1515
Annons

Fastighetsbolag: Nästa regering behöver en ”stadsminister”

DEBATT. Det råder brist på kontor i Sverige. Om det finns för få attraktiva lokaler blir det också färre arbetstillfällen. Nu krävs planering för arbetsplatser som står i proportion till bostadsplaneringen, anser Biljana Pehrsson, Tomas Hermansson, PG Persson och Ulrika Hallengren.

BLANDSTAD. Både nya bostäder och nya kontor behövs. Kontoren ska finnas där människor bor, men det måste vara en viss mängd kontor som ligger tillsammans.
BLANDSTAD. Både nya bostäder och nya kontor behövs. Kontoren ska finnas där människor bor, men det måste vara en viss mängd kontor som ligger tillsammans.Foto:Jessica Gow/TT

Under den senaste tiden har det kommit flera larmrapporter om brist på kontor och rekordhöga hyror för kontor i centrala lägen särskilt i Stockholm och Göteborg. Samtidigt har fler och fler stadsutvecklingsprojekt under åren omvandlats till att bli rena bostadsområden helt utan kontor i attraktiva lägen eller med kontor som ligger alltför glest.

Förutsättningarna ser delvis olika ut i olika delar av landet, men vi ser med oro på vilka konsekvenserna på sikt kan komma att bli för Sveriges storstadsområden om inte tillgången på arbetsplatser i attraktiva lägen prioriteras.

Politikerna talar gärna om att skapa arbetstillfällen och om att bygga attraktiv blandstad. Men både arbetstillfällena och den attraktiva levande staden riskerar att försvinna om inget görs.

Det går att göra saker annorlunda.

Det är ofta de kommersiella fastighetsägarna som genom att utveckla och bygga moderna kontor lyckas attrahera utländska företag och därmed generera nya arbetstillfällen. Dessa företag är beroende av att kunna attrahera rätt människor för sina verksamheter och lokalernas image, läge och utformning är avgörande för detta. Företagen är också intresserade av att andra företag finns i samma område och då är densiteten och volymen av kontor avgörande. Det är också vi som dagligen har dialog med nya och befintliga företag som letar lokaler och som möjliggör för växande företag att utvecklas eller etablera sin verksamhet i en viss stad i ett visst läge. Vi följer även den internationella utvecklingen av såväl kontor och stadsutveckling för att kunna konkurrera med andra europeiska lägen. Vi menar att det ofta är de kommersiella fastighetsbolagen som genom sina nätverk och kontakter bidrar till att företag väljer Sverige för sin etablering. Till detta kommer naturligtvis en rad andra faktorer såsom skatter, service, kompetens, klimat.

Vi möter nu för vissa regioner en mer avvaktande attityd hos företag som tidigare varit mycket intresserade av att etablera sin verksamhet i våra storstadsområden just på grund av de höga hyrorna och brist på attraktiva lägen. Det är en följd av att det helt enkelt finns för få kontorsytor i rätt läge. Vi tror att en starkt bidragande orsak är att politiken under de senaste åren har valt att fokusera på att bygga bostäder istället för att bygga blandade och levande städer som är det de flesta talar om och vill ha.

Vi bygger attraktiva områden genom att bidra med moderna kontor som kan locka en bred skara människor till en plats över dygnets alla timmar och på så sätt skapa underlag för service, handel, restauranger och kultur. En stadsdel som bara består av bostäder är död på dagarna och lever endast upp under några timmar på kvällen och på morgonen när alla rör sig till och från skola och arbete. Det är samma fenomen som drabbar områden med bara kontor och handel. Dessa områden lever upp på dagen men dör på kvällarna och helgerna. Varken det ena eller andra är exempel på en attraktiv stad och de blir dessutom ofta otrygga.

Vi vill nu uppmana de politiska ledningarna i Sveriges storstäder att prioritera framväxten av nya kontor. Kanske till och med på bekostad av en del bostadsprojekt. Det finns ett utmärkt fönster i planeringen av resurser på stadsbyggnadskontoren att nu verkligen se till att förverkliga visionerna om en riktigt attraktiv och blandad stad där människor kan bo och arbeta i samma områden.

Vi menar också att det inte är möjligt att bara ”krydda” en del bostadsområden med enstaka kontor eller göra kontoren för småskaliga. På kommunal nivå behöver man ta fram visioner om var näringslivet skall kunna växa och se till att den kritiska massan blir tillräcklig så att arbetsplatskluster kan växa fram i samklang med attraktiva bostäder.

Vi står beredda att investera miljarder i storstäderna och bidra till etableringen av tusentals nya arbetstillfällen till den växande befolkningen.

Vi hoppas nu att kommunerna och även staten ser konsekvenserna av att kontorsprojekt inte prioriteras i tillräckligt hög grad. Det riskerar att skrämma bort en rad spännande och innovativa företag som annars hade sett sin hemvist i Sverige. Men det riskerar också att leda till att företag flyttar från Sverige eller helt enkelt att befintliga företag hindras från att växa och utvecklas. Konsekvenserna är oavsett att antalet arbetstillfällen minskar eller inte växer i enlighet med potentialen.

I Sverige har vi en landsbygdsminister för att landsbygden ska kunna leva. Vi har också en bostadsminister för att bostadsfrågan är politiskt viktig. I andra länder finns en stadsminister för att skapa förutsättningar för attraktiva städer och ökad tillväxt. Det bör Sverige också ha.

Våra konkreta förslag för en politisk handlingsplan:

1. Planera för och resurssätt så att den attraktiva blandstaden verkligen blir av. Inför en kontors- och arbetsplatsnorm som står i proportion till bostadsplaneringen.

2. Tillsätt tillräckligt med resurser så att det räcker för både bostads- och kontorsdetaljplaner i kommunen.

3. Låt de fastighetsutvecklare som dagligen arbetar med uthyrning och har kunskap om var företag vill finnas bidra i arbetet med att peka ut var de nya arbetsplatserna skall ligga och hur de behöver formas för att ge effektiva kontor. Gör kommunens arbete med översiktsplanen tillsammans.

4. Företag växer bäst på platser där andra företag finns. Företagskluster måste innehålla en viss mängd kontor inom samma område. Avstå från frimärksplanering för enskilda kontorsbyggnader som inte är efterfrågestyrd.

5. Starta samarbeten med långsiktiga fastighetsutvecklare som bygger kontor för egen förvaltning. De känner marknaden bäst eftersom de också är investerare i den aktuella platsen. Ställ krav på gemensamma planer för det offentliga rummet så att området kan leva både dag- och kvällstid.

6. Utse en stadsminister som bland annat får ansvar för att skapa förutsättningar att bygga tillväxtgenererande attraktiva och blandade städer med både bostäder, kontor och service.

Biljana Pehrsson, vd, Kungsleden
Tomas Hermansson, vd, Bonnier Fastigheter
PG Persson, vd, Platzer
Ulrika Hallengren, vd, Wihlborgs WIHL -0,85% Dagens utveckling


Replik: Skamlöst låta hyresgästerna stå för notan

Hyreshöjningar i Stockholm om 9,5 procent som Fastighetsägarna kräver i förhandlingarna är orimliga, skriver företrädare för Hyresgästföreningen. 

Foto:Hasse Holmberg / TT

Fastighetsägarna i Stockholm gick ut i DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. Inför de stundande årliga hyresförhandlingarna gick Fastighetsägarna Stockholm ut på DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. 

Vi på Hyresgästföreningen vill vara tydliga – utspelet från Fastighetsägarna kommer inte från en bransch som kämpar för sin överlevnad. Fastighetsbranschen är en av de mest lönsamma och har länge varit gynnad av lågräntemiljö och låga energipriser. Över tid har dessutom hyresökningarna varit betydligt högre än inflationstakten. Här borde finnas tillräckligt stora marginaler att ta av. Vilken annan bransch menar att de ska kunna gå ur en omfattande samhällskris med orubbade vinstmarginaler?  

Hyresgästföreningen kommer aldrig gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen. En chockhöjning av hyrorna med 9,5 procent som dessutom är permanent. Om det nu handlar om att täcka upp för tillfälliga kostnadsökningar, varför kommer då inga förslag och löften om att sänka hyrorna när inflationen minskar?

Hyresgäster lägger redan en orimligt stor andel av sin disponibla inkomst på sitt boende. Enligt SCB lägger kvinnor över 65 år som bor i hyresrätt närmare 40 procent av sin inkomst på boendet. För ensamstående med barn är siffran 34 procent. Med så kraftiga höjningar som Fastighetsägarna yrkar på kommer konsumtionsutrymmet minska ytterligare. Det vore oansvarigt då det riskerar att spä på den ekonomiska krisen ännu mer.  

Fastighetsägarna påstår att Hyresgästkollektivet till skillnad från dem som äger sitt boende är bättre skyddade mot kostnadsökningar. Det stämmer inte. Till att börja med är det en grupp som redan har lägre inkomster, dessutom lägger de redan en större andel av sin disponibla inkomst på sitt boende jämfört med de som äger sin villa eller lägenhet. Hyresgästerna har heller inte heller gynnats av skattesubventioner som de med ägt boende har. Lägg till det skenande mat- och elpriser och vi ser en väldigt oroande utveckling för våra medlemmar. 

Hyresgästföreningen får redan mängder av samtal varje dag från oroliga hyresgäster med ansträngd ekonomi och vi ser att allt fler kommer få det svårt att få ihop det i slutet av månaden om Fastighetsägarna får igenom sina hyreskrav. Det riskerar en situation där allt fler vräks från sina bostäder, när de inte har råd att betala hyran. Med en hyreshöjning på 9,5 procent börjar det bli kämpigt även för yrkesgrupper som poliser och undersköterskor att bo i Stockholm, där hyrorna är landets högsta och med högst antal ensamhushåll, nära 40 procent. 

Vi har ett väl fungerande förhandlingssystem i Sverige, som gett både hyresvärdar och hyresgäster trygghet och stabilitet över tid. Hyresgästerna får en rimlig, hållbar och förutsägbar hyresutveckling. Ett stabilt system gynnar också hyresvärdarna och fastighetsägarna eftersom det ökar deras möjlighet att upprätthålla god kvalitet i förvaltningen och bra underhåll av sina fastigheter. Ska det gå till så som Fastighetsägarna föreslår, med kraftiga hyreshöjningar vid varje samhällsförändring får vi det omvända: ett svajigt system med stora hyressvängningar - helt fel riktning att gå när världen är i gungning.

Fastighetsägarna säger att de avser hedra den överenskommelse som träffats mellan hyresmarknadens parter. Det är positivt. Men nu är det upp till bevis. Vi behöver ansvarsfulla parter som skapar stabilitet istället för oro. 

 

Susanne Sjöblom, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

Sofia Kloo, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera