1515
Annons

Europa måste ändra sig om artificiell intelligens

Artificiell intelligens är centrum för framtidens teknologier. Men EU hindrar utvecklingen. Européerna är misstänksamma, långsamma och ointresserade. Det måste vi snabbt ändra, skriver Jörgen Warborn (M), EU-parlamentariker i det särskilda utskottet för artificiell intelligens.

Europa måste säkra tillgången till AI-teknikens viktigaste byggsten: data. Utan riktigt stora mängder data kan inte framgångsrika AI-tjänster utvecklas, skriver Jörgen Warborn.
Europa måste säkra tillgången till AI-teknikens viktigaste byggsten: data. Utan riktigt stora mängder data kan inte framgångsrika AI-tjänster utvecklas, skriver Jörgen Warborn.Foto:Fredrik Persson/TT

Den som vinner kampen om den digitala tekniken kommer bli den som lyckas i framtiden – och nästan all digital utveckling kommer att kretsa kring artificiell intelligens (AI). Detta har USA och Kina tagit fasta på och de har ingått en tuff match om världsdominans på den digitala arenan. Europas politiker, å andra sidan, har varken visat förståelse för AI-teknikens betydelse, eller någon egentlig vilja att mäta sig med USA och Kina. EU dras följaktligen med regelverk som hindrar oss från att bli framgångsrika i den digitala eran. Detta måste vi snabbt förändra.

Åtskilliga studier har visat hur den snabba digitaliseringen skiftar makt från stater till digitala bolag. Stater och företag är emellertid långt ifrån särkopplade från varandra och såväl USA som Kina använder dem i hög grad som en del av sina geopolitiska strategier, där makten över tekniken också ska garantera maktpositionen i världen. Båda ligger i dag flera år före Europa i racet om den digitala förstaplatsen.

Fastän Europas utgångsläge är svårt, finns fortfarande tid för Europa att springa ikapp, genom att vår egen tech-sektor ges rätt incitament.

Sverige har en, i europeisk jämförelse, stark tech-sektor med företag som Spotify, Ericsson, Klarna och många start-ups med potential att nå den globala marknaden. Dessa företags framgångar har dock inte skett tack vare, utan snarare trots regelverken i Sverige och EU. Att så lite som fyra procent av de främsta AI-start-up-bolagen i världen är europeiska talar sitt tydliga språk.

Vår ambition måste vara att de nästa digitala succéerna ska komma från Europa. Fokus på artificiell intelligens kommer vara helt avgörande i den strävan och det finns tre nyckelfaktorer som EU omgående måste hantera när det rör AI.

1. Den första gäller Europas mindset. Europeiska politiker tenderar att ha en väldigt skeptisk inställning till AI-teknologi och debatten har kantrat helt i avvägningen mellan innovation och integritet. Visst finns det integritetsutmaningar som vi måste hantera varsamt, men vi måste också tillvarata den gigantiska potential som finns till innovation och utveckling.

Rätt använd kan AI-teknologi förstärka prestationer, spara pengar och avlasta människor från repetitiva arbetsuppgifter. Men EU utstrålar inte den äventyrlighet och nyfikenhet som krävs för att bli framgångsrik. Hela inställningen är och har varit alldeles för defensiv. Vi behöver börja odla drömmen om vad AI kan göra för mänskligheten – och driva politiken ditåt. Signalen vi ska skicka till entreprenörer och företag är att Europa är platsen för den som vill bli framgångsrik i den digitala sektorn. Det kräver ett nytt europeiskt mindset och ett betydligt bättre företagsklimat.

2. Den andra nyckelfaktorn är kunskap. En väldigt liten andel av världens patent på AI-området härrör i dagsläget från EU-länder. Detta beror inte bara på det jämförelsevis svaga företagsklimatet, utan också på det faktum att vi utbildar för få IT-utvecklare, matematiker, statistiker, ingenjörer och programmerare. Det understryker behovet av att förbättra de digitala färdigheterna i EU, både på bredden i befolkningen, men framför allt med spetskompetens i utvalda kluster. Dit ska vi poola EU-resurser för att få mesta möjliga utväxling för pengarna. 27 enskilda länder, i dragkamp med varandra, kommer inte att kunna generera tillräckligt många och starka spjutspetsforan för AI-utveckling för att på allvar kunna konkurrera med USA och Kina. Det kan vi bara om EU-länderna går samman.

3. För det tredje måste Europa säkra tillgången till AI-teknikens viktigaste byggsten: data. Utan riktigt stora mängder data kan inte framgångsrika AI-tjänster utvecklas. Och Europa har tyvärr försummat den styrka som EU-marknaden hade kunnat innebära för att säkra tillgången till data. Med ett fullt ut integrerat och harmoniserat europeiskt dataområde, Single European Data Space, skulle vi kunna skapa en marknad som är stor och konkurrenskraftig nog för att ge upphov till framtidens digitala succéer.

Insamling av data väcker nästan alltid frågor om etik och integritet. Här behöver vi hitta en bra balans, så att forskare och företag kan använda tillräckligt mycket data, men med ett gott skydd för angelägna integritetsintressen. Här blir det helt centralt att på EU-nivå få på plats ett riskbaserat ramverk för AI-teknologi, där tekniken klassas i hög- respektive lågrisk-AI. Lagstiftarna ska fokusera på högrisk-AI, och ge företag och forskare så flexibla och fria förutsättningar som möjligt att utveckla lågrisk-AI. Detta för att inte i onödan bromsa utvecklingen av teknik där det ändå inte föreligger särskilda etiska eller integritetsmässiga risker.

På samma sätt behöver EU upprätta kriterier för förfaringssätt vid pseudonymisiering och anonymisering av data, så att data kan användas för att lära upp AI-algoritmerna utan att kunna kopplas till enskilda individer. Vissa data borde ses som strategiska allmänintressen och kunna användas för teknikutveckling och forskning och det är viktigt att detta inte hindras av onödigt tungrodd lagstiftning. Open data-reformer måste samtidigt genomföras brett i Europa för att ge företag och forskare tillgång till mer av den offentliga sektorns data och statistik.

Tydliga, enkla och EU-gemensamma förfaringssätt för datainsamling och datadelning skulle innebära särskilt mycket för de start-ups och småföretag som saknar resurser för krångliga juridiska processer, men har en innovativ idé att bidra med.

Det finns ingen tid för Europa att vänta. Utvecklingen av AI-teknologi går i rasande takt världen över och kommer att ske med eller utan Europas medverkan. Digitaliseringen kommer inte vara valbar. Vad vi däremot kan välja är huruvida EU ska ha något att säga till om i utvecklingen, eller luta oss tillbaka och bli helt beroende av utländska tech-jättar, som i bästa fall är amerikanska och i värsta fall kinesiska.

EU måste nu släppa handbromsen och göra allvar av ambitionen att bli bäst i den digitala eran.

Jörgen Warborn (M)

EU-parlamentariker i det särskilda utskottet för artificiell intelligens.


Debatt: Nej tack Nasdaq – det är vi som bestämmer marknadsplats

Svenska tillväxtbolag och småsparare skadas av Nasdaqs planer att via bakdörren stjäla handelsflöden, skriver vd:ar på tolv bolag noterade på Nordic Growth Market (NGM). 

Foto:Stina Stjernkvist/TT

Den 5 maj smög börsoperatören Nasdaq ut ett kort meddelande till bankerna: 8 juni skall era system vara förberedda att kunna handla utvalda aktier som valt att lista sig på NGM.

Tillväxtmarknader har ofta mindre bolag listade än de som finns hos börsjättar som Nasdaq. Likviditeten i dessa bolag är ofta lägre. Därför har EU infört lagregler som ger småbolagen ett särskilt skydd. Tanken är att börsjättarna inte på eget initiativ skall kunna notera aktier som handlas på en annan tillväxtmarknad utan medgivande från det listade bolaget. Nasdaq kringgår nu detta genom att, i strid med andemeningen i lagbestämmelsen, utnyttja ett kryphål och notera aktierna på en s.k. MTF, istället för en s.k. Tillväxtmarknad. Resultatet blir dock detsamma.

Sent i fredags smög Nasdaq ut ny information om de 15 första NGM bolagen som skall börja handlas. Vi vet inte vilka som kommer härnäst. Nasdaq har nämligen inte kontaktat oss och frågat om lov. De demonstrerar sin dominerande ställning genom att vägra oss bolag möjligheten att säga nej. 

Vi vill inte handlas på Nasdaq. Det måste vara upp till våra aktieägare att besluta om det. Inte att någon går över våra huvuden.

Oavsett om kryphålet som Nasdaq utnyttjar maximalt är lagligt eller ej, anser vi att Nasdaq agerande försämrar förtroendet för aktiemarknaden. Det är inte sunt att marknadsdominanten Nasdaq gör allt de kan för att splittra handeln och försämra likviditeten. Är motivet att våra bolag ska handlas av anonyma robotar? Det gynnar knappast våra aktieägare och småsparare.

”Jag tycker att börserna ska konkurrera med bra noteringsvillkor, inte genom att via bakdörren stjäla  handelsflöden från varandra” sa Joakim Bornold, sparekonom med ett förflutet på Nasdaq i en artikel i DI förra året. Bornold anser att Nasdaqs nu annonserade åtgärd försämrar börsens funktion och ger sämre förutsättningar för handel vilket i slutändan skadar bolagens möjligheter att skaffa tillväxtkapital.

Sverige har byggt sitt välstånd på framgångsrika entreprenörer. Tillsammans har vi skapat ett fantastiskt ekosystem för tillväxtbolag grundat på fri konkurrens, innovation, valfrihet och professionella kringtjänster. Genom detta har Sverige fått en unik position i Europa vad gäller framväxten av spännande tillväxtbolag. Det har gynnat småspararna som har kunnat delta i småbolagens tillväxtresor. Det är lätt att bli hemmablind, men faktum är att den nuvarande strukturen har lett till att Sverige är det land i Europa som har störst tillväxtmarknad för noterade bolag. Det är inte en slump.

En avgörande faktor är att det existerar innovativa börser som NGM, skräddarsydda för tillväxtbolagens behov. Vi är nöjda med vår notering på NGM och den goda service vi får. Vi får också möjlighet att växa snabbare genom att NGM delar med sig av en del av handelsintäkterna. Om handeln flyttar till Nasdaq stryps de intäkterna och tillväxtbolagens kapitalanskaffning blir mer utmanande. Det är inte vad som behövs, speciellt inte i ett läge som i dag när bolagens likviditet är särskilt utsatt.

”Vi vill inte vara på en börs som är byggd för globala storbolag, som är billig för börsmedlemmarna men dyra för tillväxtbolagen och där vi är för små för att få stöd när vi väl är noterade.”

Vi vill vara på en börs som är anpassad för oss och våra investerare. En börs som förstår småbolag och som är byggd för våra behov och som arbetar för att ge småsparare möjlighet att investera i nya, spännande bolag. Det ligger i våra aktieägares intresse.

Vi vill inte vara på en börs som är byggd för globala storbolag, som är billig för börsmedlemmarna men dyra för tillväxtbolagen och där vi är för små för att få stöd när vi väl är noterade.

Svenska tillväxtbolag måste själva få välja marknadsplats. Hade vi velat vara noterade på Nasdaq, hade vi naturligtvis valt Nasdaq. Nu tas den rätten ifrån oss.

Det främjar inte Sveriges tillväxtbolag. Det främjar inte småspararna. 

Vi säger därför nej tack till Nasdaq.

 

Per-Håkan Börjesson, VD Investment AB Spiltan

Peter Hjort, VD Bluelake Mineral

Bo Lindén, VD DS Plattformen

Roberto Garcia Martinez, VD Eurobattery Minerals

Daniel Moström, VD Xpecunia

Anders Myrbäck, VD TopRight Nordic

Jesper Nord, VD Safe Lane Gaming

Henrik Nyström, VD Starvault

Magnus Stewart, VD Imsys

Pelle Viberg, VD Raytelligence

Klas Zetterman, VD TSECUR

Martin Zetterström, VD Arbona

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?