1515
Annons

Förbud att blanka slår mot mindre investerare

DEBATT. När aktiepriserna faller i spåren av covid19-virusets spridning vill många begränsa börshandeln. Men både förslag om blankningsförbud och att helt stänga börsen bör avvisas. Det skriver Björn Hagströmer, docent i finansiering vid Stockholms universitet.

Foto:Richard Drew

I vanliga fall, när det inte är kris, är börsens viktigaste roll att förse entreprenörer med riskkapital, men den bidrar också med kontinuerlig prisinformation och hjälper såväl småsparare som pensionsfonder att hantera finansiella risker och likviditetsbehov. I dagsläget är det knappast något bolag som funderar på börsnotering, men behovet av informationstolkning, riskhantering och likviditet är stort. Att i det läget begränsa börshandeln vore kontraproduktivt.

Blankning är ett sätt att spekulera i prisfall på börsen. En investerare som tror att börsen ska gå ned kan låna aktier bara för att omedelbart sälja dem på börsen. Om allt går enligt plan, det vill säga att priset faller, kan investeraren senare köpa tillbaka aktierna till ett lägre pris och därmed göra vinst på affären. Denna strategi, att spekulera i och driva på pris- nedgångar, anses ofta gamaktig, i synnerhet när myndigheter sam- tidigt gör allt för att rädda ekonomin.

I oroliga tider är det därför vanligt att stoppa blankningen, och de senaste dagarna har förbuden duggat tätt – Sydkorea, Spanien, Frankrike, Italien och Belgien har satt punkt för blankarnas strategi. Den franske finansministern Bruno Le Maire har förespråkat att hela EU ska följa efter och införa blanknings- förbud i upp till en månad. Finansmarknadsminister Per Bolund bör motsätta sig detta.

Under finanskrisen 2008 infördes blankningsförbud på bred front i både USA och på många håll i Europa. I och med att åtgärderna infördes vid olika tidpunkter i olika länder finns det ett rikt dataunderlag för jämförande studier, vilket forskarna inte har varit sena att utnyttja.

Slutsatserna är entydiga. Blankningsförbud leder till ökade transaktionskostnader, större prissvängningar och försämrad effektivitet i prissättningen. Det innebär ökade kostnader och risk för redan hårt pressade investerare.

En färsk rapport från European Systemic Risk Board visar dessutom att konkursrisken för de finansiella institutioner som ”skyddades” av ett blankningsförbud faktiskt ökade, helt i motsats till åtgärdernas syfte.

Frågan ställs nu också om vi inte borde stänga börserna tills det har lugnat sig. Detta förslag finns det möjligen fog för på de enstaka börser som fortfarande har fysiska handelsgolv där smittan kan spridas, och vissa av dem har också aviserat att de övergår till datoriserad handel. Någon smittorisk föreligger inte på Stockholmsbörsen, där handeln redan är helt elektronisk, och andra argument för att stänga handeln faller också platt.

När det råder panik på marknaden och osäkerheten är stor kring såväl virusets spridning som myndigheternas åtgärder, då kan priserna svänga snabbt. Börsen är förvisso inte alltid effektiv, men dess förmåga att aggregera, tolka och kvantifiera information är ändå svårslagen. Inte minst är den till nytta för myndigheter, som genom kursrörelserna får direkt återkoppling på sina åtgärder. Till detta kommer att behovet för riskhantering och likviditet är större under kriser än annars. Professionella investerare kan möjligen handla även när börsen är stängd, men för mindre aktörer kan det vara förödande.

Den senaste tidens turbulens har vid upprepade tillfällen utlöst handelsstopp på de amerikanska börserna. Handelsstoppen, som kallas för ”circuit breakers”, är en kort paus (15 minuter) som införs när index faller kraftigt. Sådana stopp kan vara välmotiverade när en så stor del av besluten har överlåtits till algoritmer och man tillfälligt behöver en paus för mänsklig reflektion. Att stänga börsen någon längre period än så vore dock kontraproduktivt.

Covid19-krisen liknar inget annat, men att handelsrestriktioner på börsen inte är rätt medicin är väl dokumenterat.

Björn Hagströmer

Docent i finansiering Företagsekonomiska institutionen

Stockholms universitet


Innehåll från FordAnnons

Lyftet: Fler väljer eldrift efter pandemin

Kraftfulla och flexibla.

Klimatsmarta med ny teknik och lägre kostnader.

Nya helelektriska transportbilar markerar nu början på en ny era i segmentet.

– Efterfrågan på transportbilar har ökat i och med pandemin. Och speciellt då för eltransportbilar att köra inne i stan med, säger Martin Tenggren på Ford Sverige.

Läs mer om nya helt elektriska Ford E-Transit 

I takt med ökade drivmedelspriser har allt fler företag fått upp ögonen för eldrivna alternativ när det är dags att skaffa nya transportbilar. Och ett viktigt argument här är de lägre totalkostnaderna, jämfört med bensin- och dieseldrivna modeller. 

Inköpspriset på en helelektrisk transportbil är visserligen högre än motsvarande med fossildrift, men när man räknar in en miljöbonus på 70 000 kronor, lägre skatt, lägre servicekostnader – och betydligt lägre milkostnad – så ser kalkylen genast trevligare ut.

Glöm räckviddsångest

En oro som får många företag att tveka inför att ställa om till elektriskt är räckvidden. Men räckviddsångesten är idag obefogad, det finns nya modeller som klarar långa resor utan att man behöver stanna och ladda. Ett exempel är Fords nya E-Transit som kommer med en räckvidd på upp till 402 kilometer på en laddning*. Den kan också snabbladdas upp till 80 procent på 30 minuter.

– Ford E-Transit kommer långt på landsväg, men det är kanske inte det som är en eltransportbils verkliga styrka. Inne i stan och kortare leveranser över dagen – då är den perfekt, säger Martin Tenggren, påbyggnadsansvarig på Ford Sverige.

Mindre buller

Som företag gäller det är göra sin hemläxa. Hur långa sträckor kör vi idag? Hur många stopp gör vi? Kan vi planera våra körningar bättre? Var kan vi ladda?

För den som kan växla till eldrivna transporter har mycket att vinna. Exempelvis planerar många större städer att införa utsläppsfria zoner. Att fritt kunna köra in i dessa och utföra jobb är naturligtvis en konkurrensfördel gentemot de företag som håller fast vid fossildrift.

Dessutom får föraren en bättre arbetsmiljö med mindre buller, bättre acceleration och smidigare körning.

Utsläppsfria transporter

I business to business-sektorn ställer allt fler företag krav på sina underleverantörer att leva upp till striktare miljökrav. Att visa på att man tar sitt ansvar och satsar på utsläppsfria transporter kommer snart att vara ett minimikrav i många branscher.

Att få tag på rätt modell för specifika behov är naturligtvis också en viktig fråga. Och den svarar Ford E-Transit på med råge.

– Detta är en transportbil med en helt ny drivlina – och en mycket bra sådan. Sedan är chassit byggt så att du kan skräddarsy din transportbil utefter ditt behov. Flak, plåtskåp, kylbil för mat, flyttbil och mycket mer, säger Martin Tenggren på Ford Sverige.

Skåp med kyla

Modellen kommer i nio olika kombinationer, med två höjd- och två längdversioner. Den elektriska drivlinan med ett 68 kilowattimmar stort batteri har designats för att möjliggöra samma lastutrymme som för de dieseldrivna versionerna av modellen, det betyder en lastkapacitet på upp till 15,1 kubikmeter. Maxlasten är 1470 kilo.

– Tack vare chassit är Ford E-Transit en bil som passar de flesta. Du kan få den med skåp eller flak, ja variationerna är många. Det är en mångsidig produkt och är ett helt komplett sortiment i en och samma bil. 

– Mattransporter har ökat i Sverige de senaste åren och E-Transit kan även byggas med ett skåp med kyla för matleveranser, säger Martin Tenggren på Ford Sverige.

Dessutom går det att få Ford E-Transit med ett smart eluttag på 2,3kW/230V. ”Pro Power Onboard” gör det möjligt att använda elverktyg som en bordssåg eller en vinkelslip var man än befinner sig.

Så bra är nya eltransportbilen Ford E-Transit, läs mer här 

 

Mer från Ford

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ford och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?