1515
Annons

Fastighetsägarna vill ta ansvar

Den konflikt som beskrivits i DI mellan fastighetsägare och lokalhyresgäster är olycklig. Fastighetsägarna är helt beroende av sina hyresgäster. Coronakrisen är en smäll för alla. Vi arbetar nu med olika modeller för att mildra effekterna, skriver Oskar Öholm, Fastighetsägarna i Stockholm.

Fastighetsägare är helt beroende av sina hyresgäster. Utan kunder finns ingen affär kvar, men hyran är också den enda intäkten en fastighetsägare har, skriver Oskar Öholm.
Fastighetsägare är helt beroende av sina hyresgäster. Utan kunder finns ingen affär kvar, men hyran är också den enda intäkten en fastighetsägare har, skriver Oskar Öholm.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Som företrädare för 4500 fastighetsägare i Stockholm är jag djupt oroad av hur Coronakrisen släcker ner stora delar av stadslivet – restauranger, hotell, handel, kultur- och nöjen. Varje konkurs gör staden mindre attraktiv och därför finns det ett ömsesidigt intresse hos fastighetsägare och hyresgäster att behålla så mycket som möjligt av stadens innehåll. Ambitionen måste vara att samarbeta för att minimera skadorna på Stockholm. Vår krisenkät visar att regionens fastighetsägare är redo att göra just det. 

Fastighetsägare står för stadens skelett, men det är livet på bottenvåningarna och det som händer i och mellan husen som skapar attraktivitet, dynamik och i förlängningen hela stadens framgång. Det gäller allra särskilt i Stockholm där strukturomvandlingen mot en mer upplevelsebaserad stad redan hunnit långt. Att fastighetsägare kan – och kommer – ta sin del av ansvaret för att minimera skadorna och bidra till återuppbyggnaden är därför självklart. Det är helt enkelt en överlevnadsfråga. 

Den konflikt som beskrivits i DI mellan fastighetsägare och lokalhyresgäster är därför olycklig. Fastighetsägare är helt beroende av sina hyresgäster. Utan kunder finns ingen affär kvar, men hyran är också den enda intäkten en fastighetsägare har. Jag vågar påstå att det inte finns en enda fastighetsägare som tror att Coronakrisen kommer att gå dem obemärkt förbi. Vår ambition som branschföreträdare är att vara en konstruktiv aktör för att minimera smittbekämpningens konsekvenser. Däremot måste det bygga på samarbete och samförstånd, lösningen kan inte handla om att ensidigt bara sluta betala hyran. 

Runt om i landet pågår samtal där fastighetsägare på olika sätt försöker hjälpa lokalhyresgäster att överbrygga effekterna av den akuta krisen. Vi har precis genomfört en stor medlemsenkät bland Stockholms fastighetsägare som bekräftar detta. Svaren visar att fastighetsägare både tar ansvar och i stor utsträckning försöker hjälpa till.  

Sju av tio fastighetsägare i Stockholms län uppger att de har minst en lokalhyresgäst som befinner sig i en svår situation till följd av minskad omsättning och efterföljande likviditetsproblem. Samma enkät visar att nästan tre fjärdedelar av fastighetsägarna redan vidtar, eller kommer att vidta åtgärder för att hjälpa till i det uppkomna läget. Bland åtgärderna märks saker som övergång från kvartalshyra till månadshyra, uppskov i olika former och även temporär hyresreduktion eller hyresfria perioder förekommer. 

Att staten nu aviserat ett krispaket riktat till lokalhyresgäster och fastighetsägare är välkommet, även om det är bekymmersamt att detaljerna och regelverket ser ut att dröja. Klart är dock att fastighetsägare i Stockholmsregionen inte har inväntat offentligt stöd utan snabbt och i stor utsträckning själva agerat för att stötta drabbade hyresgäster.  

Enkäten, med dryga 800 respondenter, visar också att fastighetsägare inte på något sätt är undantagna från krisens allvarliga effekter, eller att de skulle sakna krisinsikt. De flesta fastighetsägare är småföretagare och nästan 40 procent svarar att deras eget fastighetsbolag kommer att påverkas i stor omfattning av krisen. Vi ska heller inte glömma att bostadsrättsföreningar ofta har hyresintäkter från lokaler som en bärande del av sin ekonomi. Uteblir dessa kan dominoeffekter uppstå med dramatiska avgiftshöjningar som följd, inte minst i en bostadsrättstät stad som Stockholm. 

Den medlemsenkät vi genomfört är en ögonblicksbild, men den visar på både krisinsikt och ansvarstagande. Jag tror dessutom att det särskilt gäller i Stockholm eftersom krisen till sin natur slår hårdare mot städer. Vi ser nu hur allt det som är stadens attribut släcks ner i kampen mot smittspridningen. Det betyder att det som är vår styrka - tätheten, upplevelserna och mötesplatserna, i princip försvinner. Staden står kvar där, varenda byggnad, men det vi tänker på som stad och stadsliv slocknar. Det är allas vårt gemensamma ansvar att se till att så mycket som möjligt av staden kan leva kvar.

Oskar Öholm, vd Fastighetsägarna i Stockholm.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debatt: Hyrorna i Stockholm behöver höjas med 9,5 procent

Onsdag 28 september 2022 startar den största samlade hyresförhandlingen i Sverige, ramavtalsförhandlingen för Stockholm. Hyrorna måste höjas rejält - i Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023, skriver företrädare för Fastighetsägarna Stockholm. 

I dag inleds Sveriges största samlade hyresförhandling om ett ramavtal för nästa års bostadshyror i Stockholm. Förhandlingen berör direkt nästan 100 000 hushåll i huvudstaden, men i förläningen handlar det om hyresnivåerna i hela Stockholmsregionen. För första gången ska dessa förhandlingar utgå från en modell som bostadsmarknadens parter tagit fram tillsammans. Det är en modell som gör att hyresgästerna inte drabbas fullt lika hårt som många andra hushåll, eftersom hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna behöva höjas mer än vad vi vant oss vid. I Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023. 

Den ekonomiska verkligheten har förändrats snabbt, radikalt och brutalt. Stigande räntor, hög inflation och ett krig i vår del av världen innebär att kostnaderna ökar för alla, både företag och hushåll. Det finns tyvärr heller ingenting som pekar på att de stigande priserna i samhället är ett snabbt övergående problem. Konsumentpriserna är i dagsläget nio procent högre än för ett år sedan. För bygg- och producentpriser handlar det om ökningar med 15 till 25 procent. Det väsentligt höjda ränteläget innebär i praktiken att många fastighetsägare behöver hantera tresiffriga ränteuppgångar.  

I denna nya verklighet inleds nu förhandlingarna om nästa års justering av hyrorna i landets lägenheter. Vi har stor respekt för de förhandlingar som stundar och är mycket tacksamma att bostadsmarknadens parter – Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna – enats om en ny, kostnadsbaserad modell där vi har en samsyn om vilka faktorer som ska vara styrande. Samsynen kring grunderna är en styrka, även om modellen nu sjösätts under utmanande omständigheter.   

Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte att ske, vilket modellen är en garanti för. Det beror på att hyresjusteringen ska bygga på ett snitt av utvecklingen i år och under de närmast föregående åren. För Stockholms del pekar modellen på att hyreshöjningen därför bör kunna stanna på cirka 9,5 procent under 2023. Detta trots att kostnadsökningen för hyresvärdarna är väsentligt högre och handlar om bland annat stigande fjärrvärmepriser, förvaltningskostnader och taxor för vatten- och avlopp. 

9,5 procent är samtidigt en stor höjning jämfört med det vi har vant oss vid. Hyresgästkollektivet är dock skyddat mot många av de kostnader som drabbar den som äger sitt boende. Räntekostnaden för ett bostadslån på tre miljoner kronor, med en räntebindningstid på tre månader, har under året ökat med cirka 2 000 kronor per månad efter ränteavdrag. Om Riksbankens prognos slår in, kommer ökningen om ett halvår att handla om drygt 5 000 kronor per månad. Lägg till de mycket kraftigt ökade kostnaderna för el- och värme så handlar ökningen för många hushåll om minst det dubbla. Utöver detta kan många bostadsrättsföreningar behöva justera sina avgifter för att hantera föreningens gemensamma lån. 

Tack vare den nya hyresförhandlingsmodellen kommer hyresgäster att skyddas mot många av de kostnadsökningar som med full kraft slår mot alla som äger sitt boende. För en normal hyreslägenhet om tre rum och kök motsvarar den föreslagna justeringen av hyran ungefär 700 kronor mer i månaden. Skillnaden mellan dessa 700 kronor och de faktiska kostnaderna kommer hyresvärden att få stå för. Det blir en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, av vilka majoriteten utgörs av mindre företag med små marginaler. Företag vars enda intäkt är hyran.  

Trots de ekonomiska utmaningarna, avser vi hedra den överenskommelse som träffats mellan bostadsmarknadens parter. Gör vi så, bedömer vi att förutsättningarna för hyresrättens långsiktiga utveckling kommer att stärkas. Om den nya modellen faller, gäller det omvända. Då kommer möjligheten att bygga nya hyresrätter och underhålla befintliga lägenheter att försvåras avsevärt. Tillsammans med Hyresgästföreningen har vi därmed ett stort ansvar att axla i de kommande hyresförhandlingarna.

Oskar Öholm, Vd, Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera