ANNONS:
Till Di.se

Fler företagare måste ta debatten

  • Peje Emilsson. Foto: Amanda Lindgren
  • Demonstrationer mot löntagarfonder på Mynttorget i Stockholm 1983. Foto: Anders Holmström

DEBATT. I politikens värld – med partier som finansieras genom att taxera ut skattemedel – ses ibland inlägg från enskilda personer och företag som otillbörlig påverkan. Det är en syn som begränsar demokratin, skriver Peje Emilsson, grundare av Kreab.

Sverige är ett bra land att driva företag i. Så har det inte alltid varit. För 35 år sedan utmanades fri företagsamhet i grunden, när bolagen skulle tvingas finansiera sin egen undergång genom löntagarfonder. Men näringslivet reste sig och sa ifrån. 100.000 personer demonstrerade 4 oktober 1983 och såväl äganderätt som den fria företagsamheten räddades.

Runt 40 år tidigare fanns en liknande rörelse i form av det så kallade planhushållningsmotståndet, en kraftsamling mot idéer att stora delar av den svenska ekonomin skulle dikteras av staten.

Men öppna angrepp på allas rätt att driva företag är ingen historisk kuriosa. Större delen av förra mandatperioden debatterade partierna konkreta förslag som skulle göra det praktiskt omöjligt att driva näringsverksamhet inom välfärdssektorn.

I Sverige är vi vana vid att näringslivets opinionsbildning sköts av de stora intresseorganisationerna, särskilt det tidigare Saf och det nuvarande Svenskt Näringsliv. Även aktörer som exempelvis Stockholms Handelskammare och olika branschförbund är viktiga noder i kommunikationsarbetet.

Men det håller på att ske en förändring. Allt fler företag börjar bilda opinion på egen hand, bortom de stora organisationerna. När valfriheten inom välfärden var hotad engagerade sig hundratals små och stora företag över hela landet för att berätta om sin verksamhet och den nytta den gör för andra.

Det här är ingen utmaning mot de etablerade sammanslutningarna, utan snarare något de har nytta av. Det har länge varit en strategi från Svenskt Näringslivs håll att välkomna många olika avsändare.

Ett exempel på starkt individuellt engagemang hittar vi i Dan Olofsson, Malmöentreprenören som med stor energi i debattartikel efter debattartikel visat på det absurda i Reepalu-utredningens förslag om vinstbegränsningar i välfärden. Olofsson, som själv inte har intressen i några välfärdsföretag, inser vart det kan barka om man inte säger stopp när den fria företagsamheten och marknadsekonomins grunder ifrågasätts.

När det gäller samverkan är ett exempel nätverket Valfrihetens vänner – som vi på Kreab har tagit initiativ till. Upprinnelsen var den öppna attacken på alla människors rätt att välja skola och omsorg – inte bara de rika som alltid kommer att kunna välja. En attack som fullt utförd skulle föra Sverige dryga 30 år tillbaka i tiden, till en tid då landets statsminister beskrev företag som erbjöd barnomsorg som Kentucky Fried Children.

De senaste åren har vi arbetat tillsammans med eldsjälar över hela landet, med stöd från intresseorganisationer och företag, för att förhindra genomförandet av ett förbud mot att välfärdsföretag ska kunna gå med vinst. I en tid där debatten ofta präglas av tyckande och fake news framför kunnande och verklighetsförankring, satsade vi från början på att bygga upp gedigen analys- och utredningskapacitet och på att arrangera möten mellan företagare och politiker.

Framgångarna bottnar i ett systematiskt grundjobb med konsekvensanalyser – och att vi hade samarbetspartner som förstår värdet av att arbeta långsiktigt. Fokus har varit företagandets villkor de kommande decennierna, inte nästa kvartalsrapport.

Jag är övertygad om att vi kommer att gå alltmer åt det här hållet, i en fortsatt decentralisering av samhället. Författare finansierar allt oftare sina böcker genom crowd-funding, digitala plattformar gör det möjligt för taxichaufförer och passagerare respektive lägenhetsinnehavare och turister att mötas. De stora institutionerna kompletteras av olika friare nätverk. En del institutioner kommer att falla.

På samma sätt menar jag att vi kommer att få se allt fler företagare engagera sig på nya sätt, antingen var och en för sig eller i nätverk – antingen på egna plattformar och i egna kanaler, eller i gemensamma sådana.

I en offentlighet som präglas av ett turbulent politisk spel om regeringsbildningen är det viktigt att sakfrågorna inte kommer i skymundan. Och att vi utgår från fakta, från gedigna utredningar och konsekvensanalyser som visar vilka effekter olika politiska förslag kan komma att få.

Vi kommer att driva vidare nätverket Valfrihetens vänner med sikte på att valrörelsen 2022 inte ska handla om hur vi ska förhindra företagande, utan i stället om hur vi ska få mer av företagande och valfrihet för att göra Sverige till ett ännu bättre land.

Ibland måste man demonstrera för att få rätt. Men med kontinuerlig kommunikation och dialog behövs det förhoppningsvis inga fler massdemonstrationer för att värna den fria företagsamheten.

För alla vi som arbetar i fria företag är det inte bara vår rättighet utan vår skyldighet att vara med att påverka för ett bättre samhälle. Vi måste vara tydliga med att tala om vilka konsekvenser politiska förslag kan få för våra möjligheter att arbeta.

I politikens värld – med politiska partier som finansieras genom att taxera ut skattemedel – ses ibland inlägg från enskilda personer och företag som otillbörlig påverkan. Det är en syn som begränsar demokratin. Alla röster måste kunna höras.

Därför är det så viktigt med ökat deltagande från näringslivets företrädare i debatten om hur vi ska bygga framtidens Sverige.

 

Peje Emilsson, entreprenör, grundare av Kreab, Kunskapsskolan, Demoskop och Silver Life

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies