Federley: Nödvändigt att skjuta upp brexit

DEBATT. En historiskt stor majoritet av det brittiska underhuset sade i veckan klart och tydligt nej till Theresa Mays brexitavtal. Med bara knappt 70 dagar kvar är det fortfarande helt oklart hur man bryter dödläget, skriver Fredrick Federley, EU-parlamentariker (C).

REVIDERA. Ansöker Storbritannien om en förlängd tidsfrist för brexit, bör EU godkänna detta. Rimligast vore att ändra datumet från den 29 mars till 1 juli, då den nya mandatperioden börjar inom EU-politiken, skriver Fredrick Federley (C).
REVIDERA. Ansöker Storbritannien om en förlängd tidsfrist för brexit, bör EU godkänna detta. Rimligast vore att ändra datumet från den 29 mars till 1 juli, då den nya mandatperioden börjar inom EU-politiken, skriver Fredrick Federley (C).

För mig, precis som för många svenskar, har Storbritannien alltid varit som en storebror. De senaste åren beter de sig dock som en bortskämd tonåring. Fortfarande är det ingen som vet vare sig vad landet vill eller vad som händer härnäst. Men den här frågan är för stor för att fastna i ett politiskt skyttegravskrig.

Sedan resultatet av folkomröstningen 2016 har Storbritannien sagt nej till det mesta. Nej till medlemskap i unionen. Nej till den inre marknaden. Nej till tullunionen. Nej till den fria rörligheten. Listan kan göras ännu längre.

Om Storbritannien lämnar EU utan några avtal – en verklig risk i dag – vore det en fullspäckad katastrof, också för svensk ekonomi.

När britterna gick till urnorna tänkte de att det bara är att sluta betala medlemsavgiften och sedan är allt klart. Det tog inte lång tid innan man upptäckte att de 40 år som landet varit medlemmar i EU har resulterat i tusentals olika regleringar på åter tusentals områden, som kommer sluta gälla från den dag då Storbritannien lämnar.

Det skulle skapa enorma problem med risk för varubrist och handelsstopp, inklusive för mediciner. En miljon diabetiker skulle i sådana fall stå ensamma i ett land som inte producerar en droppe insulin och saknar handelsavtal.

Det är oacceptabelt och Storbritannien och EU måste nu hitta vägar framåt. Storbritannien är Sveriges fjärde största exportmarknad och en avtalslös brexit kan leda till att över 8 000 svenska jobb försvinner relativt omgående.

De politiska partierna i Storbritannien måste börja sätta folkets intresse först. Det innebär att man kommer överens om vad man faktiskt vill, och inte använder brexit som en bricka i spelet om regeringsmakten.

Ansöker man om en förlängd tidsfrist för brexit bör EU godkänna detta. Rimligast vore att ändra datumet från den 29 mars till 1 juli, då den nya mandatperioden börjar inom EU-politiken. Detta skulle ge Storbritannien tid att hitta en lösning som landet kan leva med och undvika ett handelsstopp mellan Storbritannien och resten av EU.

En situation där vi står utan avtal är en katastrof för Storbritannien och ett problem för EU. Därför måste vi våga hitta flexibla lösningar. Låt inte våra medborgare och vår handel bli offer för partipolitiska spel kring brexit.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?