1515

EU:s taxonomi skapar parallell miljöreglering

DEBATT. EU:s medlemsstater och EU-parlamentet bör rösta ner kommissionens taxonomiförslag. De bör även överväga att återkalla kommissionens mandat att utveckla hållbarhetskriterier. Det skriver Carl Berglöf, sakkunnig vid Energiföretagen Sverige.

EU-kommissionens hållbarhetskriterier för den så kallade taxonomin för hållbara investeringar håller inte måttet. När större delen av den svenska fossilfria elproduktionen riskerar att inte uppfylla kriterierna är det svårt att se hur resten av EU:s elproduktion ska göra det. Kapitalet riskerar därmed att styras bort från den så avgörande energiomställningen. 

EU:s taxonomiförordning, som presenterades 21 april, är tänkt att ge vägledning till vilka investeringar som ska anses hållbara. Detta ska bidra till EU-målet om en klimatneutral ekonomi 2050. Syftet är att attrahera kapital till den enorma och helt nödvändiga klimatomställning vi står inför. De akter som presenterades under onsdagen visar dock att kommissionen har misslyckats med att ta fram hållbarhetskriterier som skulle kunna bidra till en effektiv klimatomställning. I stället har vi fått en parallell miljöreglering som sätter dubbla krav för miljö- och omställningsarbetet. Det skapar en oönskad oförutsägbarhet inför de enorma investeringar som Sverige och EU står inför.

Kommissionen har inte genomfört de ändringar som vi ser som nödvändiga för att de delegerade akterna ska kunna utgöra en taxonomi som driver klimatomställningen effektivt. Vi bedömer att de nu presenterade akterna sammantaget snarare kan utgöra ett hinder för klimatarbetet inom energiområdet i Sverige. Med det snäva angreppsätt som kommissionen drivit får man inte den breda kraft i omställningsarbetet som krävs. Bara i Sverige väntas investeringar långt över 1000 miljarder kronor för att rusta upp och kraftigt expandera elsystemet till 2045 för att klara elektrifiering av industri och transporter.

Både vattenkraft och bioenergi får i och med taxonomin en dubbel miljöreglering som gör reinvesteringar ännu mer kostsamma. För vattenkraftens del har en nationell plan för miljöanpassning nyligen beslutats av regeringen. Där ska behovet av miljöåtgärder vägas av mot samhällets behov av vattenkraftsel. Med taxonomins kriterier är det dock troligt att många vattenkraftanläggningar inte kommer att klassas som hållbara ens efter denna miljöanpassning, vilket är särskilt olyckligt med tanke på att branschen själv finansierar miljöanpassningen med 10 miljarder kronor. För bioenergins del har man tagit bort klassningen som övergångsteknik, vilket hade betytt att tekniken på sikt ska fasas ut, men resultatet är likväl inte acceptabelt eftersom kriterierna går längre än befintlig miljölagstiftning.

Ett stort antal kriterier som går utöver befintlig lagstiftning är otydligt skrivna, vilket kommer att göra taxonomiuppfyllnaden till en bedömningssport. Det gäller exempelvis förnybara kraftslag som sol-, vind och vattenkraft. Avsteg från de befintliga miljökraven – som fastställts genom demokratiska processer – undergräver den befintliga lagstiftningens legitimitet. Den gör också taxonomin svår att använda i praktiken. Hänvisning till myndighetsbeslut är däremot ett effektivt sätt att påvisa taxonomiuppfyllnad.

Ett annat område med mycket stor potential för Sverige är produktion av vätgas och så kallade elektrobränslen. Kommissionens kriterier tar utgångspunkt i framställning ur fossil råvara, snarare än elektrolys med el från elnätet, samt hänvisar till metoder under Förnybartdirektivet som ännu inte presenterats. Det är en ofördelaktig utgångspunkt för svensk konkurrenskraft inom detta område.

Sammantaget är kriterierna så otydliga och svåranvända att de bara av den anledningen bör avvisas av medlemsstaterna och EU-parlamentet. Nu har de upp till sex månader på sig att agera. 

Den uppmärksamhet som taxonomin rönt visar också på att kommissionen inte agerat inom sitt mandat. Enligt Fördraget om EU:s funktionssätt är det endast ”icke väsentliga delar av lagstiftningsakten” som får regleras i delegerade akter. Dessa kriterier ger tvärtemot stark påverkan för investeringsmöjligheter inom en rad samhällssektorer. 

De väntas även utgöra grund för översyn av statstödsregelverket, EU-finansiering via Europeiska Investeringsbanken (EIB) och andra program och fonder. Dessutom kan principen om teknikneutralitet ifrågasättas eftersom vissa tekniker får skärpta kriterier relativt befintlig lagstiftning medan andra tekniker direktkvalificerar sig som hållbara. Det finns därmed starka legala skäl att dels rösta ner akterna, dels återkalla kommissionens delegerade mandat.

Vi är måna om att resultatet blir bra givet den betydelse taxonomin sannolikt kommer att få för de investeringar som är nödvändiga för omställningen av samhället. För ett fullgott resultat anser vi att alla kraftslag behöver hanteras samlat, vilket inte har varit fallet i det som nu presenterats. Därför hoppas vi på regeringens och EU-parlamentets kloka agerande för att taxonomin ska kunna bli det kraftfulla verktyg som den har potential att bli. Tyvärr krävs ett fullständigt omtag i en mer transparent och demokratisk process för att det ska bli verklighet.

Carl Berglöf, sakkunnig vid Energiföretagen Sverige.


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps.

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?