ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

FI: Dags att skärpa kapitalkraven för bankernas fastighetslån

  • RISK. Fastighetssektorn ofta har spelat en central roll i finansiella kriser. Vi föreslår nu skärpta kapitalkrav för bankernas utlåning med säkerhet i kommersiella fastigheter, skriver Erik Thedéen (bilden) och Henrik Braconier. Foto: Foto: Anna Nildén/Finansinspektionen, Foto: Anna Nildén/Finansinspekt

DEBATT. Låga räntor medför hot mot den finansiella stabiliteten. I den stabilitetsrapport som FI publicerar på torsdagen varnar vi för att lågränteläget kan trappa upp jakten på avkastning bland fastighetsbolag och att storbankerna förlitar sig för lite på eget kapital när de finansierar dessa risker genom lån, skriver FI:s Erik Thedéen och Henrik Braconier.

Marknadsräntorna har sjunkit kraftigt under 2019. Den globala tillväxten bromsar in och flera centralbanker runtom i världen har åter skiftat till en mer expansiv penningpolitik. I juni sjönk räntan på en tioårig svensk statsobligation för första gången under noll procent. Enligt IMF handlas nu globalt obligationer till ett värde av cirka 15 biljoner dollar till negativ ränta. Det innebär att investerare får betala för att låna ut pengar. 

Det är en exceptionell situation som för bara några år sedan sågs som otänkbar. 

De låga räntorna driver upp tillgångspriser, inklusive aktier och fastigheter. Det känns bra på kort sikt, men innebär lägre avkastning framöver. Därmed blir det svårare att uppnå högt ställda avkastningsmål. Låg avkastning innebär också att man måste sätta av mer pengar i dag för att nå upp till ett visst sparmål i framtiden, eftersom kapitalet inte växer i samma takt. 

När avkastningen är låg kan det vara frestande att ta mer risk, exempelvis genom att placera pengar i tillgångar med lägre likviditet och högre kreditrisk. Vid en sämre ekonomisk utveckling eller oväntat högre räntor kan förlusterna bli stora och i värsta fall leda till en kris.

FI har ett uppdrag att värna den finansiella stabiliteten. Det gör vi genom att motverka att risker byggs upp och se till att banker, försäkringsbolag och andra finansiella aktörer har tillräcklig motståndskraft. 

Att värna finansiell stabilitet handlar om att ta höjd för att det oväntade kan inträffa. FI har vidtagit åtgärder som gör att hushållens skulder inte ökar lika snabbt och att andelen högt belånade hushåll har minskat. Det är bra för stabiliteten.

I stabilitetsrapporten lyfter vi fram två andra områden inom vilka lågräntemiljön riskerar att bygga upp obalanser. 

- Låga räntor gör att företag som förvaltar sparande för morgondagens pension får allt svårare att infria sina åtaganden. De låga räntorna gör det svårare att få den avkastning som krävs för att kunna infria framtida pensionslöften. 

Det finns även en risk att pensionsföretagens buffertar urholkas genom att för stora pensioner betalas ut till de som redan gått i pension, på bekostnad av dagens yrkesarbetande och framtida pensionärer. I allt fler länder talas nu om en förestående pensionskris. I Nederländerna har utvecklingen lett till beslut om sänkta pensionsutbetalningar, vilket skapat en politisk kris. 

För att hantera problemen kan det vara frestande att låta pensionsförvaltare ta större finansiella risker i förhoppning att investeringar i till exempel aktier eller fastigheter ska fortsätta att ge hög avkastning och därmed ett större pensionskapital. Men med hög risk följer också möjligheten att tillgångarna faller i värde. Och händer det, kan dagens buffertar förbrukas och det blir omöjligt för företagen att hålla vad de lovat. 

Dessutom kan företagen bli tvungna att mer akut sälja aktier och andra riskfyllda tillgångar om dessa faller i pris. Det kan spä på prisfallet, vilket urholkar företagens marginaler än mer. 

Det finns alltså en risk för ett självförstärkande förlopp som kan hota både framtida pensioner och stabiliteten på de finansiella marknaderna.

De svenska pensionsföretagen ser ut att vara väl rustad att hantera dessa utmaningar. Den uppmätta finansiella ställningen är god, inte minst bland de stora företagen som förvaltar tjänstepensioner. Men den positiva bilden beror till viss del också på ett mätsystem som underskattar riskerna med ett långvarigt lågränteläge. 

Att rätta till de bristerna är ett av huvudsyftena med det nya regelverk för tjänstepensioner som snart ska finnas på plats. För att långsiktigt värna pensionerna bör pensionsåtaganden värderas korrekt och det måste finnas tillgångar som med marginal täcker dessa åtaganden även i ogynnsamma lägen. 

Detta är en ledstjärna i FI:s arbete med att precisera reglerna för kapitalkrav på tjänstepensionsföretag. 

- Låga räntor kan göra att risken för kreditförluster i bankernas utlåning till fastighetssektorn underskattas. I Sverige har investeringstakten i fastighetssektorn under senare år varit hög. Priserna har stigit kraftigt och fastighetsföretagen har lånat allt mer för att köpa och bygga nya fastigheter. Låga räntor och stigande hyror har bidragit till att företagen visat god lönsamhet och att få fastighetsföretag fått betalningssvårigheter. 

Men framöver kan räntor stiga och hyresintäkter vika. Banker som lånar ut till fastighetsföretag behöver ta höjd för det. 

Våra analyser pekar på att bankerna håller alltför lite kapital för dessa risker. Det är bekymmersamt. Man ska komma ihåg att fastighetssektorn ofta har spelat en central roll i finansiella kriser. 

Vi föreslår därför ökade kapitalkrav för banklån till kommersiella fastigheter. Förslaget skickas nu ut på remiss och synpunkter kan lämnas fram till den 20 december. Därefter fattar vi slutgiltigt beslut. FI bedömer att kapitalkraven på de tre storbankerna med förslaget ökar med omkring 15 miljarder kronor. Det stärker motståndskraften mot kreditförluster.

Räntorna är extremt låga. Det kan ändras. Pensionsföretag skulle gynnas av högre räntor. För fastighetsföretagen och deras långivare är det tvärtom. FI:s arbete vägleds av att företag under tillsyn ska vara motståndskraftiga vare sig räntorna förblir låga eller stiger. Det är så vi värnar enskilda konsumenter och den finansiella stabiliteten.

Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen

Henrik Braconier, chefsekonom Finansinspektionen

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer