EU avgörande i pandemin

DEBATT. Mervärdet av EU-samarbetet har visat sig tydligt under coronakrisen – även om det inte framgår i den svenska nationella debatten. Sårbarheten för ett litet land att stå utanför EU – även på folkhälsoområdet - blev en mycket obehaglig överraskning för vårt grannland Norge, skriver Christian Danielsson och Katarina Areskoug Mascarenhas.

Foto:Sakchai Lalit

Trots att ansvaret för folkhälsa främst är medlemsländernas nationella ansvar har EU genom ett snabbt och genomtänkt agerande säkerställt att alla medlemsländer står väl rustade på det mest avgörande området – vaccin.

Den framgångsrika strategin har gått ut på att i utbyte mot att EU:s medlemsländer får rättigheten att köpa ett angivet antal vaccindoser under en specifik tidsperiod, finansierar EU-samarbetet en del av de forsknings- och produktionskostnader som vaccinföretagen initialt möter. Sådana förköpsavtal har EU-kommissionen slutit med sex vaccinföretag – Astra Zeneca (300 miljoner doser med option på 100 miljoner doser till), Sanofi-GSK (300 miljoner doser), Johnson & Johnson (200 miljoner doser med option på 200 miljoner till), Biontech-Pfizer (200 miljoner doser med option på 100 miljoner till), Curevac (225 miljoner doser med option på 180 miljoner till) och senast Moderna (80 miljoner doser med option på lika många till). 

Förskottsbetalningen kommer att dras av på de inköp som medlemsländerna sedan gör. Förskottsbetalningen är en nyckelkomponent för att snabbt få fram vaccinet då det är både kostsamt och ett högriskprojekt – bara några få kommer att lyckas. EU-finansiering möjliggör med andra ord vaccinforskning som förmodligen annars inte skulle ha blivit av.

Det enda som krävs av Sverige, för att få tillgång till ett vaccin, är att anmäla till EU-kommissionen om man vill ha den framförhandlade vaccinkvoten eller inte. Hittills har Sverige och alla andra medlemsländer tackat ja till alla erbjudanden. Hade Sverige självt kunnat förhandla fram lika bra vaccinavtal eller ens något avtal alls? Troligen inte. Våra norska grannar lyckades inte få något läkemedelsföretag att vilja sälja någon vaccindos alls till Norge – trots sin mycket välförsedda norska statskassa. Den norska (och den svenska) marknaden är helt enkelt för liten för att vara av intresse, när det finns så många andra större marknader som globalt konkurrerar om vaccinet. Från norsk sida insåg man snabbt att den enda chansen Norge hade – som icke EU-land – var att övertala EU-kommissionen på högsta nivå att Norge trots allt skulle få vara del av EU:s avtal, vilket sedan också överenskoms. Sårbarheten för ett litet land att stå utanför EU - även på folkhälsoområdet - blev en mycket obehaglig överraskning för vårt grannland. 

Men EU-samarbetet ser inte bara till den egna kontinenten. Övertecknandet (se ovan) av vaccindoser gör det möjligt att omdirigera vaccinet till behövande länder i andra världsdelar. EU är också del i Coronavirus Global Response, som sedan maj har samlat ihop 16 miljarder euro för att säkerställa universellt tillträde till tester, behandlingar och vaccin mot coronaviruset.  Under namnet ”Team Europe” finansierar EU omfattande åtgärdsprogram mot covid-19 i partnerländer. 

EU har också genomfört sex upphandlingar av skyddsutrustning, teknisk utrustning och läkemedel (som IVA-läkemedel och Remdesivir) som medlemsländerna kan göra inköp under. EU har beslutat att upprätta hittills sex gemensamma, 100-procentigt EU-finansierade, beredskapslager och Sverige står värd (Kristinehamn) för ett. EU:s krismekanism som är avsedd att förmedla hjälp mellan medlemsländerna fungerade inte så väl inledningsvis, eftersom varje land hade fullt upp med de egna medborgarna, men har sedan fungerat bättre. Under oktober månad har exempelvis Tjeckien fått 150 respiratorer via denna mekanism. Och den har hjälpt över 80.000 EU-medborgare hem från länder utanför EU. EU:s smittskyddsmyndighet i Solna, ECDC, har varit en nyckelaktör för riskbedömningar, vägledande dokument och statistik. EU-kommissionen lägger dessutom denna vecka fram en läkemedelsstrategi för att åtgärda de svagheter som Europa uppvisat under pandemin vad gäller vissa kritiska läkemedel. 

