1515
Annons

EU-förslag hotar äganderätten

Den lagstiftning som EU-kommissionen nu skissar på skulle slå sönder den svenska bolagsstyrningsmodellen. Resultatet riskerar att allvarligt skada företagen, skriver Fredrik Persson, ordförande i Svenskt Näringsliv.

SÄG NEJ. Fundamentala principer för en fri ekonomi och för vårt näringsliv ifrågasätts. Äganderätten står under allvarligt hot. Ett välfungerande och välståndsskapande system för bolagsstyrning riskerar ersättas av en politiskt framreglerad modell, menar Fredrik Persson.
SÄG NEJ. Fundamentala principer för en fri ekonomi och för vårt näringsliv ifrågasätts. Äganderätten står under allvarligt hot. Ett välfungerande och välståndsskapande system för bolagsstyrning riskerar ersättas av en politiskt framreglerad modell, menar Fredrik Persson.Foto:SÖREN ANDERSSON

Ett nytt lagstiftningsinitiativ från EU riskerar skada den svenska modellen för bolagsstyrning och hota äganderätten. En oförmåga att förstå hur företagande fungerar äventyrar ett av det fria näringslivets fundament: att ägare har rätt att styra och förvalta sina företag och att företagens styrelse och ledning har ett ansvar gentemot denna rätt.

EU-kommissionens planer på regler om ”hållbar bolagsstyrning” innebär att en bredare grupp av intressenter som berörs av företagets verksamhet får juridiska rättigheter kopplade till förvaltningen av bolagets verksamhet, genomförandet av affärsstrategier och verkställande av ledningens ansvar gentemot bolaget självt.

Genomförs detta, blir beslutet om vilken väg ett företag ska välja inte längre en angelägenhet för dem som satsat pengar i företaget, utan för individer och organisationer som anses avspegla bredare samhällsintressen.

Fundamentala principer för en fri ekonomi och för vårt näringsliv ifrågasätts. Äganderätten står under allvarligt hot. Ett välfungerande och välståndsskapande system för bolagsstyrning riskerar ersättas av en politiskt framreglerad modell.

Förslaget motverkar dessutom sina egna syften. Den långsiktighet som EU-kommissionen säger sig vilja uppnå hotas när styrelsearbetet öppnas upp för juridiska tvister där ägarnas och olika intressenters perspektiv ställs mot andra.

Investeringsviljan kommer att sjunka och företagens förmåga att ta långsiktiga risker minska. Resultatet blir ett företagande som är ängsligare och mer kortsiktigt. Inte minst satsningar inom miljö- och klimatteknik blir mer riskfyllda.

Äganderätten hotas också med EU-kommissionens tankar på att reglera bolagens syfte med verksamheten. Aktiebolagslagen och den svenska bolagsstyrningskoden utgår från att styrelsens ansvar är att förvalta ägarnas intresse. God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag för aktieägarna sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt. Det bygger på den enskilda äganderätten, men också på att vi vet att ägarstyrda företag är bättre på att skapa välstånd och agera långsiktigt.

Initiativet skulle riskera att utsätta företagen för politisk och juridisk aktivism. Ett fundament i vårt marknadsekonomiska system och i vår samhällsmodell sätts på spel.

Förslaget utgår dessutom från en förvrängd bild av hur företagande bedrivs och vilken utvecklingshorisont som finns i näringslivet. Att ägare till företag tar ut utdelning uppfattas exempelvis som ett uttryck för kortsiktighet och oförmåga att investera i företagens framtid.

Det är en felaktig uppfattning om hur kapitalmarknader och företags kapitalförsörjning fungerar. Företag delar ut pengar för att vi som ägare – genom pensionssystemet eller via vårt privata sparande – förväntar oss avkastning.

Genom utdelningar frigörs resurser för andra investeringar och det helt avgörande flödet på finansmarknaderna hålls igång. Begränsningar i företags utdelningar innebär att kapital låses in, istället för att återinvesteras i nya företag och finansiera forskning. Långsiktigt innebär detta att Europas konkurrenskraft försvagas.

Svenskt Näringsliv har uppmanat Kommissionen att avstå från att lägga något förslag om bolagsstyrning och har uppmanat regeringen att kraftfullt agera när grundläggande principer för hur företag ägs och styrs äventyras.

Äganderätten i Sverige och Europa behöver stärkas, inte försvagas. För att vi ska få fler och starkare företag, men också för att näringslivet fullt ut ska kunna vara den kraft för förändring och omställning som det redan i hög grad är. EU-kommissionens initiativ riskerar att lägga en våt filt över en utveckling som är avgörande för att vi exempelvis ska klara klimatfrågan.

Det är i näringslivet som man finner de stora och genomgripande projekten och lösningarna som kraftigt kan minska koldioxidutsläppen i processer som står för stora delar av de globala utsläppen.

Svenska företag leder i dag utvecklingen av exempelvis fossilfri stål- och cementproduktion. Vår skogsindustri har sedan länge varit fossilfri och utgör i dag förutsättningen för ett växande hållbart skogsbruk som möjliggör ökad användning av förnybar råvara. Våra verkstadsföretag ligger i framkant för elektrifieringslösningar inom alltifrån tunga transporter till gruvdrift och industriella processer.

Varje långsiktigt projekt är i dag i huvudsak både drivet och finansierat av företag och dess ägare. Både näringslivet och kapitalmarknaderna vet att den långsiktiga utmaning som är kopplad till hållbarhet och klimat måste lösas och att de företag som är en del av lösningen kommer att vara framgångsrika. Det är vardagen hos Svenskt Näringslivs medlemmar. Den bygger på fria företag och ägare som har rätten att bestämma över sina företag. Det bygger på långsiktighet, inte politisering av styrelsearbetet.

Politikens uppgift är inte att driva företag eller överpröva ägarnas beslutanderätt. Den lagstiftning som EU-kommissionen nu skissar på skulle slå sönder den svenska bolagsstyrningsmodellen. Resultatet riskerar att allvarligt skada de europeiska företagen, äganderätten, tillväxten och det långsiktiga hållbarhetsarbetet.

Fredrik Persson

Ordförande i Svenskt Näringsliv.


Innehåll från FujitsuAnnons

Vinn kampen om talangerna – med smart och stöttande arbetsplats

Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.
Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.

Efter två års pandemi kämpar många företag med att hitta formerna för det nya normala – en hybrid arbetsmodell som ger full flexibilitet för medarbetaren och driver verksamheten framåt i en snabbt föränderlig värld.

– Vi hjälper organisationer att skapa smarta digitala arbetsplatser för alla, både tjänstemän och personal i frontlinjen, säger Mathias Åberg, chef för konceptet Work Life Shift vid Fujitsu Sweden.

Läs mer om Fujitsu Work Life Shift 

Pandemin har accelererat transformationen mot en hybrid värld där data, tillgångar och personal finns på alla möjliga platser. Det skapar nya möjligheter och utmaningar på våra arbetsplatser.

En källa till frustration är att företagens it-system ofta ligger spridda i flera olika miljöer. Det innebär en komplexitet som gör det svårt att dra nytta av systemen på ett smidigt sätt. I värsta fall blir de istället en distraktion som tar fokus från kärnuppdraget.

– Medarbetarna har ju valt sin arbetsgivare för att få jobba med något de tycker är spännande, utvecklande och roligt. Då vill de också känna att de bidrar och får fokusera på uppdraget som de är anställda för att utföra. Man vill till exempel inte sitta och tidrapportera i en massa krångliga system, eller behöva logga in på flera olika ställen för olika uppgifter, säger Mathias Åberg på Fujitsu Sweden.

Han leder företagets satsning på konceptet Work Life Shift, en hybrid arbetsmodell tänkt att ge alla medarbetare den flexibilitet de behöver i just sin roll och uppgift. Det gäller såväl läkaren som sitter på sängkanten med en patient, som butikspersonal som rör sig bland klädintresserade kunder för att prata mode och färgval.

– De vill inte vara låsta vid kassan för att ta betalt eller tvingas gå till en dator på kontoret för att få information, när de har som uppdrag att vara ute hos kunder eller vårdtagare och delge sin expertis i alla möjliga situationer. Vi hjälper företag att implementera en modern digital arbetsplats för hela organisationen, även personal i frontlinjen, så att de kan utveckla sin service och roll gentemot kund, säger Mathias Åberg.

Ökad delaktighet och engagemang

Det här är en typ av yrkesgrupper som länge varit lite förbisedd i digitaliseringen, menar han. Historiskt har mycket gjorts inom tillverkningsindustri med stöd av robotar och automation, och för tjänstemän med digitala stödverktyg.

– Nu slås de här två utvecklingsspåren ihop, vilket möjliggör leverans av lösningar till alla typer av roller. Med digitalt stöd som man har lätt tillgång till – oavsett om man använder en dator, surfplatta, smartwatch eller annan digital enhet – kan både tjänstemännen och frontlinjens experter utveckla affären och kundupplevelsen i just sin del av processen. Det ger ökad delaktighet och engagemang hos medarbetarna, vilket i förlängningen även driver kundernas engagemang, säger Mathias Åberg och poängterar att det här är avgörande i en tid då många branscher har svårt att hitta och behålla kompetens:

– Det gäller att förstå vad som verkligen engagerar medarbetarna, se till att ta vara på detta och låta specialisterna driva utvecklingen mot företagets uppsatta mål – utan onödiga tidstjuvar. Och det gör man bäst genom att ta bort repetitiva administrativa arbetsuppgifter, minska antalet system som man interagerar med och använda rätt kommunikationssätt och kanal för rätt budskap med hjälp av digitala samarbetsplattformar.

Kräver ett helhetsperspektiv

Lätt i teorin, men desto svårare att få till i praktiken, inte minst när oro i omvärlden gör att det som är rätt i dag kan vara fel imorgon. Företag behöver vara förberedda på att ställa om snabbt och fortsätta driva innovation för att öka sin konkurrenskraft även när förutsättningarna förändras. För vissa är det en överlevnadsfråga, vilket inte minst visade sig under pandemin då många företag tvingades ändra sina sätt att arbeta. Det har gett lärdomar att ta med sig inför kommande utmaningar.

En internationell undersökning som Fujitsu förra året genomförde i samarbete med Harvard Business Review visar till exempel att 89 procent av de tillfrågade förväntar sig att deras organisationer ska anta en hybrid arbetsmodell. 61 procent uppger att det varit en måttlig eller betydande utmaning att upprätthålla arbetsplatsrelationer under det senaste årets distansarbete. Och 46 procent förväntar sig att deras organisation framöver kommer att konfigurera om kontorets utformning.

– Avgörande för att lyckas är att se införandet av en modern digital arbetsplats som en förändringsresa – inte bara en teknik. Detta kräver ett helhetsperspektiv med fullt fokus på såväl människor som processer och företagskultur. Vi har verktyg och strategier för att bistå företag i den här resan, och gör ofta implementeringen tillsammans med HR-avdelningen, säger Mathias Åberg och framhåller fördelarna med att köpa en digital arbetsplats som tjänst:

– Det innebär att vi som leverantör tar över en stor del av det tekniska underhållet av infrastrukturen, och ser till att hålla den uppdaterad i en moder molnmiljö som säkerställer att informationen är skyddad på rätt sätt. Företagens egna it-avdelningar kan då använda den frigjorda tiden till att fokusera mer på de applikationer som skapar värde för kunden.

Läs mer om Fujitsu Work Life Shift  

 

Mer från Fujitsu

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fujitsu och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?