Att andelen medborgare som upplever brott, våld och vandalism kvarstår på en hög nivå i Sverige, medan det sjunkit med 17 procent i snitt i Europa understryker att läget är allvarligt.
Lag och ordning har varit en av väljarnas viktigaste frågor i de senaste valen. Orsaken är att flera grova brott ökat i Sverige, med påtagliga konsekvenser för privatpersoner och näringslivet. Att blunda för den försämrade tryggheten raserar grunden för samhällskontraktet, där rättsstaten är en av de starkaste beståndsdelarna. I det nya Sverige, där samhällskontraktet och mångfalden ska förenas, är det särskilt oroande att ignorera brottsutvecklingen när utlandsfödda är överrepresenterade också bland brottsoffer och dess anhöriga.
Samhället får därför inte falla i fällan att avfärda trygghetsfrågorna för att man är rädd för kopplingen till migrations- och integrationsfrågor. I praktiken är det ofta tvärtom – trygghetsarbetet är ett mångfaldsarbete. Som exempel har nära 70 procent utländsk bakgrund bland ordningsvakterna i de nya uppdrag som säkerhetsföretag utför åt kommuner.
Trygghetsfrågorna är inga symbolfrågor utan handlar om konkreta, mätbara säkerhetsproblem som måste mötas. Brotten lämnar varaktiga avtryck hos brottsoffer och anhöriga. Högst är prislappen för den förlorade tryggheten och tilliten, som inte kan mätas i pengar. Men en ny studie visar att även de ekonomiska konsekvenserna är stora. För de 50.000 personer som söker vård varje år efter att ha utsatts för våld uppgår de samlade kostnaderna för deras förluster till 75 miljarder kronor. Kostnaden för förlorat liv och hälsa bedöms uppgå till 1,5 miljoner kronor för varje drabbad person de följande åtta åren efter våldsbrotten. Att agera förebyggande för att reducera risken för att brott ska uppstå är därför rationellt.
Kostnaderna drabbar också samhället som helhet. En studie visar att varje skjutning i Stockholm kostar samhället 75 miljoner kronor. Personrånen kostar 1,2 miljarder kronor årligen. Kriminalitet har också på allvar blivit en del av det bristande företagsklimatet, vilket syns genom att handeln förlorar 8 miljarder kronor varje år i stölder och snatterier.
Forskarna Daron Acemoglu och James Robinson skrev i boken ”Why nations fail” om orsakerna till att vissa länder lyckas väl medan andra inte gör det. Författarna visar hur viktiga statens kärninstitutioner är för att upprätthålla rättssamhället och en fungerande marknadsekonomi. Om de grundläggande förutsättningarna försämras kommer också företagen och på sikt tillväxten att drabbas. Lag och ordning är nödvändigt för näringslivets utvecklingskraft. En rad forskare har också studerat länken mellan kriminalitet och ekonomisk tillväxt, där kriminaliteten kan ses som en skatt på näringslivet.
För svensk del visade en studie från Världsbanken redan 2014 att företagare då identifierade kriminalitet som den femte viktigaste företagarfrågan. På sjätte plats hamnade konkurrens från informella verksamheter. Bägge dessa faktorer var viktigare för företagen än skatter, som hamnade först på åttonde plats.
I Svenskt Näringslivs enkät i fjol uppgav 34 procent av medlemsföretagen att kriminaliteten ökar. De vanligaste brotten är stöld, inbrott och bedrägerier. Kostnaden för företagen uppgår till över 55 miljarder kronor årligen.
Att mäta kostnader för brott är viktigt för att analysera rättspolitiken på ett nytt sätt. Globalt är rättsekonomin ett växande forskningsfält. Med ökad ekonomisk förståelse går det att identifiera reformer som förebygger brott på ett snabbare och bättre sätt.
Även en väl utbyggd poliskår kommer inte ensam kunna hantera alla brottsförebyggande insatser. Fungerande skolor, ett starkt civilsamhälle och evidensbaserad metodutveckling behövs också.
En studie från 2015 visar att brotten i Stockholms tunnelbana sjönk med 25 procent och rånen med 60 procent efter införandet av trygghetskameror och ordningsvakter. Om manleker med tanken vad samma effekt skulle göra på personrånen om effekten gällde hela landet – så skulle kostnaderna för personrån minska från 1,2 till 0,49 miljarder kronor. Potentialen är alltså att frigöra 710 miljoner kronor årligen som i dag läggs på att hantera personrån, som i stället skulle kunna stärka välfärden.
En stad som lyckats vända en skenande kriminalitet till ökad trygghet och välstånd är New York. En nyckel var att det satsades på allt slags brotts- bekämpning. Polisen hade självklart fokus på grov kriminalitet, men lika viktigt var nolltoleransen mot ringa brott som skadegörelse, klotter och tjuvåkning. Arbetet kallas ”Broken Window”-metoden och går ut på att reagera mot varje oordning eftersom det leder till eskalerande trygghetsproblem. En del av arbetet i New York utfördes i ”Business Improvement Districts” där företag och fastighetsvärdar gick samman och gemensamt finansierade upprustning av sitt närområde. De anlitade säkerhetsföretag som bidrog med trygghet, men partnerskapet innehöll även sociala program.
Liknande insatser behövs även i Sverige. Här har också kommunerna en viktig roll genom att många städer numera anlitar ordningsvakter. I Stockholm arbetar över 50 ordningsvakter med trygghetsskapande och brottsförebyggande insatser på stadens uppdrag. Med fokus på förebyggande arbete stärks även stadens sociala arbete.
För att fler ska kunna följa efter behövs dock en statlig trygghetsmiljard som kan kompensera för kommunernas ökade utgifter. Justitiedepartementet behöver också se över hur lagstiftningen för ordningsvakters arbete på allmänna platser kan moderniseras, så att trygghetssatsningarna blir så effektiva som möjligt. För till sist handlar framtiden för trygghets- och säkerhetsarbetet om något så enkelt – att gå från ord till handling och varaktigt motverka den brottsvåg som nu drabbar Sverige.
Mattias Dahl, vd, Säkerhetsföretagen
Li Jansson, branschchef, Säkerhetsföretagen
Nima Sanandaji, författare till Vägen till ett tryggare Sverige