Utanför folkhälsoområdet – som egentligen alltså inte är ett EU-samarbetsområde – har även mycket annat gjorts. Ett av de viktigaste områdena utgörs av den inre marknaden, som trots initiala svårigheter, blivit föremål för minimala störningar. Det är helt förenligt med EU:s regelverk att medlemsländerna på grund av folkhälsa begränsar den fria rörligheten. Men redan den 16 mars föreslog EU-kommissionen att dessa undantag skulle harmoniseras och att gränskontrollerna inte fick ta mer än 15 minuter. Och genom de etablerade mötesstrukturer som i krisen blev digitala kunde EU:s medlemsländer lösa de problem som uppstod. Detta har också visat sig på hyllorna i våra livsmedelsaffärer, där bara självförvållad hamstring ställt till bristsituationer. 

Slutligen är ECB:s agerande liksom EU:s beslutade återhämtningsfond av största vikt. Svenska jobb och svenskt välstånd är helt beroende av att våra exportmarknader snabbt återhämtar sig, eftersom hälften av Sveriges BNP kommer från handel och två tredjedelar av denna bedrivs på EU:s inre marknad. Att det dessutom ställs noggranna krav på hur detta stöd ska användas – 37 procent måste gå till grön omställning, 20 procent till digitalisering, vara förenligt med EU:s landspecifika rekommendationer och respekt för rättsstatens principer – borgar för att fonden kommer att bidra till ett Europa som rustas för att såväl återhämta sig från covid-19 som klara av framtidens utmaningar.

 

Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige
Katarina Areskoug Mascarenhas, rådgivare, EU-kommissionen


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från K2AAnnons

Vill leda fastighetsbranschen med skarpa hållbarhetsmål

Karina Antin är ny hållbarhetschef på det gröna fastighetsbolaget K2A.
Karina Antin är ny hållbarhetschef på det gröna fastighetsbolaget K2A.

Det går att göra lönsamma affärer utan att tumma på hållbarhetsmålen. Det menar fastighetsbolaget K2A som riktat in sig på Svanenmärkta hus och låter klimatfrågorna leda vägen framåt. Företaget har redan tuffa hållbarhetskrav, men siktar ännu högre.

Med en ny hållbarhetschef på plats vill fastighetsbolaget K2A fortsätta pusha gränserna för sitt hållbarhetsarbete – trots att man redan nu ligger i framkant. Företaget har en hög andel miljöcertifierade fastigheter, och var dessutom först i världen med att få sina aktier grönklassade av forskningsinstitutet CICERO Shades of Green.

– Detta innebär att en oberoende part har bedömt att K2A:s kapitalflöden och investeringar är i linje med en koldioxid- och klimatresilient framtid. Vi är väldigt stolta över våra gröna aktier som visar att vi vill accelerera vårt hållbarhetsarbete, säger Karina Antin, hållbarhetschef på K2A.

K2A är det enda bolaget i världen som har en tredelad grön finansiering, där de gröna aktierna är en del och gröna lån och obligationer är två andra. Företaget har själv kontroll över hela värdekedjan – från produktionen av Svanenmärkta lägenhetsvolymer i trä, till långsiktigt ägande och förvaltning av färdigställda bostäder.

– Fördelen med att äga hela processen är att vi har full kontroll på materialflöden och aktivt kan reducera vår klimatpåverkan i varje steg av värdekedjan. Det gör det möjligt att ha ett långsiktigt arbetssätt som är hållbart både miljömässigt och finansiellt över tid, säger Karina Antin.

För K2A innebär hållbarhet inte bara satsningar för att kvalitetssäkra byggprocessen och minska klimatpåverkan, utan företaget tar också ett socialt ansvar och har som målsättning att ha de mest välmående hyresgästerna. Vi vill att samhället som påverkas av vår verksamhet också ska gynnas av den.

– Allt fler kommuner tar hållbarhetsaspekten i beaktande vid fördelning av mark och kraven på byggaktörer kommer att öka. Inom kort ser vi att hållbarhet i den här branschen är do or die, säge Karina Antin.

Många företag har i dag som målsättning att ha netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2030. K2A vill gå längre än så och satsar på att bli klimatpositiva innan 2030.

– Vi kommer att sätta ännu vassare hållbarhetsmål framöver, och vi vill nå dit utan att behöva köpa utsläppsrätter. Vi ser redan nu att vi kan göra lönsamma affärer utan att tumma på vårt hållbarhetsarbete, säger Karina Antin.

Fakta om K2A 

K2A Knaust & Andersson Fastigheter AB – det gröna fastighetsbolaget, äger, utvecklar och långsiktigt förvaltar hyresrätter för alla typer av boenden samt samhällsfastigheter. K2A är det första bolaget i världen med gröna aktier. Kontakt: info@k2a.se 

Läs mer om K2A:s viktiga och hållbara arbete här

 

Mer från K2A

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med K2A och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?