.

Slutsatserna är entydiga. Blankningsförbud leder till ökade transaktionskostnader, större prissvängningar och försämrad effektivitet i prissättningen. Det innebär ökade kostnader och risk för redan hårt pressade investerare.

En färsk rapport från European Systemic Risk Board visar dessutom att konkursrisken för de finansiella institutioner som ”skyddades” av ett blankningsförbud faktiskt ökade, helt i motsats till åtgärdernas syfte.

Frågan ställs nu också om vi inte borde stänga börserna tills det har lugnat sig. Detta förslag finns det möjligen fog för på de enstaka börser som fortfarande har fysiska handelsgolv där smittan kan spridas, och vissa av dem har också aviserat att de övergår till datoriserad handel. Någon smittorisk föreligger inte på Stockholmsbörsen, där handeln redan är helt elektronisk, och andra argument för att stänga handeln faller också platt.

När det råder panik på marknaden och osäkerheten är stor kring såväl virusets spridning som myndigheternas åtgärder, då kan priserna svänga snabbt. Börsen är förvisso inte alltid effektiv, men dess förmåga att aggregera, tolka och kvantifiera information är ändå svårslagen. Inte minst är den till nytta för myndigheter, som genom kursrörelserna får direkt återkoppling på sina åtgärder. Till detta kommer att behovet för riskhantering och likviditet är större under kriser än annars. Professionella investerare kan möjligen handla även när börsen är stängd, men för mindre aktörer kan det vara förödande.

Den senaste tidens turbulens har vid upprepade tillfällen utlöst handelsstopp på de amerikanska börserna. Handelsstoppen, som kallas för ”circuit breakers”, är en kort paus (15 minuter) som införs när index faller kraftigt. Sådana stopp kan vara välmotiverade när en så stor del av besluten har överlåtits till algoritmer och man tillfälligt behöver en paus för mänsklig reflektion. Att stänga börsen någon längre period än så vore dock kontraproduktivt.

Covid19-krisen liknar inget annat, men att handelsrestriktioner på börsen inte är rätt medicin är väl dokumenterat.

Björn Hagströmer

Docent i finansiering Företagsekonomiska institutionen

Stockholms universitet

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer