Debatt: Sex akuta skattefrågor

DEBATT. Sverige behöver en ny stor skattereform. Men i väntan på att en sådan ska bli färdig finns det sex skatteproblem som bör åtgärdas snabbt för att Sverige ska förbättra sin konkurrenskraft. Bland annat behövs generösa skatteregler för personaloptioner, skriver Karin Apelman och Hans Peter Larsson.

När valet nu är över kommer snabbt olika skatteförslag fram i debatten. Det är berikande. Men de grundläggande skattefrågorna efter valet bör ses som opolitiska. Därför har de också lyst med sin frånvaro under valrörelsen. Naivt? Nej! Oavsett regering måste flera åtgärder vidtas för att Sverige ska få en konkurrenskraftig beskattning av våra företag och dess investerare. Det är en förutsättning för varje fördelningspolitisk ambition, för Sveriges välfärd.

Den nya företagsbeskattning som träder i kraft 2019 inskränker sig till en marginell sänkning av bolagsskatten. Att detta inte är tillräckligt blev uppenbart vid årets skattekonferens med International Fiscal Association i Seoul som samlade företrädare för regeringar, skatteverk, OECD, EU, akademin och bolag. Två internationella trender är i dag glasklara. Sänkningen av bolagsskatten fortsätter bland OECD:s medlemsländer. Likaså har flertalet av länderna omfattande skattestimulanser för investeringar och forskning. Det är där slagen står.

Även om den ekonomiska tillväxten ser bra ut i Sverige just nu är den underliggande produktiviteten sjunkande räknat per person. Många av våra mest lovande nya företag utvecklas samtidigt i andra länder. Därtill kan en lågkonjunktur stå för dörren. FAR:s medlemmar som arbetar med internationella koncerner ser skillnader i förutsättningar gentemot våra konkurrentländer.

För att nå en jämn spelplan krävs nu följande.

Höjt avdrag för FoU–aktiviteter. I dag finns ett tak som gör att avdraget främst riktar sig till mindre företag. Inte ens om vi slopar det kommer vi i kapp omvärlden, men det är en början. I övrigt förordar FAR inga särregler.

Förbättrad expertskatt. Dessa regler måste göras mer generösa om vi ska få hit utländsk kompetens. Danmark är förebild.

Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt och slopad värnskatt. Kvalificerad arbetskraft beskattas hårdare i Sverige än i våra konkurrentländer.

Fortsatt sänkt bolagsskatt. Sverige ligger åter nära mitten inom OECD, även efter senaste sänkningen. Det räcker inte för att få investeringar, utvecklingscentra och huvudkontor.

En generös och väl fungerande beskattning av personaloptioner. Förebilder finns i Holland, UK och USA. Efter många års utredande är Sverige tillbaka på gå. Det håller inte.

Återkom inte med förslag om en ny exitskatt eller försämrade 3:12–regler. Åtgärda tvärtom bristerna i dagens regler för beskattning av entreprenörer och nyckelpersoner.

Men detta räcker inte. Förslagen bör ses som ett första steg som en ny regering, oavsett färg, måste presentera i anslutning till höstens budget. Under mandatperioden måste därtill arbetet med en ny skattereform påbörjas. Förslagen ovan ska ses som en ”brygglösning” fram till dess en stor skattereform är på plats. Utan dessa konkurrensskapande åtgärder riskerar Sverige förlora ytterligare mark under den tid som frågor utreds inom ramen för en skattereform. Under samma tid hinner kanske olika internationella organ knäcka koden till hur och var digitala tjänster av olika slag ska beskattas, bolagsbeskattningens 2.0. Detta kan då bli en del av en modern svensk skattereform.

FAR:s medlemmar arbetar nära företagen. Att fortsätta att lappa och laga i 1990 års reform har kommit till vägs ände. Få kan överblicka dagens regler och tillämpa dem. Större frågor tar ofta flera år att utreda och låta domstolar avgöra. Ofta med oförutsägbar utgång. Det håller inte och är frustrerande för ägare och rådgivare. Ekonomiska värden går förlorade, liksom tron på rättsapparaten. Utan tillit befinner vi oss snabbt i en annan värld.

Ledstjärnorna för en ny reform? Internationell konkurrenskraft, hållbarhet, förutsägbarhet, tydlighet och tillämpbarhet. Finansiera med skatt på konsumtion, miljö och avgifter. Inte heller dessa utgångspunkter som direktiv bör vara kontroversiella för någon regering. En ny regering bör alltså gå fram i två steg, först en ”brygglösning” och sedan målsättningen att införa en ny skattereform. Den skattevisionen bör presenteras i höstens budget.

Inför nästa val kommer en regering att utvärderas utifrån hur väl den tillsammans med väljarna fått våra tillgångar att växa, inte hur väl befintliga tillgångar fördelats. Liksom om en ny konkurrenskraftig skattereform finns på plats.

Karin Apelman, generalsekreterare, FAR
Hans Peter Larsson, skatteansvarig, FAR, auktoriserad skatterådgivare


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Mercedes-BenzAnnons

Elbil, laddhybrid, diesel eller bensin – här är rätt teknik för dig

Plötsligt pratar alla om eldrivna bilar och frågan infinner sig: Borde även jag gå över till ett laddbart alternativ?

– Det beror på helt på dina förutsättningar, körvanor och prioriteringar. Många vinner på att byta till en eldriven bil, men inte alla, säger Ulrich Szymczak, Produkt Management Mercedes-Benz Sverige.

Läs mer om elektrifierade bilar från Mercedes-Benz 

Andelen elektrifierade bilar efter våra vägar ökar i allt snabbare takt. Enligt Bil Sweden’ s novemberrapport 2020 har andelen laddbara bilar som nyregistrerats ökat med 113 procent i jämförelse med samma period förra året.

Det finns många anledningar till den – för vår miljö – positiva utvecklingen:

• En ökad miljöhänsyn. Allt fler vill minska sitt klimatavtryck och då är det betydligt bättre att välja en bil som helt eller delvis drivs av el framför en modell med förbränningsmotor.  

• Bättre totalekonomi. En rad politiska beslut har de senaste åren knuffat konsumenterna i rätt riktning, det vill säga mot att välja elektricitet framför fossila bränslen. En laddbar bil har normalt ett dyrare inköpspris, men det kompenseras av en klimatbonus, lägre beskattning, lägre förmånsvärde (för den som kör tjänstebil), lägre servicekostnad och lägre driftskostnad. Summan på nedersta raden talar därför ofta till den laddbara bilens fördel.

• Utvecklad teknik. Batterierna blir allt kraftfullare samtidigt som de blir lättare och mindre. Det ökar framför allt bilens räckvidd (hur långt den går på eldrift), men även hur snabbt batteriet går att ladda. Mercedes-Benz eldrivna lyxsedan EQS, som lanseras nästa år, får exempelvis en räckvidd på hela 700 kilometer.

• Utbyggd infrastruktur. Laddmöjligheterna längs våra vägar förbättras hela tiden vilket underlättar planeringen och ökar tryggheten. Både politiker och biltillverkare har insett att ett väl utbyggt nät av laddstationer är avgörande för att konsumenterna ska välja bilar med eldrift.

• Modellutbudet. I takt med konsumenternas ökade efterfrågan lanseras allt fler laddbara modeller vilket gör att det finns attraktiva alternativ för alla behov. Ett exempel är Mercedes-Benz som idag har 26 olika laddhybrider att välja mellan – från kompakta A-Klass till den stora premiumsuven GLE. Dessutom finns två elbilar i portföljen – suven EQC och familjebussen EQV. 

Innan 2022 är slut räknar Mercedes-Benz med att ha tio elbilar, och ett 50-tal laddhybrider, i portföljen.

Men, trots att många argument talar till den laddbara bilens fördel, passar den inte alla.

– Det finns många som fortfarande tycker att en bensin- eller dieseldriven bil är ett bättre alternativ. Framför allt de som inte har möjligheten att ladda bilen vid bostaden och/ eller på jobbet, säger Kim Larsson, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige. 

Fler anledningar?

Att el/laddhybrider har ett högre inköpsvärde än motsvarande diesel/bensinbil kompenseras av många faktorer. Jämför man i en TCO modell (Total Cost of Ownership) så påverkar restvärde, bonus, vägskatt, bränslekostnad, sociala avgifter för förmånsvärde bil/bränsle kalkylen positivt. Den i inköp dyrare laddhybriden blir ofta billigare än jämförbar diesel, men körsträcka och innehavstid påverkar kalkylen.

Så hur länge får vi se fossildrivna bilar på våra vägar?

– Övergångsperioden kommer säkert att vara ganska lång. Över 30% av de bilar som registreras idag är laddhybrider eller rena elbilar, detta kommer att öka succesivt med tillgången och utbudet av icke fossildrivna alternativ. Mercedes har som ambition att vara helt koldioxidneutralt till 2039, det ger ett visst tidsperspektiv, menar Lisa Wulkan, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige.

Provköra en Elbil eller Laddhybrid? Boka här!  

FAKTA/Fördelar och nackdelar – så funkar teknikerna

Bensin och diesel (förbränningsmotor)

Fördelar 

• Lägre inköpspris än en laddhybrid eller elbil i motsvarande modell.

• Väldigt stort utbud i många prisklasser.

• Kräver ingen laddstation.

• Lång räckvidd.

Nackdelar

• Högre utsläpp av koldioxid än de laddbara alternativen. Högst med bensin, därefter diesel.

• Högre driftskostnad, fordonsskatt och servicekostnad.

Laddhybrid (elmotor och förbränningsmotor)

Fördelar

• Bilen är utrustad med både en förbränningsmotor och elmotor vilket förenar det bästa av två världar. Ofta klarar du dig på eldrift utan lokala utsläpp och vid längre resor tar förbränningsmotorn vid. 

• Lägre utsläpp än de bilar som enbart har förbränningsmotor.

• Du får klimatbonus från staten.

• Lägre driftskostnad och fordonsskatt än motsvarande modell med förbränningsmotor. 

Nackdelar

• Förbränningsmotorn släpper ut koldioxid.

• Högre inköpspris än de fossildrivna alternativen. 

• Kräver tillgång till laddstation för att du ska kunna nyttja elmotorn.

Elbil (enbart elmotor)

Fördelar

• Inga lokala utsläpp under körning.

• Ger högst klimatbonus.

• Normalt lägst drift- och servicekostnad.

• Kräver ofta minst underhåll.

• Går tystare än bilar med förbränningsmotor.

Nackdelar

• Högst inköpspris.

• Har ofta en kortare räckvidd än motsvarande modell med förbränningsmotor.

• Kräver tillgång till laddstation. 

Läs mer här 

Mer från Mercedes-Benz

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercedes-Benz och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?