1515
Annons

FI:s regler låser in bolånekunder

DEBATT. Det skärpta amorteringskravet infördes av Finansinspektionen i mars 2018. Antalet månatliga bolåneansökningar hos oss, där kunder vill byta bolånebank från annan bank till SBAB, har minskat väsentligt under 2018 jämfört med 2017, skriver Klas Danielsson, vd för SBAB.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen vid presentationen av det skärpta amorteringskravet 2017.
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen vid presentationen av det skärpta amorteringskravet 2017.Foto:Henrik Montgomery

Finansinspektionens amorteringskrav för hushåll med hög skuldsättning innebär en skärpning av amorteringskravet baserat på belåningsgrader, som trädde i kraft 2016. De nya reglerna innebär skärpta krav om vilken information om bolånetagaren som bankerna behöver ta hänsyn till när amorteringsnivån fastställs. Denna information ska bankerna tillhandahålla bolånekunderna genom ett så kallat amorteringsunderlag, vilket krävs för att kunna fullfölja flytt av bolån.

I en arbetsgrupp i Bankföreningen har bankerna tyvärr inte lyckats enas fullt ut om en enhetlig utformning av amorteringsunderlaget. Ett förslag till ett standardiserat underlag har tagits fram av SBAB, men det amorteringsunderlag som efter en kompromiss nu används av bankerna anser vi saknar väsentliga delar för att det ska ge den information som krävs för att följa regelverket i sin helhet och göra det så enkelt som möjligt för kund att flytta sitt bolån till ny bank. SBAB reserverade sig i arbetsgruppen för kompromissbeslutet om amorteringsunderlaget.

Bankerna har ett gemensamt ansvar att verka för ett högt förtroende, bland annat genom att konkurrensneutralt följa och förhålla sig till de regleringar som Finansinspektionen tar fram. Det ingår också i ansvaret att uppmärksamma och agera när tillämpningen av regleringar medför negativa konsekvenser för konsumenten och konkurrensen.

Betraktade som verktyg för att dämpa skuldsättningen ser vi att de nya amorteringsreglerna fyller sitt syfte då skuldsättningstillväxten nu minskar. Men det sker på bekostnad av transparensen och rörligheten på bankmarknaden, vilket drabbar bolånetagarna i form av för höga bolåneräntor.

En avgörande faktor som påverkar rörligheten och konkurrensen på bankmarknaden negativt är att amorteringsunderlaget inte enkelt går att hämta digitalt i internetbanken av kunden själv hos någon annan bolånebank än hos SBAB. Kunden måste i stället personligen kontakta sin bank, vilket gör att processen blir krånglig, tidskrävande och riskerar att förlängas till dess att kunden inte orkar försöka längre.

Att kundens befintliga bank dessutom ofta använder beställningen av amorteringsunderlagsblanketten till att övertala kunden att stanna kvar i banken, blir konkurrenshämmande och försvårar för mindre samt nya aktörer att ta sig in på bolånemarknaden. Dessutom minskar kundens möjligheter att fatta ett eget rationellt ekonomiskt beslut som inte påverkats av tillfälliga säljbudskap.

På SBAB har vi sett tydliga tecken på minskad rörlighet efter amorteringskraven. Antalet månatliga bolåneansökningar hos SBAB där kunder vill byta bolånebank från annan bank till SBAB har minskat väsentligt under 2018 jämfört med 2017.

Vår bedömning utifrån tusentals kundsamtal är att nedgången till övervägande del förklaras av att kunderna upplever att processen för att byta bank har blivit krångligare, samt att den befintliga banken försvårar byten genom att inte på ett enkelt sätt tillgängliggöra amorteringsunderlaget digitalt.

Då SBAB är den snabbast växande bolånebanken på marknaden och vår kundbas är relativt representativ för marknaden i stort, bedömer vi att denna minskade rörlighet inte är en isolerad företeelse utan ger en god bild av bolånemarknaden som helhet.

När resten av samhället och näringslivet blir alltmer digitaliserat och transparent är det uppseendeväckande att banker inom bolåneområdet motverkar utvecklingen. Företag som Netflix och Spotify har tydligt identifierat dagens konsumentbeteenden och kundbehov.

De låser inte in kunden med abonnemang som är krångliga att ta sig ur, utan lägger i stället alla resurser på att utveckla konkurrenskraftiga tjänster så att kunderna faktiskt ska vilja stanna kvar. Här finns mycket att lära för bankerna. Det finns inget som talar emot att alla banker gör det enkelt att byta bank genom att tillhandahålla amorteringsunderlaget digitalt och lättillgängligt i internetbanken.

SBAB föreslår följande åtgärder för ökad enkelhet, transparens och konkurrens på bolånemarknaden:

* Finansinspektionen bör bedöma och utvärdera hur väl nuvarande amorteringsunderlag, och SBAB:s förslag, möter upp mot regler, krav och behovet av informationsutbyte mellan banker.

* Finansinspektionen bör ställa krav på en enhetlig utformning av amorteringsunderlaget och vägleda bankerna vilken information som skall finnas i det.

