ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Expert: Förslaget dödar friskolorna

  • MISSTAG? Det lagförslag som Jonas Sjöstedt (V) och civilminister Ardalan Shekarabi (S) presenterade är totalt feltänkt, skriver Joachim Landström. Foto: Anders Wiklund/TT

DEBATT. Antingen vill regeringen likvidera de privata utbildningsföretagen, även om företagen bedriver undervisning med högre kvalitet än kommunala skolor, eller så har regeringen begått ett fundamentalt misstag när den bestämde taket, skriver Joachim Landström, expert i den så kallade Reepalu-utredningen.

Nyligen presenterade regeringen en lagrådsremiss angående ökade tillståndskrav inom socialtjänsten och skolväsendet. Den vidhåller att företagens bokföringsmässiga avkastning på operativt kapital (RNOA) inte får överstiga 7 procent plus statslåneräntan. Statslåneräntan var cirka 0,5 procent under 2017. Nedan redogör jag för det regeringen inte själv utredde. Jag presenterar siffror på en skälig lägsta RNOA för högkvalitativa utbildningsföretag och utifrån det tolkar jag effekten av ett införande av lagrådsremissen. 

Nyss framkom det att skolministern anser att Internationella Engelska Skolan (IES) är ett kvalitetsmässigt föredöme. Hon frågade till och med IES: ”Vad ska vi göra för att alla skolor i hela landet ska bli lika bra som Internationella engelska skolan?” Jag drar därför slutsatsen att IES ger högkvalitativ utbildning. När ett skolföretag uppnått hög kvalitet i undervisningen är det rimligt att den får ta del av eventuellt kvarstående överskott. Överskottet blir dess ersättning för att den bedriver högkvalitativ undervisning. Eftersom skolministern anser att IES är ett föredöme använder jag skolan som referensobjekt och utifrån den härleder jag en skälig lägsta RNOA.

Lagrådsremissens 7 procent + statslåneräntan bygger på, en misstolkad, genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), mätt före skatt. WACC är investerarnas förväntade avkastning på det operativa kapitalet, när kapitalet mäts till verkligt värde. 

Utifrån den värderingsmodell som jag använde för Reepalu-utredningen går det att lösa ut vad WACC leder till för bokföringsmässig avkastning på operativt kapital. Det bokförda operativa kapitalet är väsentligt lägre än dess verkliga värde på grund av konservativ redovisning.

I IES senaste årsredovisning (fotnot 12 sidan 76) skattas dess WACC (före skatt) till 11,4 procent samt dess långsiktiga tillväxt till 2 procent. Jag utgår från de siffrorna och 22 procent skatt. Härledning av den skäliga lägsta RNOA återfinns här. Förutom dessa siffror skattar jag kvoten mellan det operativa kapitalets verkliga värde och dess bokförda värde. Med 95 procent sannolikhet ligger kvoten inom 3,33 och 3,38 för IES som koncern. Eftersom det inte är koncernerna som ska regleras utan de enskilda juridiska enheterna, återfinns inte Goodwill som en del av det operativa kapitalet och därför elimineras det. Den justerade kvoten är med 95 procent sannolikhet inom 4,07 och 4,18. 

Om vi inte hade haft konservativ redovisning skulle kvoten vara 1,0, vilket illustrerar hur konservativ redovisningen är för utbildningsföretag. Endast om kvoten uppgår till 1,0 skulle det vara möjligt att som Reepalu sätta en (lägsta) nivå på RNOA till WACC före skatt (hur den nu skattas av Reepalu). 

Givet ovan är det möjligt att omvandla investerarnas förväntade avkastning på det operativa kapitalet mätt till verkligt värde (WACC) till RNOA. WACC är den lägsta avkastningen investeraren förväntar sig och därför blir RNOA också det lägsta investeraren förväntar sig.

Med 95 procent sannolikhet är därför den skäliga lägsta RNOA för ett högkvalitativt, börsnoterat, utbildningsföretag mellan 30,1 och 30,8 procent. Differensen mellan dessa siffror och WACC på 11,4 procent är då mätfelet på grund av den konservativa redovisningen. Denna differens är med 95 procents konfidens 18,7–19,4 procent.

WACC är mycket lägre för börsnoterade företag än för onoterade företag på grund av onoterade företags likviditetspremie. De flesta utbildningsföretagen är inte noterade och deras skäliga lägsta RNOA blir därför högre. Om vi utgår från att investerare i genomsnitt kräver en WACC på 35 procent för onoterade, lönsamma, utbildningsföretag med positivt kassaflöde, innebär det en skälig lägsta RNOA på 53,7–54,4 procent för högkvalitativa, onoterade, utbildningsföretag. 

Jämför lagrådsremissens takförslag för RNOA på 7 procent + statslåneränta, med 30,1 – 30,8 procent, som är skälig lägsta RNOA för högkvalitativa, noterade utbildningsföretag, eller med 53,7–54,4 procent för onoterade, utbildningsföretag. Den skäliga lägstanivån är därför 4,29x – 7,77x högre än lagrådsremissens takförslag.

Givet detta blir slutsatsen att det inte finns övervinster i utbildningsbranschen. De redovisade RNOA är en direkt funktion av en konservativ redovisningsteknik.

Utifrån analysen ovan är det uppenbart att endera av två saker ligger bakom lagrådsremissen. Antingen vill regeringen likvidera de privata utbildningsföretagen, även om företagen bedriver undervisning med högre kvalitet än kommunala skolor, eller så har regeringen begått ett fundamentalt misstag när den bestämde taket. Oavsett blir konsekvensen av en sådan lag stor. Skolor skulle läggas ned i massiv omfattning, kommuner skulle på kort tid få upp till 340.000 fler elever att undervisa och elevernas kunskapsinhämtning skulle menligt drabbas. Hur kommer det att påverka Sverige som kunskapsnation om vi avsiktligt lägger ned högkvalitativa skolor?

Jag uppmanar därför skolministern, civilministern samt övriga delar av vår regering att inte gå vidare med lagrådsremissen. Den är totalt feltänkt.

Joachim Landström, forskare och universitetslektor på Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet och rapportförfattare till Reepalu-utredningen


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer