Annons

Flygandet kommer öka på lång sikt

REPLIK. I ett inlägg i Di den 24/1 hävdar WWF att det inte finns behov av en tredje parallell rullbana på Arlanda. Problemet med inlägget är att skribenterna utelämnar flera avgörande data och fakta som jag tydligt redogör för i mitt inlägg i Di den 15/1.

Foto:Johan Nilsson/TT, Johan Nilsson, Johan Nilsson

Behovet av rullbanekapacitet är relaterat till det förväntade antalet starter och landningar under ett trafikdygn samt hur dessa fördelar sig över det dygnet. Problemet i Arlandas fall är att merparten av alla flygrörelser är koncentrerade till några få timmar under morgon och kväll. Det är nämligen då de flesta människor behöver resa för att hinna till möten eller anslutningsflyg. Att öka kapaciteten genom att fördela trafiken över dagen är inte en möjlig lösning.

WWF:s påpekande att flygplatsen år 2000 hanterade fler flygplansrörelser än under 2019 stämmer, men dagens förutsättningar är helt andra än för 20 år sedan. Som WWF själv konstaterar, var inrikestrafikens andel högre och flygrörelserna mer utspridda över dygnet än i dag. Med dagens regelverk har dessutom kapaciteten i dåvarande bansystem sänkts och även kapaciteten för markrörelser kopplat till de banor som fanns år 2000 har minskat. Slutligen hävdar vi inte heller att det krävs en tredje parallell rullbana i dag.

WWF skriver att Swedavias prognoser varken tar hänsyn till klimatmålen eller införande av ytterligare styrmedel för att nå dessa. Detta är fel.

Ett grundantagande i långtidsprognosen är att flyget genomför sin klimatomställning enligt branschens färdplan och att kostnaderna för detta tas ut genom högre biljettpriser för resenärerna, vilket har en dämpande effekt på utvecklingen. Därför antar vi att inga ytterligare miljöavgifter eller skatter behöver läggas på flygresandet under prognosperioden.

Om branschens nödvändiga omställning mot förmodan inte skulle ske, blir utvecklingen sannolikt en annan.

Även om vi det senaste året sett en avmattning i trafiken, så sker den från rekordnivåer. Den långsiktiga trenden pekar på att flygtrafiken fortsätter att öka och den viktigaste faktorn för att förutse efterfrågan på flygresande är BNP-utvecklingen. Trots att vi antar en lägre passagerartillväxttakt än de senaste årens utfall, så är vår bedömning att 40 miljoner resenärer kommer att vilja flyga från Arlanda 2040. Slutliga beslut ligger längre fram i tiden, men för att ha kvar möjligheten att kunna möta efterfrågan även i framtiden måste vi redan nu planera för en tredje parallell rullbana.

 

Jonas Abrahamsson, vd och koncernchef, Swedavia


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?