FI: Bolånefonder kan leda till höjda kapitalkrav

DEBATT. Bolånemarknaden blir allt mer komplex i takt med att mindre aktörer tar marknadsandelar från storbankerna. Nya instrument som bolånefonder kan minska risken i systemet som helhet, men kräver långsiktigt engagemang från placerarna, skriver Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. 

FRITT FRAM. Även bankerna visar intresse för bolånefonder, då de inte omfattas av de vanliga kraven. FI har inga invändningar mot detta, förutsatt att banknära bolånefonder får samma långfristiga finansiering som andra, skriver Erik Thedéen.
FRITT FRAM. Även bankerna visar intresse för bolånefonder, då de inte omfattas av de vanliga kraven. FI har inga invändningar mot detta, förutsatt att banknära bolånefonder får samma långfristiga finansiering som andra, skriver Erik Thedéen.Foto:Henrik Montgomery/TT

Bolån är viktiga både för enskilda konsumenter och för svensk ekonomi. Nya affärsmodeller med finansiering via till exempel bolånefonder får därför inte innebära stora refinansieringsrisker som kan rubba tillgången på bolån eller den finansiella stabiliteten. Men givet att ett antal viktiga förutsättningar är på plats, så välkomnar FI ökad mångfald på bolånemarknaden. Nedan följer utgångspunkterna för FI:s syn på utvecklingen.

Affärsmodellerna måste vara robusta och utformade för att fungera såväl för konsumenter som vid finansiell oro. FI anser att bolånefonder behöver ha en långfristigt stabil finansiering och definierar det som att finansieringen ska vara bunden på minst tio år. Detta gäller oavsett om fonden satts upp av en bank eller annan aktör. Om en bank skulle finansiera bolån via en banknära bolånefond utan att fonden ges sådan långfristig finansiering, kan FI överväga ett högre kapitalkrav på banken ifråga. 

Bolånemarknaden har länge dominerats av storbanker som lämnar bolån till kunder och behåller lånen i sina egna balansräkningar. Men sedan några år tillbaka pågår en gradvis förändring av marknaden. Medelstora banker tar marknadsandelar och nya oberoende aktörer har fått tillstånd att lämna bolån. 

Ett inslag i utvecklingen är affärsmodeller där bolån överförs till en bolånefond eller liknande struktur i stället för att bli kvar i den ursprungliga kreditgivarens balansräkning. Därmed blir bolånefonden långivare till kunden. Fonden finansieras av investerare utanför banksektorn, som inte omfattas av samma kapitalkrav som bankerna, medan lånen administreras av banken eller av en oberoende aktör. 

De nya uppläggen kan ge fördelar i form av lägre låneräntor. Det är positivt ur ett konsumentperspektiv. Minst lika viktigt är att riskerna för den finansiella stabiliteten kan minska. Orsaken är att bolånen innebär en stor koncentration av risk för bankerna då deras egen finansiering inte är lika långfristig som bolånen. 

Om långsiktiga placerare som försäkringsbolag och pensionsfonder investerar i bolånefonder tar de över delar av de kredit- och likviditetsrisker som i nuläget nästan helt bärs av bankerna. Det kan potentiellt leda till att riskerna sprids och att motståndskraften i det finansiella systemet kan öka.

Bolån är långsiktiga åtaganden med löptider på runt 30–50 år. Lånen ska kunna betalas tillbaka gradvis, utan att låntagaren blir tvingad att sälja sin bostad. I praktiken löser många låntagare sina bolån tidigare, till exempel vid byte av bostad, vilket gör att den genomsnittliga löptiden ligger på omkring sju år. Men både i goda tider, och i utsatta lägen, kan kunder välja eller tvingas att bo kvar längre. 

När banker på traditionellt sätt ger bolån finansierar de sig relativt kortfristigt. I kris kan bankerna få problem att förnya sin finansiering och det kan uppstå negativa spridningseffekter i ekonomin som helhet. Därför begränsas riskerna i banksystemet genom omfattande regelverk med bland annat kapital- och likviditetskrav. 

Nya aktörer omfattas däremot inte av samma skyddsregler. Om de finansierar sig alltför kortsiktig kan det därför uppstå risker. Det innebär att kunderna kan drabbas av kraftigt försämrade lånevillkor eller att till och med få sina lån uppsagda om bolånefonderna får problem med sin refinansiering. Risker för det finansiella systemet som helhet kan också uppstå vid ett stressat läge om de nya affärsmodellerna skulle få stor omfattning.

Därför behöver bolånefonderna ha stabil och tillräckligt lång finansiering. Placerarna i bolånefonder måste vara medvetna om att de tar på sig kreditrisk och att det krävs ett långsiktigt engagemang till skydd för bolånekunderna i sämre marknadslägen. 

Investerare med långa åtaganden, till exempel försäkringsbolag och pensionsfonder, har just en sådan placeringshorisont som med viss marginal täcker bolånens förväntade löptid. FI menar att de nya bolånestrukturerna behöver ha finansiering som är bunden på minst tio år. 

Ett inslag i utvecklingen är att även bankerna visat intresse av att komplettera sin traditionella affärsmodell med finansiering av bolån genom egna bolånefonder eller liknande strukturer. Under vissa förutsättningar kan det tänkas att bolånen på detta sätt inte omfattas av de krav som annars ställs på banker. FI har inga principiella invändningar mot detta, förutsatt att banknära bolånefonder får samma långfristiga finansiering som FI vill se för alla bolånefonder. 

Det kan finnas incitament för banken att i ett krisläge för bolånefonden återta bolånen till den egna balansräkningen eller på annat sätt ge stöd till fonden, trots att banken inte har några avtalade skyldigheter. Det är i sig positivt att banker vid behov kan stötta de banknära strukturerna – men detta förutsätter att banken har kapacitet i form av kapital och likviditet att hantera de effekter som uppstår till följd av stödet. 

Beslutet att ge stöd kan annars försätta banken själv i ett utsatt läge, särskilt om det sker under redan stressade förhållanden. Återflödet kan i förlängningen leda till att banken tvingas dra ner på annan utlåning. Om marknaden för nya bolånestrukturer får stor omfattning, och flera banker agerar på liknande sätt i ett stressat läge, kan detta få konsekvenser för kredittillgången i ekonomin som helhet. 

FI anser att banker redan från början bör bedöma och hantera potentiella återflödesrisker. Om en bank skulle sätta upp strukturer som inte uppfyller dessa förutsättningar kan FI överväga ett högre kapitalkrav på banken, inom ramen för gällande regelverk, för att undvika att banken är underkapitaliserad vid ett eventuellt återflöde. 

När bolånefonderna utformas och finansieras som beskrivits ovan kan den tidsmässiga obalansen mellan utlåning och finansiering i det finansiella systemet minska jämfört med hur det är i dag. Att kreditrisk fördelas på fler aktörer, som dessutom inte är banker, minskar även de systemrisker som uppstår genom en koncentrerad och sammanlänkad banksektor. 

Än så länge är det små belopp som lånas ut enligt de nya affärsmodellerna och det är för tidigt att säga vilket genomslag de kan få på sikt. Därför går det inte att förutse alla framtida frågeställningar eller risker. Men det är viktigt att samtliga aktörer på bolånemarknaden har både viljan och förmågan att visa omsorg om sina låntagare. 

FI följer utvecklingen noga och kommer vid behov att använda sig av de verktyg som krävs för att trygga en välfungerande bolånemarknad. 

Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Moderna FörsäkringarAnnons

Med tillgänglighet och kompetens i första rummet

Moderna Försäkringar har under många år utmärkt sig genom exceptionell service och tillgänglighet i kombination med kompetens inom skadehantering. Nu har kvittot kommit på att det hårda arbetet har gett resultat: bolaget tog hem topplaceringar i Svenska försäkringsförmedlares förenings senaste branschundersökning. 

Moderna Försäkringar knep första- respektive andraplatsen i de två undersökningskategorierna. För Kajsa Peedu, affärsområdeschef Företag och Industri, är det goda resultatet en välkommen bekräftelse på att bolagets strategi lönar sig. 

– Eftersom vi inte har några egna säljare utan enbart sysslar med förmedlade affärer är det kritiskt att ha en god relation med förmedlarna. Medan vi förvisso alltid har fått väldigt positiv feedback är det väldigt roligt att vi placerade oss så bra i branschundersökningen. Det ger oss ett kvitto på att vi gör rätt. 

Kräver gott samarbete

I undersökningen fick försäkringsförmedlarna också uppge vilka faktorer de ansåg vara avgörande för att ett försäkringsbolag ska vara framgångsrikt och ett förstahandsval. I slutänden utkristalliserades tre ord: skadehantering, tillgänglighet och kompetens, varav alla tre har varit ledord hos Moderna Försäkringar sedan många år. 

– Skadehantering är något som alla försäkringsbolag sysslar med, men det är när skadan faktiskt inträffar som bolagen skiljer sig åt – våra allra nöjdaste kunder är de som faktiskt har råkat ut för skador. Det är när skadan inträffar som vår viktigaste leverans sker.

För att leverera en bra lösning till slutkunderna behövs dock ett gott samarbete mellan de som hanterar skadorna och de som säljer och prissätter försäkringarna, det vill säga underwriters.

– Tillgänglighet och kompetens hänger ihop. Idag är förväntningarna på tillgänglighet oerhört stora och för att kunna möta kundernas och förmedlarnas krav arbetar vi ständigt på att öka vår redan höga kompetensnivå.

Handplockad expertis

Under de senaste tio åren har Företag & Industri växt från noll till 75 personer, var och en handplockad för sin expertis och sitt engagemang. Detta har lagt grunden för just det nära och personliga arbetssätt som kännetecknar Moderna Försäkringar. 

– Vi är måna om alla som sitter hos oss och det finns en daglig kontakt mellan förmedlarna, kunderna och oss. Förmedlarna känner oss vid namn och vet att var och en av våra medarbetare har både kompetens och mandat att fatta egna beslut och rätt att teckna försäkring. Du som förmedlare ska veta vem du ska prata med och vi ska vara enkla att komma i kontakt med. Direktkontakten mellan förmedlaren och våra underwriters är extremt viktig för oss. Vi är verksamma i en förtroendebransch där man gör affärer med de man litar på och därför har vi valt att vara det personliga alternativet, avslutar hon.

Läs mer om Moderna Försäkringar här

FAKTA OM MODERNA FÖRSÄKRINGAR

Moderna Försäkringar är en utmanare på den svenska försäkringsmarknaden och erbjuder topprankade försäkringar för det moderna företaget och individen. Moderna i Sverige har idag drygt 470 anställda, med en organisation som är indelad i affärsområdena; Privat, Företag & Industri, Affinity, Operations, Garanti, Djur, Bilsport & Mc samt Atlantica. 

 

Mer från Moderna Försäkringar

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Moderna Försäkringar och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?