ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Finansministern: Även lån till järnväg sänker överskotten

  • Det spelar ingen roll för statens finanser om staten väljer att betala höghastighetsbanor över anslag eller genom att låna i ett separat projekt, skriver Magdalena Andersson, finansminister. Foto: Joey Abrait

DEBATT. Det finns röster i debatten som hävdar att lånefinansiering av höghastighetsbanor skulle göra att alla andra utgifter skulle kunna löpa på som vanligt. Men så är det inte. Även om man lånar måste staten prioritera järnväg framför till exempel skola, skriver Magdalena Anderson.

Sverige och svensk ekonomi är i en styrkeposition. Vi har vänt underskott till överskott. Ytterligare 200.000 människor har ett jobb att gå till jämfört med när regeringen tillträdde.

Vi har bytt ofinansierade skattesänkningar mot investeringar som bygger Sverige starkt inför framtiden.

Vi investerar i fler poliser, undersköterskor och lärare. Vi avskaffar den orättfärdiga skatteklyftan mellan pensionärer och yrkesarbetande, och vi höjer barnbidraget med 200 kronor i månaden. Det är samhällsbygge.

I samhällsbygget utgör infrastrukturen en viktig hörnsten. Ska Sverige fungera, människor ta sig till jobb och skola, livsmedel nå våra butiker och industrins varor komma fram, så måste vi ha väl fungerande transporter. Vårt vägnät, järnväg och farleder är grunden för tillgänglighet till jobb, utbildning och bostäder – i hela landet.

När regeringen nu är på väg att fatta beslut om en ny nationell plan för perioden 2018–2029 gör vi det i ett mer gynnsamt offentligfinansiellt läge. Därför kan regeringen investera över 100 miljarder kronor mer i denna plan än i den förra planperioden. Totalt handlar det om mer än 600 miljarder kronor till infrastrukturen. Det är en mycket kraftfull satsning, som vi har råd med.

Resurserna till infrastruktur ska användas på bästa möjliga sätt för att både stärka befintliga järnvägar och vägar – men också till att investera i ny infrastruktur. Vi ökar anslaget till drift och underhåll av järnvägen med hela 47 procent kommande planperiod. Samtidigt står vi fast vid vårt mål om nya stambanor för höghastighetståg, så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.

Nu pågår en diskussion kring hur investeringar i nya stambanor ska finansieras. Det finns förespråkare för att staten inom ett särskilt projekt ska ta upp lån för att betala för denna investering. Hos några av dem tycks föreställningen vara att staten genom olika bokföringsmanövrar kan skapa sig ytterligare ekonomiskt handlingsutrymme för höghastighetsbanorna. Så är det inte.

Det spelar ingen roll för statens finanser om staten väljer att betala höghastighetsbanor över anslag eller genom att låna i ett separat projekt. Lån eller anslag sänker överskottet på samma sätt, och det är överskottsmålet som avgör vilket ekonomiskt handlingsutrymme regeringen har till sitt förfogande. Oavsett vilken finansiering man väljer kommer utgifter för höghastighetstågen prioriteras gentemot andra angelägna utgifter – såsom skola och sjukvård, polis och försvar.

Ett infrastrukturprojekt påverkar överskottet om staten har det ekonomiska ägarskapet. Det kommer vara fallet med höghastighetsbanorna eftersom de, enligt Sverigeförhandlingen, endast till högst en tiondel väntas kunna finansieras med avgifter eller andra intäkter. Därmed gäller att utgifter för höghastighetsbanorna ingår i de offentliga finanserna– oaktat i vilken form arbetet organiseras eller om finansieringen sker med lån istället för anslag.

Några påminner sig att Öresundsbron faktiskt byggdes av ett oberoende konsortium, och att de lån som togs upp inte belastade det offentliga sparandet. Det är riktigt. Den väsentliga skillnaden mellan Öresundsbron och höghastighetstågen är att brokonsortiet väntades kunna (och faktiskt kan) betala för investeringen med broavgifter.

Det finanspolitiska ramverket är grunden för regeringens ekonomiska politik. Det har varit vår ledstjärna under de gångna saneringsåren – och det kommer att vara vår ledstjärna även under de kommande åren. Vi har hållit utgiftstaket och sparandet är i linje med överskottsmålet. Det är därför vi nu kan göra stora investeringar i välfärden och infrastrukturen. Stora investeringar, som vi har råd med.

Magdalena Andersson, finansminister (S)


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies