1515

EU bör ta globalt ledarskap

Tillsammans utgör EU:s medlemsstater världens största ekonomi och frihandelsområde. När EU nu gör en översyn av sin handelspolitik är det därför hög tid för unionen att axla ett globalt ledarskap, skriver företrädare för Internationella Handelskammaren ICC.

EU måste värna öppenhet och global frihandel, uppdatera och stärka handelns globala spelregler och främja globala möjligheter för näringslivet att vara drivande i utvecklingen mot hållbara samhällen, skriver företrädare för Internationella handelskammaren ICC.
EU måste värna öppenhet och global frihandel, uppdatera och stärka handelns globala spelregler och främja globala möjligheter för näringslivet att vara drivande i utvecklingen mot hållbara samhällen, skriver företrädare för Internationella handelskammaren ICC.

I dag den 15 september löper svarstiden ut för den översyn som EU just nu genomför av sin handelspolitik. I tider av pandemi, protektionism och hållbarhetsutmaningar står internationell handel inför stora prövningar. Därför är det nu viktigare än någonsin att EU tar en aktiv ledarroll i den globala ekonomin. 

Vi ser tre centrala principer för en framgångsrik europeisk handelspolitik: 

För det första måste EU värna öppenhet och global frihandel. Det är en naturlig instinkt att försöka stänga om sig när man känner sig hotad. EU, som i vanliga fall är ett framgångsrikt exempel på frihandel, var inget undantag när coronapandemin ledde till protektionistiska åtgärder såsom stängda gränser och exportrestriktioner. Medlemsstaterna såg till sina egna behov främst, vilket inte bara hindrade skyddsutrustning och medicinska förnödenheter från att nå dit de behövdes mest, utan även satte stor press på de egna företagens internationella produktionsled.

Utbudsbristen som uppstod i inledningen av coronapandemin var inte ett resultat av företagens eller globaliseringens misslyckande, utan berodde snarare på regeringars bristande beredskap. I själva verket var det anmärkningsvärt hur motståndskraftiga de globala värdekedjorna visade sig vara, för att inte tala om företagens anpassningsbarhet och innovationskraft. Det tog inte lång tid innan parfym- och alkoholföretag producerade handsprit, industriföretag tillverkade ansiktsmasker och lyxhotell blev karantäncentra.

En sund handelspolitik som värnar öppenhet stärker motståndskraften i de globala värdekedjorna och säkrar att systemet fungerar även under mycket ansträngda omständigheter. Att andra aktörer, som Kina och USA, inför långtgående protektionistiska åtgärder får inte tjäna som inspiration. Som världens största ekonomi och frihandelsområde har EU ett ansvar att föregå med gott exempel och visa fördelarna med frihandel.

För det andra måste EU verka för att uppdatera och stärka handelns globala spelregler. Världshandelsorganisationen (WTO) är den internationella organisation som har hand om existerande globala handelsregler. Organisationen fungerar även som ett forum där 164 medlemsländer, som tillsammans står för 98 procent av världshandeln, förhandlar om gemensamma regler i syfte att underlätta internationell handel.

Tyvärr har WTO under de senaste åren misslyckats med att anpassa sig till näringslivets förändrade behov. Därför måste det vara en prioritering för EU:s handelspolitik att driva på för reform och modernisering av WTO. Företagen behöver i dag globala regler som speglar både digitaliseringen och det ökade tjänsteinnehållet i handeln. Inte minst WTO:s e-handelsförhandlingar, där ett 80-tal länder ingår, är viktiga i det här avseendet. EU gör i dag inte tillräckligt för att driva förhandlingarna i hamn.

Samtidigt är det viktigt att betona att det globala regelverket inte enbart behöver moderniseras. Det är också avgörande att stärka WTO:s möjlighet att säkerställa att överenskomna regler efterlevs. En viktig del i det är att återställa förtroendet för WTO:s tvistlösningssystem. Det tillfälliga systemet som EU i våras tog initiativ till i brist på ett fungerande överprövningsorgan får inte bli en permanent lösning.

För det tredje måste EU främja globala möjligheter för näringslivet att vara drivande i utvecklingen mot hållbara samhällen. Internationell handel bidrar till alla tre dimensioner av hållbarhet – ekonomisk, social och miljömässig – genom att skapa arbetstillfällen, bygga välstånd och sprida grön teknologi. En lyhörd handelspolitik kan och bör därför fungera som ett komplement till en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Det kräver emellertid att EU värnar näringslivets innovationsrikedom och inte isolerar europeiska företag genom överregleringar som minskar deras konkurrenskraft internationellt. Europeisk handelspolitik bör prioritera utvecklingen av gemensamma globala standarder och begreppsdefinitioner, undanröja handelshinder och öka incitament för investeringar i grön teknologi. Det skulle inte bara vara till fördel för de europeiska företagen utan även främja det globala näringslivets möjligheter att bidra till hållbara samhällen.

Avslutningsvis vill vi betona att handelns möjlighet att bidra till en positiv utveckling är beroende av EU:s agerande också inom andra politikområden. Att värna unionens grundläggande värderingar, respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, är en förutsättning för att företag ska våga och vilja göra affärer globalt. Här måste EU inte bara säkerställa att partnerländer skriver under på dessa principer, utan även de egna medlemsländerna.  

Fredrik Persson, ordförande, ICC Sverige

Marcus Wallenberg, kassaförvaltare, ICC Sverige

Anna-Karin Hatt, vice ordförande, ICC Sverige

Susanna Zeko, generalsekreterare, ICC Sverige

 


Innehåll från AteaAnnons

Så underlättar molntjänster i kriser

Urban Järved, Concept Manager för Cloud på Atea och Stefan Fasth, innovationschef.
Urban Järved, Concept Manager för Cloud på Atea och Stefan Fasth, innovationschef.

Även om många företag lyckades skapa en fungerande arbetssituation under coronakrisen med digitaliseringen som verktyg är det för tidigt att luta sig tillbaka. Det menar Atea som uppmuntrar till reflektion och förberedelser inför nästa utmaning.

Företag som hade en modern IT-miljö på plats, innan pandemin slog till, lyckades anpassa verksamheten efter de nya utmaningarna och landa i en ”normal” arbetssituation snabbare än företag som stod utan. Det konstaterar Stefan Fasth, innovationschef på Atea.

– Dessa företag hade licenser där verktyg för att arbeta på distans ingick och fanns i molnet. Funktionerna kunde aktiveras genom ett knapptryck. Det handlar om en milsvid skillnad i startsträcka gentemot företag som satt med eget datacenter i källaren, säger han.

Inte läge att slappna av

För en företagsledare kan det vara lockande att slappna av nu när organisationen till synes tagit sig igenom den värsta delen av krisen. Men det kan finnas risker med detta, menar Urban Järved, Concept Manager för Cloud på Atea.

– Vi har inte identifierat alla konsekvenser av pandemin ännu. Dessutom vet vi inte vad nästa kris blir och vad vi kommer att ställas inför då. Här gäller det att försöka spana in i spåkulan, vara lyhörd inför vilka behov som finns inom verksamheten och ta dessa på allvar, säger han.

Även om framtiden är oviss kan Ateas experter identifiera vissa trender. Distansarbete kommer sannolikt fortsätta vara centralt, där molntjänster är en stor möjliggörare, men arbetssätten förädlas.

– Hittills har många tagit analoga arbetssätt in i den digitala kontexten. En av de starkare trenderna i höst tror jag blir att vi istället tar tillvara på de digitala verktygens möjligheter, som nya sätt att samskapa eller automatisera, säger Stefan Fasth.

Kroka arm med experter

För att vara förberedd och maximera effekterna av IT-miljön i molnet kan det vara en god idé att kroka arm med en partner som sitter på den tekniska expertisen och kan agera rådgivare, menar Stefan Fasth och Urban Järved. 

– Vi kan filtrera flodvågen av information och innovation. Genom lång erfarenhet och feedback från verkligheten vet vi vad som fungerar för olika typer av organisationer, säger Stefan Fasth.

Om Atea:

Atea är den ledande leverantören av IT-infrastruktur i Norden och Baltikum, och drivande inom informationsteknologi på den svenska marknaden. 

Läs mer om Atea här.

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?