Annons

Flygbranschen: Så blir inrikesflyget fossilfritt om tolv år

DEBATT. Staten bör bidra med riskavlastning när teknikskiftet inom flyget ska genomföras. Tekniken finns för att framställa fossilfritt flygbränsle som går att använda direkt i dagens flyg. Vi välkomnar styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget, skriver företrädare för flygbranschen.

MÅLMEDVETENHET. Inrikesflyget kan bli helt fossilfritt 2030, skriver Rickard Gustafson, SAS, och Christian Clemens, BRA, tillsammans med sju andra skribenter
MÅLMEDVETENHET. Inrikesflyget kan bli helt fossilfritt 2030, skriver Rickard Gustafson, SAS, och Christian Clemens, BRA, tillsammans med sju andra skribenterBild:Fredrik Sandberg

Framtidens transporter måste vara fossilfria – så också transporter med flyg. I takt med att flygresandet i världen ökat så blir behoven av åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan allt viktigare. Med en palett av åtgärder har flyget möjlighet att steg för steg bli fossilfritt och därmed skapa tillgänglighet samtidigt som utsläppen minskar. Med rätt åtgärder kan det svenska inrikesflyget vara fossilfritt 2030 och både in- och utrikesflyget från svenska flygplatser vara fossilfritt 2045. Det är inte lätt och det kommer att ta tid men Sverige kan nu ta några rejäla kliv i rätt riktning.

Möjligheterna att färdas över världen har aldrig varit bättre än i dag. Den internationella flygtillgängligheten och den rörlighet som följer av detta skapar stora sociala, kulturella och ekonomiska värden.

Samtidigt står hela transportsektorn, där flygbranschen ingår, inför en stor klimatmässig utmaning. De sammantagna utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i världen ökar när de i själva verket behöver minska och gå mot noll före 2050 för att vi ska har en rimlig chans att begränsa den globala temperaturökningen till väl under två grader som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris 2015. Också utsläppen från flyget – inte minst från det internationella flygresandet – ökar. Det är inte hållbart.

Flygets utsläpp står enligt FN:s klimatpanel IPCC för cirka 2 procent av de totala koldioxidutsläppen. Längre flygresor genererar också en så kallad höghöjdseffekt, det vill säga de klimatpåverkande utsläpp av framför allt vattenånga och kvävedioxid som sker på hög höjd. Med dessa utsläpp inräknade beräknas flyget enligt IPCC stå för upp mot 4 procent av människans totala klimatpåverkan, alltså en dubblering av effekten från koldioxidutsläppen. För att den nödvändiga omställningen ska lyckas måste alla branscher i praktiken bli fossilfria, så även flyget.

Det kommer inte att bli enkelt och alla olika lösningar som berör teknikutveckling och beteendeförändringar ligger i dagsläget inte på bordet även om flera betydande åtgärder kan genomföras i närtid och en del redan har påbörjats.

Genom teknikutveckling har flyget blivit omkring 80 procent bränsleeffektivare per passagerarkilometer de senaste 50 åren och på senare år har vi sett ett antal branschinitiativ på biobränsleområdet, men det allra mesta återstår fortfarande att göra.

Inom ramarna för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige har flygbranschen tagit fram en färdplan för hur det svenska flyget kan bli fossilfritt. Färdplanen innehåller branschens egna förslag till vad som krävs för att nå målet och lämnas över till regeringen den 25 april. För att nå ett fossilfritt flyg krävs insatser och initiativ från flygbranschen men också från råvaru- och bränsleproducenter samt från våra politiska beslutsfattare. Men framför allt är det viktigt att vi nu går från ord till handling och tar några kliv i rätt riktning. Färdplanen har därför tagit sin utgångspunkt i det som kan göras på relativt kort tid för att få till en förändring. Viktiga åtgärder ser vi bland annat inom tre områden:

Bränslebyte. Ett skifte från fossilt till fossilfritt flygbränsle är en åtgärd som på kort sikt kan åstadkomma den allra största effekten för att minska flygets klimatpåverkan. Ett viktigt steg på vägen är att etablera storskalig bioraffinaderikapacitet i Sverige. Att göra stora tekniksprång inom tung industri i ett litet exportberoende land med en öppen ekonomi är inte riskfritt. Därför är finansieringen en knäckfråga. Staten behöver sannolikt bidra med riskavlastning för investerarna när teknikskiftet ska genomföras och den offentliga upphandlingens krav på fossilfrihet är också en nyckel för att fossilfria bränslen ska konkurrera ut de fossila. Det finns också forskning som tyder på att biodrivmedel inte orsakar lika stor höghöjdseffekt som förbränning av fossila bränslen. Flygbranschen ser med tillförsikt på utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget, och ser fram emot att bidra konstruktivt med den kompetens och vilja som finns i branschen.

Effektiviseringar. Sverige ligger i internationell framkant när det gäller teknisk utveckling inom flygbranschen. Genom fortsatt teknikutveckling, med effektivare flygplansmotorer och aerodynamiskt optimerade flygplan så kan de klimatpåverkande utsläppen reduceras med omkring 30 procent enligt ledande svenska flygtekniska experter.

Utveckling av ny teknik, som hybridplan. Genom att utveckla flygplan som inte enbart drivs med hjälp av fossila bränslen, utan exempelvis delvis kan drivas med el så bedöms utsläppen kunna reduceras med omkring 40 procent enligt flygtekniska experter. Med vetskap om att majoriteten av alla flygresor i världen är under två timmar kan ökad elektrifiering få stor roll för dessa rutter.

Tekniken finns redan i dag för att framställa fossilfritt flygbränsle som går att använda direkt i dagens flygmotorer, utan några tekniska justeringar. Gränserna sätts i stället av att det i dag inte finns en fungerande marknad, något som i sin tur gör att det i dag inte finns en storskalig produktion och fossilfritt bränsle till ett konkurrenskraftigt pris. Mängden biodrivmedel kommer inte att räcka för att ersätta alla fossila bränslen i världen men vägtransporterna kommer sannolikt att gå mot en relativt snabb elektrifiering samtidig som effektiviseringar och hybridlösningar gör att behovet av konsumtionsökning av biodrivmedel har förutsättning att dämpas något.

Flyget har svårast att bli helt elektrifierat på långa sträckor och är därför en aktör som på sikt kommer att ha hög betalningsvilja för att nyttja biodrivmedel.

Glädjande i sammanhanget är att de nödvändiga insatserna huvudsakligen ligger på industriell och politisk nivå. Detta gör att ledtiderna för en omställning kan bli förhållandevis korta och att flyget på relativt kort sikt kan nå en hög grad av fossilfrihet. Med rätt åtgärder kan det svenska inrikesflyget vara fossilfritt 2030 och både in- och utrikesflyget vara fossilfritt 2045.

Om marknaden kan skapas finns många av förutsättningarna redan på plats för en rimligt snabb övergång till fossilfritt flyg i Sverige. Det är ett område där Sverige både kan och bör ta en ledande position så att detta teknikskifte också påskyndas globalt.


Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Rickard Gustafson, vd och koncernchef, SAS SAS -2,86% Dagens utveckling
Christian Clemens, vd, BRA
Jonas Abrahamsson, vd och Koncernchef, Swedavia
Mattias Dahl, vd, Transportföretagen
Peter Larsson, vd, Sveriges Regionala Flygplatser
Niklas Nordström, ordförande, Svenskt Flyg
Tomas Nilsson, vd, SEKAB
Maria Fiskerud, RISE, Research Institutes of Sweden


Läs svar från Centern här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?