ANNONS:
Till Di.se

Flygbranschen: Så blir inrikesflyget fossilfritt om tolv år

  • MÅLMEDVETENHET. Inrikesflyget kan bli helt fossilfritt 2030, skriver Rickard Gustafson, SAS, och Christian Clemens, BRA, tillsammans med sju andra skribenter Foto: Fredrik Sandberg

DEBATT. Staten bör bidra med riskavlastning när teknikskiftet inom flyget ska genomföras. Tekniken finns för att framställa fossilfritt flygbränsle som går att använda direkt i dagens flyg. Vi välkomnar styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget, skriver företrädare för flygbranschen.

Framtidens transporter måste vara fossilfria – så också transporter med flyg. I takt med att flygresandet i världen ökat så blir behoven av åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan allt viktigare. Med en palett av åtgärder har flyget möjlighet att steg för steg bli fossilfritt och därmed skapa tillgänglighet samtidigt som utsläppen minskar. Med rätt åtgärder kan det svenska inrikesflyget vara fossilfritt 2030 och både in- och utrikesflyget från svenska flygplatser vara fossilfritt 2045. Det är inte lätt och det kommer att ta tid men Sverige kan nu ta några rejäla kliv i rätt riktning.

Möjligheterna att färdas över världen har aldrig varit bättre än i dag. Den internationella flygtillgängligheten och den rörlighet som följer av detta skapar stora sociala, kulturella och ekonomiska värden.

Samtidigt står hela transportsektorn, där flygbranschen ingår, inför en stor klimatmässig utmaning. De sammantagna utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i världen ökar när de i själva verket behöver minska och gå mot noll före 2050 för att vi ska har en rimlig chans att begränsa den globala temperaturökningen till väl under två grader som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris 2015. Också utsläppen från flyget – inte minst från det internationella flygresandet – ökar. Det är inte hållbart.

Flygets utsläpp står enligt FN:s klimatpanel IPCC för cirka 2 procent av de totala koldioxidutsläppen. Längre flygresor genererar också en så kallad höghöjdseffekt, det vill säga de klimatpåverkande utsläpp av framför allt vattenånga och kvävedioxid som sker på hög höjd. Med dessa utsläpp inräknade beräknas flyget enligt IPCC stå för upp mot 4 procent av människans totala klimatpåverkan, alltså en dubblering av effekten från koldioxidutsläppen. För att den nödvändiga omställningen ska lyckas måste alla branscher i praktiken bli fossilfria, så även flyget.

Det kommer inte att bli enkelt och alla olika lösningar som berör teknikutveckling och beteendeförändringar ligger i dagsläget inte på bordet även om flera betydande åtgärder kan genomföras i närtid och en del redan har påbörjats.

Genom teknikutveckling har flyget blivit omkring 80 procent bränsleeffektivare per passagerarkilometer de senaste 50 åren och på senare år har vi sett ett antal branschinitiativ på biobränsleområdet, men det allra mesta återstår fortfarande att göra.

Inom ramarna för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige har flygbranschen tagit fram en färdplan för hur det svenska flyget kan bli fossilfritt. Färdplanen innehåller branschens egna förslag till vad som krävs för att nå målet och lämnas över till regeringen den 25 april. För att nå ett fossilfritt flyg krävs insatser och initiativ från flygbranschen men också från råvaru- och bränsleproducenter samt från våra politiska beslutsfattare. Men framför allt är det viktigt att vi nu går från ord till handling och tar några kliv i rätt riktning. Färdplanen har därför tagit sin utgångspunkt i det som kan göras på relativt kort tid för att få till en förändring. Viktiga åtgärder ser vi bland annat inom tre områden:

Bränslebyte. Ett skifte från fossilt till fossilfritt flygbränsle är en åtgärd som på kort sikt kan åstadkomma den allra största effekten för att minska flygets klimatpåverkan. Ett viktigt steg på vägen är att etablera storskalig bioraffinaderikapacitet i Sverige. Att göra stora tekniksprång inom tung industri i ett litet exportberoende land med en öppen ekonomi är inte riskfritt. Därför är finansieringen en knäckfråga. Staten behöver sannolikt bidra med riskavlastning för investerarna när teknikskiftet ska genomföras och den offentliga upphandlingens krav på fossilfrihet är också en nyckel för att fossilfria bränslen ska konkurrera ut de fossila. Det finns också forskning som tyder på att biodrivmedel inte orsakar lika stor höghöjdseffekt som förbränning av fossila bränslen. Flygbranschen ser med tillförsikt på utredningen om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget, och ser fram emot att bidra konstruktivt med den kompetens och vilja som finns i branschen.

Effektiviseringar. Sverige ligger i internationell framkant när det gäller teknisk utveckling inom flygbranschen. Genom fortsatt teknikutveckling, med effektivare flygplansmotorer och aerodynamiskt optimerade flygplan så kan de klimatpåverkande utsläppen reduceras med omkring 30 procent enligt ledande svenska flygtekniska experter.

Utveckling av ny teknik, som hybridplan. Genom att utveckla flygplan som inte enbart drivs med hjälp av fossila bränslen, utan exempelvis delvis kan drivas med el så bedöms utsläppen kunna reduceras med omkring 40 procent enligt flygtekniska experter. Med vetskap om att majoriteten av alla flygresor i världen är under två timmar kan ökad elektrifiering få stor roll för dessa rutter.

Tekniken finns redan i dag för att framställa fossilfritt flygbränsle som går att använda direkt i dagens flygmotorer, utan några tekniska justeringar. Gränserna sätts i stället av att det i dag inte finns en fungerande marknad, något som i sin tur gör att det i dag inte finns en storskalig produktion och fossilfritt bränsle till ett konkurrenskraftigt pris. Mängden biodrivmedel kommer inte att räcka för att ersätta alla fossila bränslen i världen men vägtransporterna kommer sannolikt att gå mot en relativt snabb elektrifiering samtidig som effektiviseringar och hybridlösningar gör att behovet av konsumtionsökning av biodrivmedel har förutsättning att dämpas något.

Flyget har svårast att bli helt elektrifierat på långa sträckor och är därför en aktör som på sikt kommer att ha hög betalningsvilja för att nyttja biodrivmedel.

Glädjande i sammanhanget är att de nödvändiga insatserna huvudsakligen ligger på industriell och politisk nivå. Detta gör att ledtiderna för en omställning kan bli förhållandevis korta och att flyget på relativt kort sikt kan nå en hög grad av fossilfrihet. Med rätt åtgärder kan det svenska inrikesflyget vara fossilfritt 2030 och både in- och utrikesflyget vara fossilfritt 2045.

Om marknaden kan skapas finns många av förutsättningarna redan på plats för en rimligt snabb övergång till fossilfritt flyg i Sverige. Det är ett område där Sverige både kan och bör ta en ledande position så att detta teknikskifte också påskyndas globalt.


Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige
Rickard Gustafson, vd och koncernchef, SAS
Christian Clemens, vd, BRA
Jonas Abrahamsson, vd och Koncernchef, Swedavia
Mattias Dahl, vd, Transportföretagen
Peter Larsson, vd, Sveriges Regionala Flygplatser
Niklas Nordström, ordförande, Svenskt Flyg
Tomas Nilsson, vd, SEKAB
Maria Fiskerud, RISE, Research Institutes of Sweden


Läs svar från Centern här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies