Förbättra villkoren för klimatneutral industri

DEBATT. Den svenska industrin ligger långt fram med planeringen för hur verksamheten ska bli klimatneutral till 2045. Men ska Sverige bli aktuellt som investeringsland för framtidens industrianläggningar måste bland annat lagstiftning ändras och eltillgången säkras, skriver företrädare för branschorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Publicerad: 6 april 2021, 19:30

Debattredaktionen

Text

HÅRD KONKURRENS. Den svenska kemi- och innovationsindustrin har i hög grad utländskt ägande, exempelvis drivmedelsbolaget Preem. När investeringsbeslut nu fattas om hur bolagen ska bli klimatneutrala finns risk att Sverige väljs bort på grund av sämre villkor, skriver företrädare för IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Vi, den svenska kemi- och innovationsindustrin, står för drygt 20 procent av Sveriges varuexport, men ägs till övervägande del av utländska ägare.

När beslut ska tas om gröna investeringar jämförs villkoren i de länder där de är aktiva. Risken finns att Sverige väljs bort på grund av sämre villkor.

Våra industrianläggningar har stora planer för att nå koldioxidneutralitet. Den grundläggande teknologin finns oftast, men vi är i dag osäkra på vilka åtgärder som är möjliga att genomföra.

För att vi och våra ägare ska våga satsa på de svenska anläggningarna behövs politisk tydlighet. Bara då kan vi genomföra våra planer så snabbt och kraftfullt som krävs.

Det här är de viktigaste områdena som behöver åtgärdas:

1. Säkerställ att det finns tillräckligt med fossilfri el i hela landet, till rimligt pris. IKEM:s medlemsföretag använder i dag ungefär 10 TWh, vilket motsvarar hushållsel till Sveriges samtliga 2 miljoner villor. Redan i dag finns planer på elektrifiering som kommer att kräva ytterligare 10-20 TWh, varav merparten i södra Sverige. Det behövs ett samhällslöfte som garanterar ökade eleffekter inom två år från det att ett industriföretag tagit ett investeringsbeslut. Det borde inte ta längre tid att få elförsörjningen säkrad än det tar att bygga själva anläggningen.

2. Snabbare miljötillstånd. Miljöprövningar tar för lång tid och är administrativt svårarbetade. De måste effektiviseras så att det går snabbare och enklare att göra prövningen, utan att åsidosätta hälso- och miljöskyddskraven. Prövningen bör utformas på ett sätt som främjar investeringar som driver teknik- och metodutvecklingen mot minskad negativ miljöpåverkan.

3. Underlätta för kemiindustrin och drivmedelsindustrin att använda bioråvara. Det finns flera detaljregleringar som bromsar användningen av förnybara råvaror i våra industrier. Ett exempel är etanol som är en viktig baskemikalie. Den är inom EU omgärdad av handelshinder som gör den onödigt dyr. Det gör att tillverkning av bioplast från etanol hamnar i Brasilien i stället för i Europa. Biogas är en annan intressant bioråvara som kan användas både till bränsle och som råvara till industrin. Styrmedel för användning av biogas behöver anpassas och kompletteras för att möjliggöra tillgång av biogas för både transporter och industri till konkurrenskraftiga priser.

4. Främja lagring och återvinning av koldioxid. Koldioxidlagring (CCS) är ett viktigt steg om vi ska nå klimatneutralitet snabbt. Genom att återvinna och binda koldioxid i produkter (CCU) kan vi minska behovet av ny råvara. I en utvecklad cirkulär ekonomi med slutna kretslopp av material förstärks klimatnytta och resurseffektivitet ytterligare.

5. Reformera avfallslagstiftningen. Den nuvarande avfallslagstiftningen är gammal. Den togs fram i en tid då eldning av avfall var en strategi för att få bort sopbergen. I dag handlar det om att sluta kretsloppen. Avfallslagstiftningen måste göras om så att allt material kan användas som råvara när det är tekniskt möjligt.

6. Industriell restvärme ska värma våra samhällen. Redan i dag gör industriell restvärme en stor nytta i fjärrvärmenäten, men mycket går fortfarande till spillo. Senast det utreddes 2009 gjordes bedömningen att 3 TWh outnyttjad restvärme skulle kunna minska behovet av andra bränslen. Det finns platser i landet där kommuner byggt, eller planerar att bygga, biobränslepannor samtidigt som det finns närliggande industrier som värmer havet med sin restvärme. Här behövs en helhetssyn. Effektiv återvinning måste alltid ha högsta prioritet.

Både tekniken och viljan att nå klimatmålen finns ute bland våra företag. Den finns hos personal, kunder, leverantörer och företagsledning. Därför är reformerna vi pekar på viktiga att genomföra i närtid.

Ska Sverige vara en förebild i klimatfrågorna måste förutsättningarna för investeringar i klimatneutral produktion vara minst lika bra här som i andra länder.

Nu behöver regering och riksdag bestämma sig för att göra ett ”samhällskliv” i form av tydliga spelregler och moderniserad lagstiftning inom centrala områden.

