Förbättra villkoren för klimatneutral industri

DEBATT. Den svenska industrin ligger långt fram med planeringen för hur verksamheten ska bli klimatneutral till 2045. Men ska Sverige bli aktuellt som investeringsland för framtidens industrianläggningar måste bland annat lagstiftning ändras och eltillgången säkras, skriver företrädare för branschorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Debattredaktionen

Publicerad: 6 april 2021, 19:30

HÅRD KONKURRENS. Den svenska kemi- och innovationsindustrin har i hög grad utländskt ägande, exempelvis drivmedelsbolaget Preem. När investeringsbeslut nu fattas om hur bolagen ska bli klimatneutrala finns risk att Sverige väljs bort på grund av sämre villkor, skriver företrädare för IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Vi, den svenska kemi- och innovationsindustrin, står för drygt 20 procent av Sveriges varuexport, men ägs till övervägande del av utländska ägare.

När beslut ska tas om gröna investeringar jämförs villkoren i de länder där de är aktiva. Risken finns att Sverige väljs bort på grund av sämre villkor.

Våra industrianläggningar har stora planer för att nå koldioxidneutralitet. Den grundläggande teknologin finns oftast, men vi är i dag osäkra på vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.

För att vi och våra ägare ska våga satsa på de svenska anläggningarna behövs politisk tydlighet. Bara då kan vi genomföra våra planer så snabbt och kraftfullt som krävs.

Det här är de viktigaste områdena som behöver åtgärdas:

1. Säkerställ att det finns tillräckligt med fossilfri el i hela landet, till rimligt pris. IKEM:s medlemsföretag använder i dag ungefär 10 TWh, vilket motsvarar hushållsel till Sveriges samtliga 2 miljoner villor. Redan i dag finns planer på elektrifiering som kommer att kräva ytterligare 10-20 TWh, varav merparten i södra Sverige. Det behövs ett samhällslöfte som garanterar ökade eleffekter inom två år från det att ett industriföretag tagit ett investeringsbeslut. Det borde inte ta längre tid att få elförsörjningen säkrad än det tar att bygga själva anläggningen.

2. Snabbare miljötillstånd. Miljöprövningar tar för lång tid och är administrativt svårarbetade. De måste effektiviseras så att det går snabbare och enklare att göra prövningen, utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskraven. Prövningen bör utformas på ett sätt som främjar investeringar som driver teknik- och metodutvecklingen mot minskad negativ miljöpåverkan.

3. Underlätta för kemiindustrin och drivmedelsindustrin att använda bioråvara. Det finns flera detaljregleringar som bromsar användningen av förnybara råvaror i våra industrier. Ett exempel är etanol som är en viktig baskemikalie. Den är inom EU omgärdad av handelshinder som gör den onödigt dyr. Det gör att tillverkning av bioplast från etanol hamnar i Brasilien i stället för i Europa. Biogas är en annan intressant bioråvara som kan användas både till bränsle och som råvara till industrin. Styrmedel för användning av biogas behöver anpassas och kompletteras för att möjliggöra tillgång av biogas för både transporter och industri till konkurrenskraftiga priser.

4. Främja lagring och återvinning av koldioxid. Koldioxidlagring (CCS) är ett viktigt steg om vi ska nå klimatneutralitet snabbt. Genom att återvinna och binda koldioxid i produkter (CCU) kan vi minska behovet av ny råvara. I en utvecklad cirkulär ekonomi med slutna kretslopp av material förstärks klimatnytta och resurseffektivitet ytterligare.

5. Reformera avfallslagstiftningen. Den nuvarande avfallslagstiftningen är gammal. Den togs fram i en tid då eldning av avfall var en strategi för att få bort sopbergen. I dag handlar det om att sluta kretsloppen. Avfallslagstiftningen måste göras om så att allt material kan användas som råvara när det är tekniskt möjligt.

6. Industriell restvärme ska värma våra samhällen. Redan i dag gör industriell restvärme en stor nytta i fjärrvärmenäten, men mycket går fortfarande till spillo. Senast det utreddes 2009 gjordes bedömningen att 3 TWh outnyttjad restvärme skulle kunna minska behovet av andra bränslen. Det finns platser i landet där kommuner byggt, eller planerar att bygga, biobränslepannor samtidigt som det finns närliggande industrier som värmer havet med sin restvärme. Här behövs en helhetssyn. Effektiv återvinning måste alltid ha högsta prioritet.

Både tekniken och viljan att nå klimatmålen finns ute bland våra företag. Den finns hos personal, kunder, leverantörer och företagsledning. Därför är reformerna vi pekar på viktiga att genomföra i närtid.

Ska Sverige vara en förebild i klimatfrågorna måste förutsättningarna för investeringar i klimatneutral produktion vara minst lika bra här som i andra länder.

