Vi, den svenska kemi- och innovationsindustrin, står för drygt 20 procent av Sveriges varuexport, men ägs till övervägande del av utländska ägare.
När beslut ska tas om gröna investeringar jämförs villkoren i de länder där de är aktiva. Risken finns att Sverige väljs bort på grund av sämre villkor.
Våra industrianläggningar har stora planer för att nå koldioxidneutralitet. Den grundläggande teknologin finns oftast, men vi är i dag osäkra på vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.
För att vi och våra ägare ska våga satsa på de svenska anläggningarna behövs politisk tydlighet. Bara då kan vi genomföra våra planer så snabbt och kraftfullt som krävs.
Det här är de viktigaste områdena som behöver åtgärdas:
1. Säkerställ att det finns tillräckligt med fossilfri el i hela landet, till rimligt pris. IKEM:s medlemsföretag använder i dag ungefär 10 TWh, vilket motsvarar hushållsel till Sveriges samtliga 2 miljoner villor. Redan i dag finns planer på elektrifiering som kommer att kräva ytterligare 10-20 TWh, varav merparten i södra Sverige. Det behövs ett samhällslöfte som garanterar ökade eleffekter inom två år från det att ett industriföretag tagit ett investeringsbeslut. Det borde inte ta längre tid att få elförsörjningen säkrad än det tar att bygga själva anläggningen.
2. Snabbare miljötillstånd. Miljöprövningar tar för lång tid och är administrativt svårarbetade. De måste effektiviseras så att det går snabbare och enklare att göra prövningen, utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskraven. Prövningen bör utformas på ett sätt som främjar investeringar som driver teknik- och metodutvecklingen mot minskad negativ miljöpåverkan.
3. Underlätta för kemiindustrin och drivmedelsindustrin att använda bioråvara. Det finns flera detaljregleringar som bromsar användningen av förnybara råvaror i våra industrier. Ett exempel är etanol som är en viktig baskemikalie. Den är inom EU omgärdad av handelshinder som gör den onödigt dyr. Det gör att tillverkning av bioplast från etanol hamnar i Brasilien i stället för i Europa. Biogas är en annan intressant bioråvara som kan användas både till bränsle och som råvara till industrin. Styrmedel för användning av biogas behöver anpassas och kompletteras för att möjliggöra tillgång av biogas för både transporter och industri till konkurrenskraftiga priser.
4. Främja lagring och återvinning av koldioxid. Koldioxidlagring (CCS) är ett viktigt steg om vi ska nå klimatneutralitet snabbt. Genom att återvinna och binda koldioxid i produkter (CCU) kan vi minska behovet av ny råvara. I en utvecklad cirkulär ekonomi med slutna kretslopp av material förstärks klimatnytta och resurseffektivitet ytterligare.
5. Reformera avfallslagstiftningen. Den nuvarande avfallslagstiftningen är gammal. Den togs fram i en tid då eldning av avfall var en strategi för att få bort sopbergen. I dag handlar det om att sluta kretsloppen. Avfallslagstiftningen måste göras om så att allt material kan användas som råvara när det är tekniskt möjligt.
6. Industriell restvärme ska värma våra samhällen. Redan i dag gör industriell restvärme en stor nytta i fjärrvärmenäten, men mycket går fortfarande till spillo. Senast det utreddes 2009 gjordes bedömningen att 3 TWh outnyttjad restvärme skulle kunna minska behovet av andra bränslen. Det finns platser i landet där kommuner byggt, eller planerar att bygga, biobränslepannor samtidigt som det finns närliggande industrier som värmer havet med sin restvärme. Här behövs en helhetssyn. Effektiv återvinning måste alltid ha högsta prioritet.
Både tekniken och viljan att nå klimatmålen finns ute bland våra företag. Den finns hos personal, kunder, leverantörer och företagsledning. Därför är reformerna vi pekar på viktiga att genomföra i närtid.
Ska Sverige vara en förebild i klimatfrågorna måste förutsättningarna för investeringar i klimatneutral produktion vara minst lika bra här som i andra länder.
Nu behöver regering och riksdag bestämma sig för att göra ett ”samhällskliv” i form av tydliga spelregler och moderniserad lagstiftning inom centrala områden.
Peter Mörtlund, vd Boliden Bergsöe
Anders Fröberg, vd Borealis Sverige och styrelseordförande IKEM
Magnus Ohlsson, vd Cementa
Peter Kihlgren, vd Kemira Kemi
Jesper Thomassen, vd Nordic Sugar
Bo Askvik, vd Nynas
Jan Secher, CEO Perstorp Holding
Magnus Heimburg, vd Preem
Ylwa Alwarsdotter, vvd SEKAB
Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM