1515

EU-förslag hotar äganderätten

Den lagstiftning som EU-kommissionen nu skissar på skulle slå sönder den svenska bolagsstyrningsmodellen. Resultatet riskerar att allvarligt skada företagen, skriver Fredrik Persson, ordförande i Svenskt Näringsliv.

SÄG NEJ. Fundamentala principer för en fri ekonomi och för vårt näringsliv ifrågasätts. Äganderätten står under allvarligt hot. Ett välfungerande och välståndsskapande system för bolagsstyrning riskerar ersättas av en politiskt framreglerad modell, menar Fredrik Persson.
SÄG NEJ. Fundamentala principer för en fri ekonomi och för vårt näringsliv ifrågasätts. Äganderätten står under allvarligt hot. Ett välfungerande och välståndsskapande system för bolagsstyrning riskerar ersättas av en politiskt framreglerad modell, menar Fredrik Persson.Foto:SÖREN ANDERSSON

Ett nytt lagstiftningsinitiativ från EU riskerar skada den svenska modellen för bolagsstyrning och hota äganderätten. En oförmåga att förstå hur företagande fungerar äventyrar ett av det fria näringslivets fundament: att ägare har rätt att styra och förvalta sina företag och att företagens styrelse och ledning har ett ansvar gentemot denna rätt.

EU-kommissionens planer på regler om ”hållbar bolagsstyrning” innebär att en bredare grupp av intressenter som berörs av företagets verksamhet får juridiska rättigheter kopplade till förvaltningen av bolagets verksamhet, genomförandet av affärsstrategier och verkställande av ledningens ansvar gentemot bolaget självt.

Genomförs detta, blir beslutet om vilken väg ett företag ska välja inte längre en angelägenhet för dem som satsat pengar i företaget, utan för individer och organisationer som anses avspegla bredare samhällsintressen.

Fundamentala principer för en fri ekonomi och för vårt näringsliv ifrågasätts. Äganderätten står under allvarligt hot. Ett välfungerande och välståndsskapande system för bolagsstyrning riskerar ersättas av en politiskt framreglerad modell.

Förslaget motverkar dessutom sina egna syften. Den långsiktighet som EU-kommissionen säger sig vilja uppnå hotas när styrelsearbetet öppnas upp för juridiska tvister där ägarnas och olika intressenters perspektiv ställs mot andra.

Investeringsviljan kommer att sjunka och företagens förmåga att ta långsiktiga risker minska. Resultatet blir ett företagande som är ängsligare och mer kortsiktigt. Inte minst satsningar inom miljö- och klimatteknik blir mer riskfyllda.

Äganderätten hotas också med EU-kommissionens tankar på att reglera bolagens syfte med verksamheten. Aktiebolagslagen och den svenska bolagsstyrningskoden utgår från att styrelsens ansvar är att förvalta ägarnas intresse. God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag för aktieägarna sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt. Det bygger på den enskilda äganderätten, men också på att vi vet att ägarstyrda företag är bättre på att skapa välstånd och agera långsiktigt.

Initiativet skulle riskera att utsätta företagen för politisk och juridisk aktivism. Ett fundament i vårt marknadsekonomiska system och i vår samhällsmodell sätts på spel.

Förslaget utgår dessutom från en förvrängd bild av hur företagande bedrivs och vilken utvecklingshorisont som finns i näringslivet. Att ägare till företag tar ut utdelning uppfattas exempelvis som ett uttryck för kortsiktighet och oförmåga att investera i företagens framtid.

Det är en felaktig uppfattning om hur kapitalmarknader och företags kapitalförsörjning fungerar. Företag delar ut pengar för att vi som ägare – genom pensionssystemet eller via vårt privata sparande – förväntar oss avkastning.

Genom utdelningar frigörs resurser för andra investeringar och det helt avgörande flödet på finansmarknaderna hålls igång. Begränsningar i företags utdelningar innebär att kapital låses in, istället för att återinvesteras i nya företag och finansiera forskning. Långsiktigt innebär detta att Europas konkurrenskraft försvagas.

Svenskt Näringsliv har uppmanat Kommissionen att avstå från att lägga något förslag om bolagsstyrning och har uppmanat regeringen att kraftfullt agera när grundläggande principer för hur företag ägs och styrs äventyras.

Äganderätten i Sverige och Europa behöver stärkas, inte försvagas. För att vi ska få fler och starkare företag, men också för att näringslivet fullt ut ska kunna vara den kraft för förändring och omställning som det redan i hög grad är. EU-kommissionens initiativ riskerar att lägga en våt filt över en utveckling som är avgörande för att vi exempelvis ska klara klimatfrågan.

Det är i näringslivet som man finner de stora och genomgripande projekten och lösningarna som kraftigt kan minska koldioxidutsläppen i processer som står för stora delar av de globala utsläppen.

Svenska företag leder i dag utvecklingen av exempelvis fossilfri stål- och cementproduktion. Vår skogsindustri har sedan länge varit fossilfri och utgör i dag förutsättningen för ett växande hållbart skogsbruk som möjliggör ökad användning av förnybar råvara. Våra verkstadsföretag ligger i framkant för elektrifieringslösningar inom alltifrån tunga transporter till gruvdrift och industriella processer.

Varje långsiktigt projekt är i dag i huvudsak både drivet och finansierat av företag och dess ägare. Både näringslivet och kapitalmarknaderna vet att den långsiktiga utmaning som är kopplad till hållbarhet och klimat måste lösas och att de företag som är en del av lösningen kommer att vara framgångsrika. Det är vardagen hos Svenskt Näringslivs medlemmar. Den bygger på fria företag och ägare som har rätten att bestämma över sina företag. Det bygger på långsiktighet, inte politisering av styrelsearbetet.

Politikens uppgift är inte att driva företag eller överpröva ägarnas beslutanderätt. Den lagstiftning som EU-kommissionen nu skissar på skulle slå sönder den svenska bolagsstyrningsmodellen. Resultatet riskerar att allvarligt skada de europeiska företagen, äganderätten, tillväxten och det långsiktiga hållbarhetsarbetet.

Fredrik Persson

Ordförande i Svenskt Näringsliv.


Innehåll från TeliaAnnons

Vart tredje svenskt företag ska minska kontoret efter pandemin: ”Hemmakontoret här för att stanna”

Så förbereder du företaget för tiden efter pandemin. ”Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden som underlättar jobbet mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna”, säger Daniel Stark, Telia.
Så förbereder du företaget för tiden efter pandemin. ”Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden som underlättar jobbet mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna”, säger Daniel Stark, Telia.

Nästan tre av tio svenska företag har erbjudit möbler till medarbetarnas hemmakontor under pandemin – och nu planerar framför allt större bolag för att minska företagets kontorsytor.

Det visar den nya rapporten Telias digitala index 2021.

– Hemmakontoret är här för att stanna, säger Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

Pandemin har förändrat vårt sätt att arbeta – och kommer att påverka både var och hur vi jobbar på lång sikt. Det tror Daniel Stark, chef för strategi och affärsutveckling på Telia:

– Att fler kommer att jobba mer av sin arbetstid hemma än tidigare, det vågar jag slå fast. Som anställd sparar du restid och kan jobba mer flexibelt, vilket inte minst unga medarbetare förväntar sig. Dessutom kan företagen minska sina lokalkostnader. 

4 av 10 större företag vill minska kontoret

Hela 72 procent av de svenska företagen räknar med att medarbetarna kommer att jobba mer på distans efter pandemin än tidigare. Det visar den nya rapporten Telias digitala index som varje år kartlägger hur redo svenska företag är att ta vara på digitaliseringens möjligheter.

Rapporten visar också att 33 procent av företagen (0-500 anställda) planerar för att minska kontorsytorna, antingen genom att hyra ut platser eller flytta till mindre lokaler.

– Tendensen är tydligast bland större företag med över 50 anställda, 41 procent svarar att de tänker minska sina kontor. Mycket talar för att kontorsytorna kommer skalas ner. Samtidigt kan kontoren få en ännu viktigare roll som mötesplats, där vi samarbetar och har projektytor, säger Daniel Stark.

Chefer planerar för hybridkontor

Den nya globala undersökningen The Work Trend Index 2021 från Microsoft (över 31 000 heltidsanställda intervjuades i januari 2021) lyfter fram samma tendens. 73 procent av de anställda vill kunna fortsätta jobba på distans efter pandemin – samtidigt som 67 procent längtar efter mer personlig kontakt med sina kollegor. 66 procent av beslutsfattarna på företagen planerar att anpassa arbetsplatsen till ”hybridkontor” där medarbetarna delar tiden mellan distans- och kontorsarbete.

Hemmakontoret är tillbaka

Daniel Stark påpekar att arbetsrummet, som var vanligt förr i svenska hem – inte minst för att förvara pärmar och papper – nu återuppstår.

– Men nu blir fokus att skapa ett digitalt hemmakontor som är ergonomiskt riktigt samt tyst och avskärmat så att du kan jobba effektivt, och i bästa fall skilja på jobb och privatliv hemma. Intressant i Telias digitala index är att så pass många företag – nästan tre av tio – erbjudit kontorsmöbler till medarbetarna under pandemin.

Han betonar att företagen nu ställs inför nya frågor, som vilket ansvar man ska ta för arbetsmiljön i hemmet.

– It-säkerheten blir jätteviktig: att skydda medarbetarnas datorer och andra enheter från intrång. Det är också avgörande att tekniken inte bara är på plats, är säker och fungerar smidigt – utan också att företaget utvecklar smarta arbetsmetoder som gynnar kreativitet och samarbete på distans.

Utnyttja digitala flöden mellan möten

Användningen av de digitala samarbetsverktygen Teams och Zoom har exploderat under pandemin, visar Telias digitala index. Till exempel har andelen av de minsta företagen (upp till nio medarbetare) som använder Teams ökat från 16 till 43 procent.

Samtidigt har mindre än 25 procent av företagen i grunden förändrat sina sätt att jobba, visar rapporten.

– Vi har lärt oss att ha videomöten, men utnyttjar inte digitala flöden och samarbetsytor som underlättar jobbet mellan mötena. Vi behöver kort sagt bli bättre på att samarbeta digitalt mellan mötena – företag som lyckas med det har massor att vinna, säger Daniel Stark.

Trend: Företag samlar tekniken

En annan tydlig trend är att fler svenska företag samlar sin it och uppkoppling hos en leverantör. 42 procent av företagen har redan valt en sådan helhetslösning, och ytterligare 23 procent svarar att de är intresserade, enligt Telias digitala index.

– Tendensen är tydligast bland högdigitala och större företag – men även små företag har mycket att vinna på att se över sitt teknik-landskap och samla allt hos en partner, säger Daniel Stark, och fortsätter:

– Det är inte ovanligt att ett mindre företag har en handfull leverantörer för it, uppkoppling och telefoni. Men det innebär lika många kontaktpersoner och supportdeskar, avtal och fakturor.

Främsta vinsterna med att samla tekniken är mindre administration, lägre totalkostnad och enkelheten: att ha en leverantör att vända sig till, oavsett teknikproblem. Det berättar företagen i Telias digitala index.

– Många företag lyfter också fram fördelen med att ha en partner att bygga relation och utvecklas med digitalt, berättar Daniel Stark.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?