Annons

Farligt vägval att riva upp överenskommelsen

DEBATT. Moderaterna har krävt mer kärnkraftsvänliga formuleringar i Energiöverenskommelsen för att hålla fast vid samarbetet. Men om uppgörelsen faller kan det leda till en betydande politisk osäkerhet i ett läge då energibranschen står inför stora investeringar, varnar Pernilla Winnhed, Energiföretagen. Onsdag denna vecka möts partierna för politiska samtal.

Pernilla Winnhed.
Pernilla Winnhed.Foto:Jon Alexandersson

Energiföretagen Sverige står fortsatt bakom Energiöverenskommelsen med dess balanserade målformuleringar. Det finns ingen motsättning mellan Energiöverenskommelsen och en fortsatt långtidsdrift av kärnkraften. Om överenskommelsen faller riskerar det att leda till en betydande politisk osäkerhet i ett läge då energibranschen står inför rekordinvesteringar för att klara både klimatomställning och tillväxt. 

Innan den blocköverskridande Energiöverenskommelsen slöts mellan fem partier 2016 var läget för det svenska energisystemet mycket allvarligt. Kärnkraften och vattenkraften, som tillsammans står för 80 procent av den svenska elproduktionen, beskattades hårt med över 10 miljarder kronor per år. För vissa vattenkraftverk var skatten högre än intäkterna från elproduktionen och inom branschen diskuterades hur man skulle klara av att finansiera löpande drift och underhåll. Långsiktiga investeringar i kapacitetshöjande åtgärder eller miljöåtgärder fanns inte på kartan. 

För kärnkraften hotades samtliga dåvarande tio reaktorer av nedläggning eftersom den höga skatten inte gjorde det lönsamt att investera i de nya säkerhetskrav med oberoende härdkylning som gäller från år 2020. Konsekvenserna av en sådan snabb nedläggning hade blivit förödande och oöverblickbara för Sverige. Energiöverenskommelsen, som innebar att dessa skadliga skatter togs bort samtidigt som stödet till förnybar elproduktion ökade, välkomnades därför brett av energibranschen. 

Det investeras just nu kraftigt i förnybart i Sverige. Utbyggnaden av landbaserad vindkraft drivs inte längre av subventioner eftersom den bär sig ekonomiskt på marknadsmässiga grunder. Beslutet att stänga Ringhals 1 och 2 några år (cirka fem år) i förtid fattades 2015 på affärsmässiga grunder. Samtidigt med beslutet anpassades alla investeringar till den nya livslängden. Ringhals 1 och 2 är byggda på 1970-talet och det har aldrig varit aktuellt att driva dessa reaktorer längre än till mitten av 2020-talet.

Energiöverenskommelsen har av vissa tolkats som att kärnkraften ska vara avvecklad år 2040. De bortser då från den kompromiss som formuleringarna i överenskommelsen faktiskt innebär. De reaktorer som drivs vidare efter 2020 har enligt sina ägare en livslängd på minst 60 år. Det innebär att de kan drivas inpå 2040-talet. Vi ska inte återigen fastna i en årtalsexercis om kärnkraften utan i stället ta höjd för att marknaden kan fatta olika beslut. En drifttid bortom 2040 måste finnas med i exempelvis myndigheters scenarier för elsystemets utveckling, vilket det inte gör i dag. 

Ny kärnkraft går i dag inte att räkna hem på marknadsmässiga grunder. Ingen vet dock hur det kommer att se ut i framtiden. Kostnaderna kan minska och ny kärnkraft kan bli konkurrenskraftig. För kärnkraften skulle det förutsätta en väsentligt högre kostnadseffektivitet än i dag. Politiskt finns det insatser som kan göras, som stöd till forskning samt en ökad harmonisering och standardisering inom EU. Dessa åtgärder främjar även kostnadseffektiviteten och kompetensförsörjningen som är så viktig för de kvarvarande reaktorerna.  

Energiöverenskommelsen pekade på vikten av att följa och utveckla elmarknaden för att säkerställa uppfyllelse av de energipolitiska målen – leveranssäkerhet, hållbarhet och konkurrenskraft. Detta bör göras – på ett teknikneutralt sätt. Dagens elmarknad premierar till exempel inte kritiska systemtjänster som flexibilitet, störnings- och spänningsstabilitet. Dessa tjänster kan tillhandahållas av flera kraftslag, det gäller förbrukningsflexibilitet och nya metoder för lagring. Låt marknaden avgöra hur detta kan levereras på mest effektiva sätt. En bra utgångspunkt är att sätta ett teknikneutralt leveranssäkerhetsmål för elsystemet. Vi har redan politiska mål för klimat, förnybart och energieffektivisering, men inte för leveranssäkerhet.  

Energiöverenskommelsen skapade en grund att stå på, men den svarade inte på alla frågor och när omvärlden förändras behövs nya svar på nya frågor. 

* Flera av Sveriges städer, däribland Stockholm, Uppsala, Västerås och Malmö, står inför en akut nätkapacitetsbrist där det är fullt i det överliggande elnätet, det går inte att få in mer el till städerna. För att hantera nätkapacitetsbristen i våra storstäder och den ökade elanvändning som klimatomställningen och Sveriges snabba befolkningsökning leder till måste elnäten byggas ut kraftigt. Här behövs det en politisk enighet som säkerställer långsiktigt stabila villkor och en samsyn om vad vi som samhälle förväntar oss av elnäten.

* Vattenkraftens nya lagstiftning om moderna miljövillkor har ännu inte fått fullt genomslag. Vi ser med oro på hur Vattenmyndigheterna ställer krav på vattenkraften som inte är i linje med lagstiftningen och som innebär stora produktionsbortfall. Här behövs det en fortsatt tuff politisk styrning och enighet från samtliga partier bakom överenskommelsen.  

* Fjärr- och kraftvärmen har i dag inte konkurrensneutrala villkor och det saknas en strategi för vad politiken vill med fjärr- och kraftvärmen. Den lokala elproduktionen, i form av kraftvärme, är en central lösning för att minska nätkapacitetsbristen samtidigt som fjärrvärme avlastar det alltmer ansträngda elsystemet vintertid.

Energiöverenskommelsen löser inte alla utmaningar men den ger en bra grund att arbeta utifrån.  Vi vädjar därför till alla partier i överenskommelsen att hålla fast vid överenskommelsen och det konstruktiva arbetet som funnits inom ramen för den. Om överenskommelsen faller riskerar det att leda till en betydande politisk osäkerhet i ett läge då energibranschen står inför rekordinvesteringar för att klara både samhällets klimatomställning och tillväxt. 

 

Pernilla Winnhed, vd, Energiföretagen Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Malmö stadAnnons

”En subkultur som blivit en miljardindustri”

Den omsätter lika mycket som den svenska exporten av järnmalm och har därmed blivit en av Sveriges basnäringar. Spelutvecklingsbranschen har utvecklats till en miljardindustri. Dess epicentrum ligger i Malmö.

– Att branschen lockar hit människor från världens alla hörn är tack vare Malmös internationella atmosfär, säger Peter Lübeck på Game Habitat.

Det är lätt att starta, utveckla och etablera företag i Malmö. Läs mer om näringsliv et i Malmö här. 

Avatar, Tom Clancy´s The Division, James Bond och Sayonara Hearts. Några av världens största och mest kritikerrosade spel är skapade av spelutvecklingsbolag som alla har kontor i Malmö. 

Hur kommer det sig att Malmö blivit ett globalt nav inom den här framgångsindustrin? 

Flera faktorer spelar in, menar Peter Lübeck. Han är vd för intresseorganisationen Game Habitat, vars syfte är att skapa bästa möjliga förutsättningar för spelutvecklingsindustrin i södra Sverige att fortsätta växa och utvecklas. 

Massive Entertainments flytt från Ronneby till Malmö i början av 2000-talet gjorde avtryck på flera sätt, konstaterar Peter Lübeck.

– Nordic Game Conference, Europas ledande spelutvecklarkonferens, startades kort därefter och har sedan dess anordnat årliga sammankomster i Malmö. Några år senare slog The Game Assembly upp dörrarna i stan. Idag rankas skolan som en av de tio främsta utbildningarna i världen inom spelutveckling. 

I stort sett alla som gått utbildningen erbjuds arbete efteråt.

”Massives framgångar har banat väg”

Allt sammantaget gjorde att den globala spelutvecklingsbranschen fick upp ögonen för Malmö. Sedan dess har det rullat på, i en otrolig tillväxttakt. 

– Massives framgångar har banat väg för en mängd etableringar av medelstora spelföretag, som Sharkmob och Avalanche Studios Group. Dessutom finns en uppsjö av små så kallade indies, fåmansföretag, som är nischade inom särskilda områden och som besitter stor konstnärlig och artistisk förmåga. 

Peter Lübeck fortsätter:

– Idag har vi skapat ett ekosystem av olika aktörer och studior som omsätter 2,5 miljarder. I Malmö finns idag 75 bolag med anställda från 66 olika nationaliteter.

Att Malmö fortsätter locka globala talanger inom spelutvecklingsindustrin – och som väljer att stanna här – handlar om stadens unika fördelar, säger Peter Lübeck. I dagarna släppte föreningen en undersökning som har analyserat hur de som arbetar inom spelutveckling trivs inom såväl sin bransch som i regionen. Svaren är entydiga.

– I stort sett alla uppger att Malmö är en stad som är lätt att etablera sig i. Här är folk öppna och trots att det är en liten stad, globalt sett, finns ett kulturellt utbud som kan mäta sig med vilken global storstad som helst. De är nöjda med branschen, men ännu mer nöjda med att leva och verka just här.

Kommunalrådet närvarade

Stadens engagemang i branschen tror Peter Lübeck också är en bidragande orsak till att tillväxttakten i Malmö varit så stark.

– Jag minns inför starten av vår förening, Game Habitat. Redan på vårt första möte med staden närvarade Malmös högsta kommunalråd, Katrin Stjernfeldt Jammeh. Det sa mycket tyckte jag, att staden på riktigt är intresserad av att förstå och skapa goda förutsättningar för nya näringar att etablera sig här. 

– Den levnadsstandard som finns i Malmö hade varit svår att uppnå i vilken europeisk storstad som helst, då Malmös bostadspriser ligger på helt andra nivåer än exempelvis Stockholms, Köpenhamns eller Londons, förklarar Peter Lübeck.

Stockholm är i absoluta tal räknat, fortfarande en större spelstad än Malmö, säger Johanna Nylander, analyschef på Dataspelbranschen. Men Malmö har vuxit enormt som spelhubb de senaste åren. 

– Malmö är ett minisverige i vilken typ av spel och bolag som finns och produceras. Det är många av Stockholmsbolagen som har kontor i Malmö. Det finns också utländska bolag som valt att lägga sitt Sverigekontor i Malmö, som IO Interactive, säger hon.

Johanna Nylander, analyschef på Dataspelbranschen.
Johanna Nylander, analyschef på Dataspelbranschen.

Närheten till The Game Assemblys spelutbildning är en annan stark dragningskraft för Malmö, menar hon.

– I kursplanen ingår praktik och det är vanligt att man får jobb på samma plats direkt efter examen. 

Därför ser hon inga mörka moln framåt trots att Sverige går in i en lågkonjunktur. 

– Jag har svårt att se att vi skulle tappa i branschen, kanske att ökningen går lite långsammare och att bolagen blir mer försiktiga i sina satsningar, jag är övertygad om att det kommer vara fortsatt stor efterfrågan på kompentent personal. Människor vill ha nya spelupplevelser, på det sättet är det en konjunktursäker bransch.

Se Game Habitats film om spelstaden Malmö här 

Allt fler människor och företag söker sig till Malmö – läs mer om näringslivet här 

 

 

 

Mer från Malmö stad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Malmö stad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera