1515
Annons

EU och OECD är fel ute om bolagsskatten

DEBATT. Forskningen visar att det är löntagarna, inte aktieägarna, som bär den största bördan av bolagsskatten. Det perspektivet saknas dock helt i diskussionerna om åtgärder mot skatteplanering inom EU och OECD, skriver Jacob Lundberg och Emanuel Örtengren, Timbro, och Matthias Bauer, Ecipe. 

Vem betalar egentligen bolagsskatten? Det är en fråga som lyser med sin frånvaro i skattedebatten, trots att bolagsskatten är en högaktuell fråga. 

Bolagsskatten, en skatt på aktiebolags vinst, uppgår till 21,4 procent och motsvarar knappt 7 procent av skatteintäkterna i Sverige.

Opinionsundersökningar visar att de flesta tror att bolagsskatten i huvudsak betalas av företagets ägare. I själva verket finns det gott om stöd i forskningen för att det är löntagarna som betalar den största delen av bolagsskatten. Det visar ekonomen Matthias Bauer i en rapport som Timbro släppte i dagarna i samarbete med tankesmedjan Ecipe. 

Finansdepartementet delar denna syn: ”Undersökningarna tyder på att produktionsfaktorn arbete bär en relativt stor andel (större än 50 procent) av bolagsskatten i en liten öppen ekonomi”, skriver departementet i en promemoria.

Det finns flera anledningar till detta. En är att investeringskapitalet är internationellt rörligt: investeringarna minskar därför i ett land som höjer bolagsskattesatsen. Lägre investeringar leder till färre maskiner och andra kapitalvaror i företagen, vilket gör att företagen producerar mindre, vilket leder till lägre löner. 

Samtidigt bestäms kapitalägarnas avkastning på den internationella marknaden. På så sätt får löntagarna bära huvuddelen av bördan av en bolagsskattehöjning – och vice versa: det är framför allt löntagarna som gynnas av en bolagsskattesänkning.

Matthias Bauer räknar ut hur mycket bolagsskatt en genomsnittlig löntagare i olika OECD-länder betalar under antagandet att hälften av bolagsskattebördan bärs av löntagarna. I Sverige beräknar han det till 11 300 kronor per år, alltså knappt 1 000 kronor per månad, eller nästan lika mycket som det ursprungliga jobbskatteavdraget. 

Trots att forskningslitteraturen visar att en betydande del av bördan av bolagsskatten bärs av löntagarna saknas denna dimension helt i diskussionerna i EU och OECD, där reglerna för internationell bolagsbeskattning till stor del utformas i dag. 

Varken EU-kommissionens konsekvensanalys av den föreslagna omsättningsskatten på digitala företag eller OECD:s rapport om skatteutmaningarna för den digitala ekonomin nämner skattebördefördelning (incidens) en enda gång. Det är anmärkningsvärt eftersom de föreslagna förändringarna av internationella skatteregler kommer att få stora fördelningskonsekvenser. 

Ytterst är det enskilda medborgare i sina roller som löntagare, konsumenter, företagare och investerare som kommer att drabbas.

Tiden börjar bli knapp för att få in debatten om internationell bolagsskattereform på ett annat spår. OECD:s förslag om beskattning av digitala företag är ute på remiss fram till 12 november. Det är det senaste initiativet inom ramen för Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), ett projekt med målet att motverka att skattebaser urholkas genom avancerad internationell skatteplanering. 

Nästa år kommer OECD:s arbetsgrupp för den digitala ekonomin att lägga fram en slutrapport för G20 om hur digitala multinationella företag som Amazon och Google ska beskattas i framtiden.

 

 

Än så länge är det svårt att avgöra vilka effekter OECD:s förslag skulle få, men inriktningen är oroväckande. I sitt senaste dokument föreslår OECD till exempel att företag inom ”konsumenttillvända industrier” ska omfattas av särskild beskattning. 

Hur den gränsdragningen ska göras för företag vars verksamhet riktar sig både till konsumenter (B2C) och till andra företag (B2C) är inte uppenbar. Det finns en stor risk att sådana regler blir godtyckliga och diskriminerande.

OECD:s förslag följer därmed samma mönster som EU-kommissionens föreslagna direktiv för att beskatta digitala företag. Otålig över att förhandlingarna inom OECD dragit ut på tiden gick EU-kommissionen förra året fram med två lagförslag som syftade till att motverka digitala företags skatteplanering.