Nu behöver regering och riksdag bestämma sig för att göra ett ”samhällskliv” i form av tydliga spelregler och moderniserad lagstiftning inom centrala områden.

Peter Mörtlund, vd Boliden Bergsöe

Anders Fröberg, vd Borealis Sverige och styrelseordförande IKEM

Magnus Ohlsson, vd Cementa

Peter Kihlgren, vd Kemira Kemi

Jesper Thomassen, vd Nordic Sugar

Bo Askvik, vd Nynas

Jan Secher, CEO Perstorp Holding

Magnus Heimburg, vd Preem

Ylwa Alwarsdotter, vvd SEKAB

Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM

Nordea siktar på nettonollutsläpp

Publicerad:7 april 2021, 09:00

Redan 2023 vill Nordea att koldioxidutsläppen från den interna verksamheten ska minska med 30 procent.

Storbankernas roll i samhällets klimatomställning är stor. För att ta detta ansvar har Nordea nu satt upp ett långsiktigt mål om att nå nettonollutsläpp senast år 2050. Redan 2030 ska koldioxidutsläppen från utlånings- och investeringsportföljerna ha reducerats med 40–50 procent och även de interna utsläppen ska ned med 50 procent.

– Det kommer att krävas stora insatser för att nå dit, men detta är insatser som vi måste ta oss an. Vi har skapat en ny affärsstrategi för att bli en hållbar bank. Det är alltså inte en hållbarhetsstrategi vid sidan av, utan en grundpelare för hela verksamheten, berättar Anders Langworth, hållbarhetschef på Nordea.

2023 vill Nordea kunna uppnå flera delmål. Här handlar det bland annat om att 25 procent av allt nytt sparande ska vara i Nordeas utbud med hållbarhetsfokus och att koldioxidutsläppen från den interna verksamheten ska minska med 30 procent. Banken vill också arbeta tillsammans med stora företagskunder för att tillsammans sätta långsiktiga planer som styr mot Parisavtalet, nationella mål och FN:s 17 hållbarhetsmål.

Utbildar rådgivare i hållbarhet

– Vi ser ökade förväntningar på att flera branscher ska ställa om och minska utsläppen. Företagen måste därför skapa lösningar som går i linje med dessa förväntningar. Vår plan här är att jobba med våra kunder för att hitta dessa hållbara lösningar och på så sätt driva utvecklingen åt rätt håll. Vi gör verkligen denna resa tillsammans med våra kunder, säger Anders Langworth.

Sedan i fjol arbetar Nordea aktivt med att utbilda sina rådgivare inom hållbarhetsfrågor för att kunna ha en ännu bättre kunddialog kring hållbarhet och vilka möjligheter som finns – något som gav resultat direkt. Under 2020 ökade efterfrågan betydligt, både på sparande och lån.

– Dels handlar den kraftiga ökningen om att våra kunder blir allt mer medvetna och värdesätter möjligheten att välja sparande med hållbarhetsfokus, gröna bolån eller grön finansiering. Men sedan ser vi också att ju mer vi ökar kunskapen kring hållbarhet hos våra rådgivare, desto mer intresse ser vi från kunderna, säger Anders Langworth.

Jobbar aktivt mot etappmål för att nå 2050-målet

2050 kan tyckas vara långt bort, men bakom det långsiktiga målet finns en struktur för hur omställningen ska gå till. Det fungerar inte i praktiken att göra en totalomvändning över en dag, även här måste bankernas stora samhällspåverkan tas i beaktning menar Anders Langworth.

– Eftersom samhället står inför en enorm omställning måste den ske i ordnad takt, så att verksamheter har en möjlighet att följa med i förändringen och att såväl sociala, miljömässiga och samhällsnödvändiga aspekter tas med i beräkningen. Vi måste hela tiden tänka på effekterna av vårt handlande, säger han och fortsätter:

– Men sedan tror jag att alla är överens om att vi inte har tid för något bakåtlutat hållbarhetsarbete. 2030-målen är det som är viktigast nu. Det och 2023-delmålen är det vi styr emot för att landa i nettonollutsläpp senast 2050. Bakom våra 2023-mål har vi årsplaner med tydliga initiativ.

Läs mer om Nordeas hållbarhetsarbete här.

Om Nordea

Nordea är en fullservicebank som finns i 20 länder med hemmamarknader i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Nordea integrerar hållbarhetsperspektivet i alla delar av verksamheten och har en ledande roll i att ta fram kunderbjudanden med hållbarhetsfokus, samt har varit med och skapat flera av de mest omfattande globala branschsamarbetena kring hållbarhet, tillsammans med FN:s miljöprograms finansinitiativ.