ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

EU och OECD är fel ute om bolagsskatten

  • TALAR TYST. Varken EU-kommissionens analys av omsättningsskatten på digitala företag eller OECD:s rapport nämner skattebördefördelningen, skriver Lundberg, Örtengren och Bauer. På bilden kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Francisco Seco

DEBATT. Forskningen visar att det är löntagarna, inte aktieägarna, som bär den största bördan av bolagsskatten. Det perspektivet saknas dock helt i diskussionerna om åtgärder mot skatteplanering inom EU och OECD, skriver Jacob Lundberg och Emanuel Örtengren, Timbro, och Matthias Bauer, Ecipe. 

Vem betalar egentligen bolagsskatten? Det är en fråga som lyser med sin frånvaro i skattedebatten, trots att bolagsskatten är en högaktuell fråga. 

Bolagsskatten, en skatt på aktiebolags vinst, uppgår till 21,4 procent och motsvarar knappt 7 procent av skatteintäkterna i Sverige.

Opinionsundersökningar visar att de flesta tror att bolagsskatten i huvudsak betalas av företagets ägare. I själva verket finns det gott om stöd i forskningen för att det är löntagarna som betalar den största delen av bolagsskatten. Det visar ekonomen Matthias Bauer i en rapport som Timbro släppte i dagarna i samarbete med tankesmedjan Ecipe. 

Finansdepartementet delar denna syn: ”Undersökningarna tyder på att produktionsfaktorn arbete bär en relativt stor andel (större än 50 procent) av bolagsskatten i en liten öppen ekonomi”, skriver departementet i en promemoria.

Det finns flera anledningar till detta. En är att investeringskapitalet är internationellt rörligt: investeringarna minskar därför i ett land som höjer bolagsskattesatsen. Lägre investeringar leder till färre maskiner och andra kapitalvaror i företagen, vilket gör att företagen producerar mindre, vilket leder till lägre löner. 

Samtidigt bestäms kapitalägarnas avkastning på den internationella marknaden. På så sätt får löntagarna bära huvuddelen av bördan av en bolagsskattehöjning – och vice versa: det är framför allt löntagarna som gynnas av en bolagsskattesänkning.

Matthias Bauer räknar ut hur mycket bolagsskatt en genomsnittlig löntagare i olika OECD-länder betalar under antagandet att hälften av bolagsskattebördan bärs av löntagarna. I Sverige beräknar han det till 11 300 kronor per år, alltså knappt 1 000 kronor per månad, eller nästan lika mycket som det ursprungliga jobbskatteavdraget. 

Trots att forskningslitteraturen visar att en betydande del av bördan av bolagsskatten bärs av löntagarna saknas denna dimension helt i diskussionerna i EU och OECD, där reglerna för internationell bolagsbeskattning till stor del utformas i dag. 

Varken EU-kommissionens konsekvensanalys av den föreslagna omsättningsskatten på digitala företag eller OECD:s rapport om skatteutmaningarna för den digitala ekonomin nämner skattebördefördelning (incidens) en enda gång. Det är anmärkningsvärt eftersom de föreslagna förändringarna av internationella skatteregler kommer att få stora fördelningskonsekvenser. 

Ytterst är det enskilda medborgare i sina roller som löntagare, konsumenter, företagare och investerare som kommer att drabbas.

Tiden börjar bli knapp för att få in debatten om internationell bolagsskattereform på ett annat spår. OECD:s förslag om beskattning av digitala företag är ute på remiss fram till 12 november. Det är det senaste initiativet inom ramen för Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), ett projekt med målet att motverka att skattebaser urholkas genom avancerad internationell skatteplanering. 

Nästa år kommer OECD:s arbetsgrupp för den digitala ekonomin att lägga fram en slutrapport för G20 om hur digitala multinationella företag som Amazon och Google ska beskattas i framtiden.

 

 

Än så länge är det svårt att avgöra vilka effekter OECD:s förslag skulle få, men inriktningen är oroväckande. I sitt senaste dokument föreslår OECD till exempel att företag inom ”konsumenttillvända industrier” ska omfattas av särskild beskattning. 

Hur den gränsdragningen ska göras för företag vars verksamhet riktar sig både till konsumenter (B2C) och till andra företag (B2C) är inte uppenbar. Det finns en stor risk att sådana regler blir godtyckliga och diskriminerande.

OECD:s förslag följer därmed samma mönster som EU-kommissionens föreslagna direktiv för att beskatta digitala företag. Otålig över att förhandlingarna inom OECD dragit ut på tiden gick EU-kommissionen förra året fram med två lagförslag som syftade till att motverka digitala företags skatteplanering.

 Det första rörde en särskild omsättningsskatt på digitala företag, medan det andra introducerade begreppet ”betydande digital närvaro” för att bedöma skattskyldighet i EU. Den svenska regeringen motsatte sig med rätta dessa förslag eftersom de bröt mot den vedertagna principen att värde ska beskattas där det skapas och där produktionen, inte konsumtionen, sker.

För företag skulle mer harmoniserade skatteregler i teorin vara att föredra framför dagens lapptäcke av nationella regler och multilaterala avtal, som skapar stora juridiska problem. 

Problemet är att de senaste förslagen från EU och OECD bara förvärrar den komplexiteten och godtyckligt diskriminerar vissa typer av företag. Dessutom ger EU och OECD alltså inte en bild av vem som kommer att bära skattebördan om vissa företag eller branscher drabbas av ökad beskattning.

De senaste årtiondena har bolagsskatten sänkts i OECD, men samtidigt har skatteintäkterna från företag (genom inkomst- och kapitalskatter) ökat. Den positiva utveckling som internationell konkurrens på det här området har lett till bör värnas, inte minst för löntagarnas skull. 

Sveriges regering borde därför även fortsättningsvis hålla emot idéer som en digitalskatt på EU-nivå eller en internationell miniminivå för bolagsskattesatsen.

Jacob Lundberg, chefsekonom Timbro

Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärd Timbro

Matthias Bauer, seniorekonom på European Centre for International Political Economy (Ecipe)

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer