1515
Annons

Europas styrka är vår

Ett starkt EU är avgörande för Sveriges suveränitet, stabilitet och fred. Istället för att ständigt göra sig till broms mot andras förslag vi ogillar måste Sverige övergå till att leda en utveckling mot det Europa vi behöver, menar Fredrik Erixon och Gunnar Hökmark.

Risken för Sverige är inte att andra länder nu rusar fram med en federalistisk agenda, utan att EU kör fast och är oförmöget att möta nutidens och framtidens problem, skriver Fredrik Erixon och Gunnar Hökmark.
Risken för Sverige är inte att andra länder nu rusar fram med en federalistisk agenda, utan att EU kör fast och är oförmöget att möta nutidens och framtidens problem, skriver Fredrik Erixon och Gunnar Hökmark.

Det börjar bli bråttom för Sverige att skaffa sig en EU-politik. Trots att Sveriges beroende av Europas gemenskap blir allt större har svensk EU-politik blivit defensiv och reaktiv. Attityden sätter också Sverige i ett besvärligt läge – och gång på gång tvingas Sverige acceptera beslut som varken gillas av regering eller opposition. Den nya Återhämtningsfonden är ett exempel på detta. 

I första läget sågs fonden som något för euroländer – trots att behovet av en ekonomisk återhämtning i Europa är vidare än så. Sedan skulle fonden enbart ge ut lån till medlemsstater, men inga bidrag. I slutet var positionen huvudsakligen att minimera andelen bidrag från fonden. Sverige fick inte gehör: fonden slutade på 750 miljarder euro – en tredjedel mer än Angela Merkel och Emmanuel Macron först efterfrågade – och andelen bidrag är större än andelen lån.  

Missnöjet pyr nu både till vänster och höger, och det finns en rädsla att andra länder nu kommer att köra över Sverige i en iver att centralisera allt mer av politiken till Bryssel. Men det är ett betydligt större problem för Sverige att varken Återhämtningsfonden eller andra initiativ gör särskilt mycket för att EU ska bli en strategiskt stark och konkurrenskraftig region. Europasamarbetet slits allt mer mellan olika länder och krafter som har radikalt annorlunda idéer om dess framtid. Risken för Sverige är inte att andra länder nu rusar fram med en federalistisk agenda, utan att EU kör fast och är oförmöget att möta nutidens och framtidens problem – inte minst de uppenbara geopolitiska utmaningarna. 

Sveriges framtida EU-politik bör ta sin utgångspunkt i att ett livskraftigt EU bidrar starkt till vår geopolitiska stabilitet både i traditionell säkerhetspolitisk bemärkelse och när det gäller ekonomisk integritet. Vi är inte medlemmar av Nato och har inte militär kapacitet att själva försvara oss i händelse av ett angrepp. Som en konsekvens av detta och framväxten av nya strategiska hot mot ekonomi och det öppna samhället, samtidigt som USA vänder sig inåt, är ett starkt EU avgörande för vår suveränitet, stabilitet och fred. 

Sverige kommer finansiellt att behöva betala mer för den geopolitiska garantin – både i form av ett högre nettobidrag till EU:s budget och i mer direkta stöd till samarbeten som vi vill ha mer av, till exempel bilaterala forskningssamarbeten. Vi har varit ovana att betala ett premium för vår fred och stabilitet, men tiden då vi kunde låta andra stå för notan är sedan länge passerad. Sverige kommer inte som tidigare att kunna frånsäga sig ansvar för att delta i stödpaket till krisande euroländer. Nej, Sverige kommer inte tvingas in i euron eller att behöva stå för notan när andra missköter ekonomin. Men efter Storbritanniens utträde kommer det finnas ett allt större tryck på att budgeten ökar och möjliggör för nya satsningar.

Sverige kan bli mycket mer kraftfull i att kräva något i utbyte. Med ett större nettobidrag kommer mer inflytande och det bör användas till hårdare krav på budgetprövning och prioriteringar och en mer offensiv agenda för strukturella reformer och konkurrenskraft. Europa är i kraftigt behov av reformer som stärker ekonomisk dynamism och konkurrenskraft: vår del av världen är sedan många år ett lågtillväxtområde som ligger efter Asien och USA i ekonomisk omvandling.

Sedan Lissabonagendan, som avslutades för tio år sedan, har det inte funnits en samlad agenda för bättre produktivitet och högre tillväxt. Deklarationer om en fördjupad inre marknad rinner ut i sanden. Goda ambitioner om att använda digitaliseringen och ny teknologi för att sätta fart på ekonomin möts av en överdrivet defensiv regleringskultur. Tal om bättre konkurrenskraft mynnar i många EU-länder ut i att de ska göra mer för att skydda sina företag från konkurrens. Europa behöver en framtidsagenda och detta bör Sverige göra till Europas dominerande uppdrag.

Istället för att ständigt göra sig till broms mot andras förslag vi ogillar måste Sverige övergå till att i EU med egen politik leda en utveckling mot det Europa vi behöver. Precis som i omvärlden är det mycket i EU som inte går åt rätt håll. Sverige har ett ansvar för den utvecklingen och huvudsakligen är det för att vi har varit frånvarande. För Sverige är det ett avgörande hot mot vårt eget samhälle att EU blir allt mindre viktigt och allt mer svag gentemot den kinesiska regimens växande kraft, Rysslands krav på undergivenhet och ett USA som lämnat den globala scenen. Vi behöver driva en politik som gör EU starkt, samlat och beslutsamt. 

Fredrik Erixon

Chef för ECIPE, en världsekonomisk tankesmedja i Bryssel.

 

Gunnar Hökmark

Ordförande för tankesmedjan Frivärld.


Innehåll från EKNAnnons

Knepet som gör att banker kan hjälpa fler företag till större affärer

Mats Granberg är företagsrådgivare på SEB.
Mats Granberg är företagsrådgivare på SEB.

SEB:s företagsrådgivare Mats Granberg arbetar för att stötta sina kunder på bästa sätt – och till minsta risk för banken. Ett av hans bästa verktyg är statliga EKN, som kan dela bankens risk när exportföretagen behöver lånefinansiering. Så här tog SEB hjälp av EKN för att hjälpa ett svenskt bärföretag till en bättre buffert.

Läs mer om hur banken kan använda EKN:s garantier för att göra fler exportaffärer

Som företagsrådgivare på SEB i Sundsvall vill Mats Granberg att hans kunder ska kunna uppfylla sin fulla potential. Krediter är ett viktigt verktyg i arbetet, och här gäller det för Mats Granberg att balansera företagens behov mot den risk som banken tar på sig.

En av bankens kunder är Medelpadsföretaget Blåtand, som säljer sylt och frysta bär från de svenska skogarna. Företaget omsätter vanligtvis 60-70 miljoner kronor årligen och har en stabil tillväxt. Men de har en utmaning som de delar med många säsongsföretag: ojämn likviditet. Under bara två månader varje år ska alla bär plockas och betalas för, medan intäkterna från skörden kan komma långt senare under året.

En rejäl checkkredit

– Blåtand arbetar med vilda bär och det innebär att deras verksamhet måste läggas upp på det här sättet. Samtidigt är det tufft för likviditeten och de behöver därför ha en ordentlig buffert. Tillsammans med Almi och Norrlandsfonden ger vi Blåtand en rejäl checkkredit i början av säsongen som de sedan betar av under året, säger Mats Granberg.

Storleken på Blåtands checkkredit ses över årligen och baseras bland annat på läget inför säsongen, det vill säga hur mycket bär företaget tror att de kommer plocka.

– Det kan handla om uppemot 30 miljoner kronor i kredit, och av den står vi på SEB för hälften. Det här är en stor kredit i relation till företagets omsättning. Därför är det viktigt att vi kan reducera risken som krediten innebär för oss, och där spelar EKN en väldigt viktig roll.

EKN tar halva risken

En så kallad rörelsekreditgaranti från EKN innebär att de täcker hälften av bankens risk när de ger Blåtand en checkkredit.

– Det gör såklart en otrolig skillnad för oss på SEB. Att EKN är med som långsiktig affärspartner är en förutsättning för att vi ska kunna ge krediter av den här storleken till Blåtand, säger Mats Granberg.

Läs mer om hur EKN:s garantier kan hjälpa banken att finansiera nya exportsatsningar

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?