Peter Mörtlund, vd Boliden Bergsöe

Anders Fröberg, vd Borealis Sverige och styrelseordförande IKEM

Magnus Ohlsson, vd Cementa

Peter Kihlgren, vd Kemira Kemi

Jesper Thomassen, vd Nordic Sugar

Bo Askvik, vd Nynas

Jan Secher, CEO Perstorp Holding

Magnus Heimburg, vd Preem

Ylwa Alwarsdotter, vvd SEKAB

Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Publicerad:8 juni 2022, 09:00Uppdaterad:20 juni 2022, 10:22

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar.

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs.

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan.

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här.

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund.

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna.

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Farliga argument i valrörelsen

Sverige är beroende av engagerade entreprenörer. Vi är tillgångar och inte mjölkkossor eller problem, skriver entreprenörerna Thomas Sonesson och Pigge Werkelin.

Publicerad: 18 augusti 2022, 19:30

Debattredaktionen

Text

Foto:Pax Engström Nyström för Dagens Industri

När man lyssnar på den politiska debatten är det svårt att som entreprenör att inte reagera. Vi ska tydligen lösa alla samhällsutmaningar själva. Vi ska ansvara för vår egen säkerhet – justitieministern tycker till exempel att företagen själva skall skydda sig bättre mot kriminella. Vi ska finansiera försvaret med beredskapsskatt. Vi ska ansvara för att integrera nyanlända (vilket statsministern nämnt om en lösning på integrationsutmaningarna) och många andra pålagor i en ständigt växande karta av administrativa och tvingande regler. I vår vardag ska vi dessutom vara statens ständigt skattebetalande mjölkkossa för att finansiera välfärden och skapa arbeten.

Det klart att man då funderar på vad som sägs och hur det påverkar mitt företagande och andras vilja att starta företag. Signalerna är frekventa när det pratas om vad vi som entreprenörer skall ansvara för - men regeringen lyfter inte så mycket vad vi skapar.

Vi som företagare har naturligtvis ett stort ansvar att vara förebilder och visa vägen framåt genom att skapa arbeten, ha schyssta villkor och driva innovation. De flesta entreprenörer använder dessutom sin drivkraft till ideella uppdrag och blir otroligt stolta om de kan bidra till samhällsnytta oavsett var det är. Vi ser entreprenörskapet som kittet i samhället eftersom det har både närheten till de anställdas vardag och drivkraften mot att bygga vidare. Som entreprenör är man en del av samhällets alla olikheter. Något som torde vara unikt i dagens samhälle.

Entreprenörer älskar utmaningar. Framför allt går vi i gång på att skapa konkreta och handlingskraftiga lösningar. Det kan vara allt från att ideella initiativ som gratis aktiviteter för barn i utsatta områden till kommersiella företag som tjänar pengar på att stärka tryggheten i samma område.

Men vi entreprenörer ogillar omotiverad byråkrati, orimliga skatter och en företagarfientlig attityd. Därför är det bekymmersamt att den nuvarande regeringen verkar gå till val på populistiska vallöften som beredskapsskatt och att bekämpa vinster företag. Som entreprenör är man aldrig populist – för då försvinner kunderna. Just nu verkar dock väldigt många politiker vara det. När man hör statsministerns hårda kommunikation och sätt att angripa motståndare är det väl populism om något.

Som entreprenör lyssnar man inte så mycket på ideologi som på sakfrågor. Vi är mer hands-on och funderar på hur vi skall lösa ett problem än att fundera på vems fel är. Där är vi entreprenörer långt mer tränade än många politiker. Samtidigt hoppas och tror vi att det finns de politiker som jobbar med att få saker och ting gjorda på riktigt. Vi tror de allra flesta väljare vill ha politiker som är genomförare i stället för att de driver plakatpolitik, har högt tonläge eller har målat in sig i ett hörn.

I dagens samhälle får man inte heller missa att entreprenörer också är mobila. Vårt arbetsfält och kontaktnät är internationellt. Vi kan arbeta från ett kontor i New York, en co-working i Uppsala eller en strand i Thailand. Något som allt fler väljer att göra. Det betyder också att vi är känsliga för politisk klåfingrighet och en attityd där man vill straffa entreprenörerna. Känner vi oss inte välkomna här i Sverige är det lätt att låta flyttlasset gå till mer företagsvänliga länder. Vi har sett det förr. Socialdemokraterna lyckades få framgångsrika entreprenörer som Kamprad och Rausing att lämna landet. Nu är det lättare än någonsin att lämna Sverige och med den retorik som statsministern och hennes kollegor bedriver är risken stor att vi hamnar i samma läge som vi en gång var. Det vore förödande för landets utveckling.

Sverige behöver nyfikna, kunskapssökande och kreativa människor som ser möjligheter när andra ser problem. Kort och gott – vi behöver entreprenörer och företagare som är risktagare, innovatörer och samhällsbyggare. Att samtidigt vilja sitt eget, medarbetarnas och Sveriges bästa är inget motsägelsefullt utan en unik kombination som är värd att värna. Om Sverige bara skulle ha politiker skulle inget skapas, om vi bara hade entreprenörer skulle det bli rörigt. Vi behöver varandra, men då måste statsministern och hennes allierade se oss som tillgångar och inte som mjölkkossor eller problem.

Thomas Sonesson, entreprenör och under många år vd för Gallerix

Pigge Werkelin, entreprenör och initiativtagare till bland annat Gotlandsflyg