EU:s gemensamma valuta, euron, används varje dag av 340 miljoner EU-medborgare i 19 medlemsländer. Ytterligare 60 länder i världen använder euron eller har knutit sin valuta till den.
Tillsammans med det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) har euron många praktiska fördelar – inte minst för medelstora exportföretag. De eliminerar kostnader vid valutatransaktioner, skyddar mot valutarisker och gör utlandsbetalningar lika smidiga som inhemska.
Under 2019 måste vi sikta ännu högre. I takt med att nya regioner blir allt mer betydelsefulla och den ekonomiska tyngdpunkten flyttar österut blir världen mer multipolär.
Samtidigt ifrågasätter fler det multilaterala, regelbaserade internationella ekonomiska systemet. EU måste därför bli bättre på att använda sina egna kraftfulla verktyg för att stödja världshandeln och den ekonomiska integrationen.
Euron är redan den näst mest använda valutareserven i världen, efter den amerikanska dollarn. Det finns många fördelar med att fortsätta stärka eurons internationella roll. Världsekonomin kan bli mindre beroende av en enda valuta och mindre sårbar för störningar.
Även europeiska företags handel med andra länder kan bli smidigare – ju fler internationella affärer företagen gör i euro, desto lägre blir deras kostnader, ekonomiska risker och utsatthet för politisk inblandning från ett tredje land.
Hur kan vi gå vidare med att stärka eurons internationella roll?
En valuta är inte starkare än grunden den vilar på. Därför måste vi slutföra eurobygget.
Tack vare den senaste tidens framsteg med kapitalmarknadsunionen är vi på väg mot mer integrerade kapitalmarknader i EU.
Vi behöver också fler likvida marknader för värdepapper i euro – med bakomliggande tillgångar som säkerhet – eftersom de är en oumbärlig stomme för användningen av euron på de internationella marknaderna.
En fullbordad bankunion med starkare och bättre reglerade banker skulle ytterligare öka förtroendet för EU:s finanssektor och gemensamma valuta.
Slutligen måste vi säkerställa att EU och euron kan förlita sig på en robust finansiell infrastruktur med ordentligt skydd mot yttre påverkan. Ett exempel är tekniken för direktbetalningar – en bransch som nu domineras av några få kreditkortsutgivare.
Genom att utveckla våra egna system kan vi skapa nya, effektiva och diversifierade europeiska betalningssystem som hade ökat EU:s oberoende i världen.
Den nödvändiga infrastrukturen finns redan på plats och kommissionen stöder arbetet med att göra tekniken driftskompatibel mellan medlemsländerna.
Naturligtvis är det i första hand de globala marknaderna som styr vilken valuta som används. Men vi kan dra nytta av de punkter jag har nämnt här för att göra euron till ett attraktivare alternativ och därmed ytterligare stärka den gemensamma valutan på världsmarknaderna.
Vi måste tänka på våra invånare, företag och EU:s framtida självständighet i världen.
Vi måste bli bättre på att tillvarata eurons möjligheter.
Valdis Dombrovskis, EU-kommissionär med ansvar för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen
