1515

Ett fossilfritt lantbruk

Trots att vi har ett av världens mest klimatsmarta och hållbara jordbruk så pressas svenska bönders ekonomi av låg lönsamhet. För att klara omställningen till fossilfritt behöver vi politikens stöd, skriver PALLE BORGSTRÖM och SVANTE AXELSSON.

Vår färdplan har ett starkt fokus på vad den enskilde lantbrukaren själv kan göra på gårdsnivå för att fasa ut användningen av fossil energi, skriver Palle Borgström, LRF, och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.
Vår färdplan har ett starkt fokus på vad den enskilde lantbrukaren själv kan göra på gårdsnivå för att fasa ut användningen av fossil energi, skriver Palle Borgström, LRF, och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Sveriges bönder är först i världen med målet om fossilfri livsmedelsproduktion till 2030. Redan i dag är svenskt lantbruk den producerande bransch som har mest förnybart inblandat i bränsletankarna. Få andra branscher kan stoltsera med att ha en fjärdedels fossilfrihet i sin energikonsumtion. 

Lantbruket har en nyckelposition i omställningen till ett hållbart samhälle. På våra åkrar och i våra skogar, växer de råvaror som kan möjliggöra en utfasning av fossilberoendet. Med rätt utformade och långsiktiga politiska reformer kan omställningen göras samtidigt som lantbrukets konkurrenskraft stärks. 

LRF har därför tillsammans med våra organisationsmedlemmar Lantmännen, Arla och HKScan arbetat fram en plan för fossilfritt lantbruk inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Vi erbjuder oss att kroka arm med resten av samhället för att skapa en fossilfri framtid. 

Allt vi gör och konsumerar påverkar klimat och miljö på olika sätt, även matproduktion. Samtidigt är lantbruket en enorm tillgång i klimatarbetet. Bönder arbetar med fotosyntesen varje dag. Vi är en av få näringsgrenar som binder koldioxid samtidigt som vi producerar mat, virke och håller landskapen öppna. 

Men samtidigt är vi en bransch som till stor del är beroende av fossil energi. Arbetsmaskiner, teknik och uppvärmning är viktiga verktyg i ett modernt jordbruk och de kräver energi. Nu vill vi ställa om och vi har stora möjligheter att framställa förnybara drivmedel och energi – men utvecklingen försvåras eftersom de politiska incitamenten inte är på plats. 

Nu är det hög tid att visa hur lantbruket och samhället tillsammans ska öka produktionen av svensk förnybar energi. Vi sätter ambitiösa mål för vår sektor: 

•25 procent fossilfria inom drivmedel, värme och torkning 2020

•40 procent fossilfria inom drivmedel, värme och torkning 2025

•100 procent fossilfria inom drivmedel, värme och torkning 2030  

Vår färdplan har ett starkt fokus på vad den enskilde lantbrukaren själv kan göra på gårdsnivå för att fasa ut användningen av fossil energi. Det inkluderar drivmedel till fordon, bränsle till spannmålstorkar och uppvärmning. Färdplanen inkluderar även möjligheten att på sikt kunna välja fossilfri mineralgödsel som en del av en fossilfri livsmedelskedja. Lantmännen och Yara driver till exempel ett utvecklingsprojekt för att inom några år kunna lansera mineralgödsel som tillverkats med förnybar elektricitet istället för fossil naturgas. 

Vår framtidstro stärks av att lantbruket självt kan producera de hållbara material som ersätter plast, betong och olja. Men för att kunna förverkliga detta krävs att både politiker och konsumenter stödjer oss i arbetet för ett fossilfritt samhälle genom att ge lantbruket rätt förutsättningar. 

Trots att vi har ett av världens mest klimatsmarta och hållbara jordbruk så pressas svenska bönders ekonomi av låg lönsamhet jämfört med konkurrerande EU-länder. Varje vecka läggs tre till fyra svenska lantbruk ned av lönsamhetsskäl. Det är en utveckling som både går stick i stäv med den nationellt beslutade livsmedelsstrategin och som hindrar den fossilfria omställningen. 

Därför behöver vi politikens stöd för att kunna uppnå våra gemensamma och ambitiösa målsättningar kring klimatmålen och livsmedelsstrategin. För att stärka lantbrukets ekonomi och förutsättning behövs beslut på lokal- och regional nivå som säkrar att offentliga kök upphandlar inhemskt klimatsmart producerade livsmedel. 

På nationell nivå behövs ett antal styrmedel: 

•Biopremie – den ersättning som utgår till dieselanvändning ska också gälla för de som ställer om till fossilfria drivmedel, för att dessa inte ska missgynnas ekonomiskt.

•Stimulansåtgärder för inhemsk produktion av hållbara förnybara drivmedel.

•Ambitiös reduktionsplikt i nivå med Energimyndighetens förslag så att Sverige får stabila spelvillkor för inhemskt producerade biobränslen.

•Sträva efter utjämnade villkor kring produktion och konsumtion inom EU.

Andra EU-länders fördelaktigare produktionsstöd får inte slå ut svensk produktion (av exempelvis biogas). 

•Uttalade mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

•Ökade satsningar på forskning och utveckling så att fossila drivmedel, olja, betong och plast kan ersättas av svenska råvaror.

Vi är redo att kavla upp ärmarna för en fossilfri framtid. Men om vi ska lyckas krävs åtgärder för stärkt konkurrenskraft och en förbättrad ställning för svenskproducerat, både när det gäller livsmedels- och energimarknaden. 

Palle Borgström, förbundsordförande LRF

Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige


Innehåll från CIMalgoAnnons

Med CIMalgo blir det enklare än någonsin att göra hållbara investeringar

I en samtid som blir allt mer fokuserad på hållbarhet vill många satsa på hållbara lösningar även på aktiemarknaden. För den globala och professionella aktieinvesteraren finns svenska CIMalgo – som ger sina kunder rätt typ av data och verktyg för att göra hållbara investeringar.

Hållbar investeringar har flera dimensioner. André L. Havas är vd på CIMalgo och berättar att till exempel satsa på att minska koldioxidutsläpp är subjektivt – hur man än vrider och vänder på det.

– För att man ska kunna understödja den subjektiviteten så krävs många datapunkter, och denna data måste man även kunna tolka. Vi på CIMalgo tycker och tänker inte – utan vi tillgodoser våra kunder med rätt information för att lyckas, berättar han.

Ingen subjektiv bedömning

Många företag satsar idag på att bli mer gröna och att göra gott för miljön. Det talas inte sällan om att minska koldioxidutsläppen när temperaturerna ökar, och att se till att orsaka färre klimatförändringar.

Goda tankar som dock behöver konkretiseras, menar André L. Havas.

– Hur, med vad och i vilken del av en produktion ska man göra det? Där hittar vi på CIMalgo logik och systematik för att hjälpa användarna att tolka data. Med denna kan de göra mer övervägda och robusta analyser kring vad de ska investera i ur ett hållbarhetsperspektiv.

CIMalgo utgår från en datadriven approach för att sedan sätta samman portföljer av aktier. Dessa menar André L. Havas är tämligen agnostiska till någon form av subjektiv bedömning.

Istället kan du vara så strikt som möjligt, och ändå göra en bra investering. Du kan också göra en approach som är mer mittemellan; du kan tolerera vissa utsläpp, men det ska ändå ändå uppfylla dina hållbarhetsparametrar?

Hållbart på flera sätt

CIMalgo bereder väg för att med teknik och funktionalitet göra hållbara investeringar,men företaget är hållbart på fler sätt än så. Deras filosofi handlar om att minska risken i en portfölj av investeringar, menar han. Har du datastöd och teknik för det sista så har du även råd att vara än striktare i dina parametrar för exempelvis hållbarhetsfaktorer kopplade till miljöpåverkan utan att kompromissa din risk- eller avkastningsprofil.

– Som enskild komponent är att minska risken och standardavvikelsen av fluktuationer i en portfölj hållbart i sig. För varje procent du minskar risk minskar du ett eventuellt scenario där någon förlorar pengar – något som ju inte är hållbart.

– En fråga som vi ofta får från kunder och intressenter är om man kan använda hållbarhetsdata för att minska portföljrisken. Detta är en intressant fråga och jag tror på sikt att hållbara bolag med hållbara värdekedjor kommer premieras och på så sätt bli mindre riskfyllda. Däremot kommer det alltid finnas hållbara bolag som inte utvecklas finansiellt varför riskkontrollen blir viktig oavsett när man väljer aktier. 

André L. Havas fortsätter:

–Att nyttja teknologi och systematik för att nå sina avkastningsmål är en hållbarare väg att gå, byggd på kvantitativa modeller som kan skapa denna typ av investeringslösningar. Då hamnar vi i också i diskussionen ”människa versus maskin”. Hur mycket data kan en människa processa innan det blir ohållbart? Inte mycket alls. Samtidigt vill man ju stödja sig mot så mycket fakta som möjligt. 

Fokus på bra bolag

Idag vänder de sig till investerare, som använder sig av CIMalgos modell för att bygga egna produkter. Skulle de till exempel vilja köpa aktier inom biotech är det något som kräver stora mängder data.

Här skiljer sig CIMalgo från den traditionella förvaltaren och firman, anser André L. Havas.

–Traditionella förvaltare skulle ta de aktier som är närmst, i den närmsta marknaden. Vi vill bara hitta bra bolag. Bara för att något är svenskt så är det inte bättre eller sämre än ett japanskt. I och med att vi har datapunkter på båda bolagen kan vi jämföra dem sinsemellan. Det ger oss ett hållbarare universum av potentiella investeringskandidater som inte är baserat på närhetsprincip.

Han fortsätter även med att de utgår från att varje enskild individ har sin egen bygd kring någonting. 

– Du tror på en viss sak och det vill du satsa på. Du måste sätta dina parametrar: gillar du amerikansk biotech, bolag som är större än genomsnittet i sektorn, lönsamma etcetera? Alla datapunkter är uttryck för hur du ser på saker och ting

– I vårt egna publika globala aktieindex har vi exempelvis satt nolltolerans för en rad faktorer där andra tillåter en viss del av någonting för att inte missa något bolag. Rätt eller fel?, men vi kan bevisa att du kan vara väldigt strikt utan att det påverkar resultatet.

När det väl kommer till bolagen kommer man till principer för hur man ska investera i dessa, exempelvis att premiera biotech som har en hög CapEx. Allt handlar om att systematiskt följa de parametrar som man själv tycker är viktiga, säger André L. Havas.

– När du gjort det har du en kortlista som är väldigt relevant för dig. Sen kan du se hur den står historiskt, göra simuleringar, backtester, finns det risker och ska vi stresstesta den någonstans? Hur fungerar den med dina övriga investeringar?, säger han och avslutar:

– Det är väldigt hållbart för den framtida produkten.

Läs mer om CIMalgo här

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med CIMalgo och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?