 Det första rörde en särskild omsättningsskatt på digitala företag, medan det andra introducerade begreppet ”betydande digital närvaro” för att bedöma skattskyldighet i EU. Den svenska regeringen motsatte sig med rätta dessa förslag eftersom de bröt mot den vedertagna principen att värde ska beskattas där det skapas och där produktionen, inte konsumtionen, sker.

För företag skulle mer harmoniserade skatteregler i teorin vara att föredra framför dagens lapptäcke av nationella regler och multilaterala avtal, som skapar stora juridiska problem. 

Problemet är att de senaste förslagen från EU och OECD bara förvärrar den komplexiteten och godtyckligt diskriminerar vissa typer av företag. Dessutom ger EU och OECD alltså inte en bild av vem som kommer att bära skattebördan om vissa företag eller branscher drabbas av ökad beskattning.

De senaste årtiondena har bolagsskatten sänkts i OECD, men samtidigt har skatteintäkterna från företag (genom inkomst- och kapitalskatter) ökat. Den positiva utveckling som internationell konkurrens på det här området har lett till bör värnas, inte minst för löntagarnas skull. 

Sveriges regering borde därför även fortsättningsvis hålla emot idéer som en digitalskatt på EU-nivå eller en internationell miniminivå för bolagsskattesatsen.

Jacob Lundberg, chefsekonom Timbro

Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärd Timbro

Matthias Bauer, seniorekonom på European Centre for International Political Economy (Ecipe)


Innehåll från RISMAAnnons

Systematisera ESG-arbetet med banbrytande teknologi från RISMA

Det var inte länge sedan som socialt, miljömässigt ansvar och bolagsstyrning sågs som en eftertanke – idag är det närmast en hygienfaktor. Med RISMAs ESG-verktyg får företag därför hjälp med att strukturera processer och policyer för att effektivt hantera och kontrollera alla ESG-initiativ i hela organisationen och även omsätta hållbarhetsstrategin till handling.

ESG – Environmental, Social and Governance – är en tätt sammanflätad del av de flesta framgångsrika företags affärsstrategier. Detta till trots kämpar många moderna bolag med att utforma en systematisk approach för att arbeta med dessa frågor.

– Den digitala mognaden ökar, men marknaden ser hur allt fler trender och normer snabbt övergår till att bli regelverk och direktiv – och många hänger inte med. Att ha rätt systemstöd för att kunna möta den snabba utvecklingen blir därför i princip ett måste. Har man ett ramverk att arbeta inom blir det lättare att rikta sina insatser – något som blev tydligt då FN presenterade sina globala mål – men då ökar också behovet av systemstöd, konstaterar Kasper Holton Hülsen, Chief Market Development Officer hos GRC-specialisten RISMA.

Behöver demokratiseras

Traditionellt har många satt sin lit till en uppsjö av Excelark, men ju högre krav som ställs på dokumentering och regelefterlevnad, desto mer komplext blir ESG-arbetet. Därmed ökar också vikten av att förankra ESG-tänket inom hela organisationen. 

– ESG har blivit en viktig ingrediens i affärsmodellen och behöver finnas i hela kedjan, inklusive leverantörer och partners. Annars kan det bli konsekvenser både för företagets fundamentala SLO – Social License to Operate i lokalsamhället – såväl som i resultaträkningen. Därför behöver man bygga en infrastruktur där ESG delegeras och demokratiseras hos medarbetarna, förklarar Oskar Sinha, Vice President New Markets and Growth Strategy. 

Banbrytande ESG-verktyg

Det är här RISMA kommer in – bolagets banbrytande ESG-verktyg hjälper till att överbrygga gapet mellan det strategiska och operationella för att verksamheter ska kunna fokusera även på varför utan också hur och vad. 

– Det komplexa arbetet med att spåra data och processer tvärs över avdelningar blir snabbt en oöverskådlig arbetsuppgift. Det är samtidigt ineffektivt och enormt tidskrävande. Med stöd av rätt teknologi förenklas detta arbete väsentligt där information centraliseras, ramverken är inbyggda och risker utvärderas och hanteras kontinuerligt, avslutar Oskar och Kasper. 

 

Läs mer om RISMAs ESG-lösningar 

Läs mer om RISMAs GRC-lösningar 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RISMA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?