1515
Annons

Europa måste ändra sig om artificiell intelligens

Artificiell intelligens är centrum för framtidens teknologier. Men EU hindrar utvecklingen. Européerna är misstänksamma, långsamma och ointresserade. Det måste vi snabbt ändra, skriver Jörgen Warborn (M), EU-parlamentariker i det särskilda utskottet för artificiell intelligens.

Europa måste säkra tillgången till AI-teknikens viktigaste byggsten: data. Utan riktigt stora mängder data kan inte framgångsrika AI-tjänster utvecklas, skriver Jörgen Warborn.
Europa måste säkra tillgången till AI-teknikens viktigaste byggsten: data. Utan riktigt stora mängder data kan inte framgångsrika AI-tjänster utvecklas, skriver Jörgen Warborn.Foto:Fredrik Persson/TT

Den som vinner kampen om den digitala tekniken kommer bli den som lyckas i framtiden – och nästan all digital utveckling kommer att kretsa kring artificiell intelligens (AI). Detta har USA och Kina tagit fasta på och de har ingått en tuff match om världsdominans på den digitala arenan. Europas politiker, å andra sidan, har varken visat förståelse för AI-teknikens betydelse, eller någon egentlig vilja att mäta sig med USA och Kina. EU dras följaktligen med regelverk som hindrar oss från att bli framgångsrika i den digitala eran. Detta måste vi snabbt förändra.

Åtskilliga studier har visat hur den snabba digitaliseringen skiftar makt från stater till digitala bolag. Stater och företag är emellertid långt ifrån särkopplade från varandra och såväl USA som Kina använder dem i hög grad som en del av sina geopolitiska strategier, där makten över tekniken också ska garantera maktpositionen i världen. Båda ligger i dag flera år före Europa i racet om den digitala förstaplatsen.

Fastän Europas utgångsläge är svårt, finns fortfarande tid för Europa att springa ikapp, genom att vår egen tech-sektor ges rätt incitament.

Sverige har en, i europeisk jämförelse, stark tech-sektor med företag som Spotify, Ericsson, Klarna och många start-ups med potential att nå den globala marknaden. Dessa företags framgångar har dock inte skett tack vare, utan snarare trots regelverken i Sverige och EU. Att så lite som fyra procent av de främsta AI-start-up-bolagen i världen är europeiska talar sitt tydliga språk.

Vår ambition måste vara att de nästa digitala succéerna ska komma från Europa. Fokus på artificiell intelligens kommer vara helt avgörande i den strävan och det finns tre nyckelfaktorer som EU omgående måste hantera när det rör AI.

1. Den första gäller Europas mindset. Europeiska politiker tenderar att ha en väldigt skeptisk inställning till AI-teknologi och debatten har kantrat helt i avvägningen mellan innovation och integritet. Visst finns det integritetsutmaningar som vi måste hantera varsamt, men vi måste också tillvarata den gigantiska potential som finns till innovation och utveckling.

Rätt använd kan AI-teknologi förstärka prestationer, spara pengar och avlasta människor från repetitiva arbetsuppgifter. Men EU utstrålar inte den äventyrlighet och nyfikenhet som krävs för att bli framgångsrik. Hela inställningen är och har varit alldeles för defensiv. Vi behöver börja odla drömmen om vad AI kan göra för mänskligheten – och driva politiken ditåt. Signalen vi ska skicka till entreprenörer och företag är att Europa är platsen för den som vill bli framgångsrik i den digitala sektorn. Det kräver ett nytt europeiskt mindset och ett betydligt bättre företagsklimat.

2. Den andra nyckelfaktorn är kunskap. En väldigt liten andel av världens patent på AI-området härrör i dagsläget från EU-länder. Detta beror inte bara på det jämförelsevis svaga företagsklimatet, utan också på det faktum att vi utbildar för få IT-utvecklare, matematiker, statistiker, ingenjörer och programmerare. Det understryker behovet av att förbättra de digitala färdigheterna i EU, både på bredden i befolkningen, men framför allt med spetskompetens i utvalda kluster. Dit ska vi poola EU-resurser för att få mesta möjliga utväxling för pengarna. 27 enskilda länder, i dragkamp med varandra, kommer inte att kunna generera tillräckligt många och starka spjutspetsforan för AI-utveckling för att på allvar kunna konkurrera med USA och Kina. Det kan vi bara om EU-länderna går samman.

3. För det tredje måste Europa säkra tillgången till AI-teknikens viktigaste byggsten: data. Utan riktigt stora mängder data kan inte framgångsrika AI-tjänster utvecklas. Och Europa har tyvärr försummat den styrka som EU-marknaden hade kunnat innebära för att säkra tillgången till data. Med ett fullt ut integrerat och harmoniserat europeiskt dataområde, Single European Data Space, skulle vi kunna skapa en marknad som är stor och konkurrenskraftig nog för att ge upphov till framtidens digitala succéer.

Insamling av data väcker nästan alltid frågor om etik och integritet. Här behöver vi hitta en bra balans, så att forskare och företag kan använda tillräckligt mycket data, men med ett gott skydd för angelägna integritetsintressen. Här blir det helt centralt att på EU-nivå få på plats ett riskbaserat ramverk för AI-teknologi, där tekniken klassas i hög- respektive lågrisk-AI. Lagstiftarna ska fokusera på högrisk-AI, och ge företag och forskare så flexibla och fria förutsättningar som möjligt att utveckla lågrisk-AI. Detta för att inte i onödan bromsa utvecklingen av teknik där det ändå inte föreligger särskilda etiska eller integritetsmässiga risker.

På samma sätt behöver EU upprätta kriterier för förfaringssätt vid pseudonymisiering och anonymisering av data, så att data kan användas för att lära upp AI-algoritmerna utan att kunna kopplas till enskilda individer. Vissa data borde ses som strategiska allmänintressen och kunna användas för teknikutveckling och forskning och det är viktigt att detta inte hindras av onödigt tungrodd lagstiftning. Open data-reformer måste samtidigt genomföras brett i Europa för att ge företag och forskare tillgång till mer av den offentliga sektorns data och statistik.

Tydliga, enkla och EU-gemensamma förfaringssätt för datainsamling och datadelning skulle innebära särskilt mycket för de start-ups och småföretag som saknar resurser för krångliga juridiska processer, men har en innovativ idé att bidra med.

Det finns ingen tid för Europa att vänta. Utvecklingen av AI-teknologi går i rasande takt världen över och kommer att ske med eller utan Europas medverkan. Digitaliseringen kommer inte vara valbar. Vad vi däremot kan välja är huruvida EU ska ha något att säga till om i utvecklingen, eller luta oss tillbaka och bli helt beroende av utländska tech-jättar, som i bästa fall är amerikanska och i värsta fall kinesiska.

EU måste nu släppa handbromsen och göra allvar av ambitionen att bli bäst i den digitala eran.

Jörgen Warborn (M)

EU-parlamentariker i det särskilda utskottet för artificiell intelligens.


Innehåll från ArocellAnnons

AroCell växer – satsar på snabbtest

En av AroCells snabbtest UBC® Rapid för urinblåsecancer.
En av AroCells snabbtest UBC® Rapid för urinblåsecancer.

Med sina tester ger diagnostikbolaget AroCell värdefull information för prognos, behandling och uppföljning av cancerpatienter. Nu utökar företaget sitt produktutbud med snabbtester. ”Det kommer vara en stor del av framtidens sjukvård”, säger Anders Hultman, bolagets vd.

Det svenska diagnostikbolaget AroCell utvecklar produkter som säkerställer att cancerpatienter får rätt behandling vid rätt tidpunkt. Bolaget är specialiserat inom onkologi och har tagit fram tester som mäter biomarkörer som TK1 och cytokeratiner i blodet eller urinen för att kunna optimera behandlingen mot bröst-, prostata- och urinblåsecancer. 

– Flera av våra produkter, används redan idag i klinik. Det innebär att patientens lidande minskar och att vårdgivaren inte behöver lägga resurser på verkningslösa behandlingar, säger AroCells vd Anders Hultman.

Utvecklar snabbtest

För att driva produktutvecklingen framåt köpte AroCell i mitten av 2021 bolaget IDL Biotech som har lång erfarenhet av snabbtester, vilket är en teknik som AroCell anser kommer bli allt vanligare inom vården.

– Coronapandemin har ökat allmänhetens acceptans för snabbtester. Att ge cancerpatienter en möjlighet att själva få en indikation på om sjukdomen har återkommit är en viktig del av framtidens behandlingsvård, säger professor Gunnar Steineck, medicinsk chef på AroCell som har mer än 35 års erfarenhet av forskning inom onkologi.

– Vi är väldigt glada över att ha fått in IDL Biotechs kompetens. Tack vare deras gedigna kunskap om snabbtester och vår expertis inom TK1 har vi tillsammans förflyttat oss fem år framåt i utvecklingen, säger Anders Hultman.

Pågående nyemission

För att möjliggöra framtidsplanerna och fortsätta växa internationellt genomför AroCell en företrädesemission på 86 miljoner kronor med teckningsperiod mellan den 31 januari och 14 februari. 

– Vi vill fokusera på att fortsätta rulla ut våra produkter i Europa och driva våra kliniska program i USA för att komma in på den amerikanska marknaden. Just nu har vi bara skrapat på ytan av produkternas försäljningspotential, säger Anders Hultman.

Läs om emissionen på AroCells hemsida. 

AroCell:
AroCell utvecklar och säljer tester för prognos, behandling och uppföljning av cancer. Testet TK 210 ELISA är CE-märkt sedan 2015 och kan användas på automatiserade plattformar, vilket ger möjlighet till snabb expansion.

www.arocell.com

Mer från Arocell

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Arocell och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?