* Alla banker måste tillhandahålla ett standardiserat amorteringsunderlag digitalt och enkelt åtkomligt i internetbanken.

 

Klas Danielsson, vd, SBAB


Debatt: Staten måste möta näringslivet i Sälen

När basindustrin ropar ställer staten upp med resurser. Det är hög tid att staten också förstår vikten av en fungerande besöksnäring, skriver företrädare för besöksnäringen i Sälenfjällen.  

Foto:Jack Mikrut

Sälenfjällen är norra Europas största fjälldestination (världens 16:e största) och befinner sig i en expansionsfas av aldrig skådat slag och med ett investeringstryck som vi tidigare inte trott var möjligt. Från att ha varit en vinterdestination sker i dag en snabb förflyttning mot en omfattande helårsverksamhet. Den närmaste tioårsperioden kan vi räkna med nya investeringar motsvarande 480 000 kronor/kommuninvånare vilket torde vara unikt i vårt land. Samma investeringstakt i Stockholms stad skulle innebära 480 miljarder kronor.

Besöksnäringen nämns allt oftare som en framtidsbransch med hög tillväxttakt och ökad sysselsättning. Den nämns som en basnäring med allt större betydelse både nationellt och regionalt. Besöksnäringen kan inte flyttas, den skapar jobb och tillväxt där den befinner sig. Tillväxttakten i Sälenfjällen är hög och i dag sysselsätter näringen i vår kommun drygt 8.000 personer vintertid. Det är en extremt hög siffra för en kommun med 10 000 invånare. Omräknat i årsarbeten motsvarar dagens sysselsättning drygt 2 500 årsarbeten.  

Sälenfjällen är under stora delar av året Dalarnas i särklass största stad. Vi hyser under högsäsong en befolkning motsvarande Västerås och brukar tala om en ”stad på fjället”. En stad på fjället behöver sin infrastruktur och den har vi till största delen skapat på egen hand. Vår kommun kan i dag erbjuda näringen både el-, avlopp- och vattenförsörjning i en omfattning som är relevant och utbyggnaden fortsätter i snabb takt. 

Men möjligheten att ta sig till och från Sälenfjällen följer inte riktigt den utvecklingstakt som näringen och kommunen kunnat förvänta sig. Vi för en ständig dialog med Trafikverket om förbättring/investering i vägnätet och arbetar i dag fokuserat med tillkomsten av ytterligare laddinfrastruktur längs våra tillfartsvägar liksom frågan om etablering av järnväg fram till Sälenfjällen. 

När den traditionella basindustrin kallar, då ställer statsmakten upp mangrant och bygger vägar och tågräls, man erbjuder trafikplikt för flyg, utbildningar och allt annat som kan vara bra för den lokala utvecklingen. 

Men vi har en annan upplevelse. Även om vår näring på högsta politiska nivå framhålls som viktig och prioriterad är det oftast enbart en läpparnas bekännelse. Vår näring är inte lika konkret och påtaglig som den traditionella med sina stora skorstenar och mullrande fabriker. Vår näring bygger till stor del på tjänsteleverens, den är fördelad över många arbetsställen och blir därför inte lika påtaglig och konkret.

Hade det varit fråga om en nyetablering av en aktör från traditionell basindustri, med tusentals arbetstillfällen uppe på en fjällsida, hade det sannolikt varit en smal sak att säkra både relevanta väguppgraderingar, rälsbyggnation och att säkra tillgängligheten via en allmän trafikplikt till vår flygplats. 

Men nu är det inte den traditionella basindustrin vi driver och utvecklar, utan landets största och mest avancerade besöksnäringsdestination. Då hamnar frågan, plötsligt, i en annan dager. Vi ser ofantliga möjligheter för en fortsatt, och hållbar, utveckling i Sälenfjällen. Vi kommer att kunna anställa ännu fler medarbetare året runt och kommer att kunna locka ytterligare spetskompetens till våra företag. 

Få besöksorter kan mäta sig med Sälenfjällen vad beträffar möjligheter till att bedriva aktiv hälsofrämjande verksamhet för unga, medelålders och äldre besökare.

Vi kommer att kunna erbjuda en säker framtid med nytt boende och en prioriterad skola för dem som vill flytta till oss. Vi kommer att kunna utvecklas som destination tillsammans med dem som kommer hit.

Men då måste staten möta upp på samma sätt som man gör när den traditionella näringen kallar. Vi ser framför oss att staten:

Genomför nu planlagda väginvesteringar.

Beslutar om trafikplikt till Scandinavian Mountains Airport.

Stöder oss i våra satsningar på en ökad elektrifiering och vätgasdrift/produktion.

Bistår oss i etableringen av järnvägen från Malungsfors fram till Sälen. 

Stefan Sjöstrand, VD SkiStar AB

Tomas Berg, Destinationschef SkiStar Sälen

Johan Thorn, VD Stöten i Sälen AB

Gustav Eriksson, VD Kläppen Ski Resort AB

Gunnar Lenman, vd Scandinavian Mountains Airport 

Anders Bjernulf, VD Destination Sälenfjällen 

Hans Unander, KSO Malung-Sälens kommun

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?