1515
Annons

Ett enat Norden

Det nordiska försvarssamarbetet är en viktig plattform för långsiktig trygghet i våra länder. Vi har ett gemensamt ansvar att stärka den regelbaserade världsordningen, demokratin och mänskliga rättigheter. Som ledare för de moderata partierna i Norden tar vi dessa uppgifter på stort allvar, skriver Ulf Kristersson, Erna Solberg, Petteri Orpo, Søren Pape Poulsen och Bjarni Benediktsson.

NORDISK. Ett starkare samarbete mellan våra länder under åren som kommer är avgörande för vår gemensamma framgång, skriver partiledarna för de fem moderata partierna i Norden.
NORDISK. Ett starkare samarbete mellan våra länder under åren som kommer är avgörande för vår gemensamma framgång, skriver partiledarna för de fem moderata partierna i Norden.

Norden ska fortsatt stå stark i en global konkurrens som kommer öka i tempo efter pandemins svåra prövningar. Här krävs en stark förmåga i våra länder att möta utmaningar gemensamt. Under det senaste året har vi sett hur människor och företag drabbats av gränshinder och resebegränsningar som uppstått i pandemins spår. Under åren framför oss måste det nordiska samarbetet prioriteras högt. Arbetspendling och gränshandel ska vara en naturlig del av människors vardag i våra länder. Därför måste vi få pandemin under kontroll och vaccin till befolkningen. 

Det nordiska samarbetet är inte bara viktigt för våra länder. Inom många områden utgör vår region och vårt samarbete en förebild för övriga Europa och världen. För att Norden ska stå stark i framtiden vill vi lyfta tre byggstenar för ett vitaliserat nordiskt samarbete. 

1. Nordiskt samarbete för jobbskapande och tillväxt.

När den globala konkurrensen ökar ställs stora krav på vår anpassningsförmåga och ett nordiskt samarbete med tydlig inriktning mot innovation och konkurrenskraft. En välfungerande nordisk infrastruktur som baserar sig på fri rörlighet har stor betydelse för vår tillväxt, inte minst i gränsregionerna. 

En hög grad av ekonomisk frihet och reformer för konkurrenskraft är en kurs som måste fortsätta följas även efter pandemin. Det är också helt avgörande att vi fortsätter vara en attraktiv miljö för investeringar i ny teknologi. Tilliten, de goda offentliga finanserna och näringslivets konkurrenskraft är vårt gemensamma mål. 

En viktig gemensam uppgift är också att värna EU:s inre marknad och dess konkurrenskraft, utveckling och öppenhet. De nordiska EU-medlemmarna måste utgöra en tydlig röst i frågor om finanspolitikens utformning och frihandeln. 

2. Nordiskt ledarskap i den gröna omställningen.

För att Nordens roll som föregångare ska behållas krävs det att vi även i framtiden förmår producera ren el, när våra ekonomier och samhällen elektrificeras i snabb takt. Nordiskt samarbete kring forskning såväl som infrastruktur kan stärka denna trend. 

Klimatpolitiken utgör också ett område där Norden kan driva på övriga Europa, exempelvis i frågor om koldioxidlagring. De nordiska medlemsstaterna ska också vara pådrivande för skärpta krav i utsläppshandeln i EU så att klimatmålet nås effektivt, samt att klimatnyttan maximeras i återhämtningsfonden. Taxonomin måste utformas så att fossilfri energiproduktion och skogsbruk klassas som hållbara investeringar. 

3. Ett Norden som levererar trygghet.  

Krisberedskap och lagerhållning måste samordnas bättre vid nästa kris och utgör ett viktigt område för ett fördjupat nordiskt samarbete. Ett välfungerande samarbete behöver också prägla relationerna mellan de olika myndigheterna i våra länder. 

På samma sätt utgör det nordiska försvarssamarbetet en viktig plattform för långsiktig trygghet i våra länder. Det nordiska och inte minst det nordisk-baltiska samarbetet är av stor betydelse i en tid av nya säkerhetspolitiska utmaningar i Arktis såväl som i Östersjön. Natos roll och närvaro i vår del av Europa utgör den viktigaste tröskeln för värnandet av fred, stabilitet och välstånd i våra länder. Samarbetet i hybrid- och cyberfrågor behöver fördjupas. 

Nordens förmåga att vara med och sätta internationella normer och standarder utifrån våra värderingar och intressen bör inte bortses och bör främjas genom ett ökat gemensamt nordiskt agerande i utrikesrelationerna, Vi har ett gemensamt ansvar att stärka den regelbaserade världsordningen, demokratin och mänskliga rättigheter. 

Ett starkare samarbete mellan våra länder under åren som kommer är avgörande för vår gemensamma framgång. De hinder som uppstått mellan våra länder måste rivas och samhörigheten stärkas. Våra intressen och värderingar måste värnas. Som ledare för de moderata partierna i Norden tar vi dessa uppgifter på stort allvar.

Erna Solberg, statsminister, Norge

Partiledare, Høyre (Norge)

Ulf Kristersson, partiledare, Moderaterna 

Petteri Orpo, partiledare, Samlingspartiet (Finland)

Søren Pape Poulsen, partiledare, Konservative (Danmark)

Bjarni Benediktsson, partiledare, Självständighetspartiet (Island)

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Viktigt med delad vision för hållbara leverantörskedjor: ”Hållbarhet nödvändigt ur ett affärsperspektiv”

Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.
Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Stora företag har börjat ställa allt högre krav på att hela leverantörskedjan är hållbar. Att jobba med hållbarhet är alltså nödvändigt ur ett affärsperspektiv.

– För oss är det helt avgörande att våra leverantörer delar vår vision om hållbara transportlösningar, förklarar Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Södertälje Science Park erbjuder flera affärsutvecklingsprogram för industriföretag

Inom en snar framtid kommer Scanias lastbilar och bussar inte längre ha avgasrör. Det betyder att mycket av de koldioxidutsläpp som bolaget traditionellt har haft försvinner – men också att nya typer av koldioxidutsläpp uppstår.

– De utsläppen kommer framför allt att komma från leverantörskedjan, vilket innebär att vi behöver fortsätta att ta steg mot ökad hållbarhet tillsammans med våra leverantörer. Tidigare har vi främst fokuserat på de leverantörer vi har direktkontakt med, men nu jobbar vi även med deras underleverantörer. På så vis kan vi hitta de ställen i vårt långa leverantörsled där det stora klimatavtrycket finns, berättar Andreas Follér.

”Vi kommer att arbeta hela vägen ner i gruvorna”

Framöver kommer Scania att fokusera på fyra ”hotspots” för utsläpp i sitt miljöarbete – batterier, stål, gjutjärn och aluminium – som de vill ska vara 100 procent gröna år 2030.

– Det här kommer vi att arbeta med hela vägen ner till gruvorna, till själva råvaran. Vi har en aktiv dialog med leverantörerna och tränar, stöttar och utbildar dem. Vi ser det som att vi gör det här tillsammans, säger Andreas Follér.

– Det är säkert så att vissa leverantörer kommer att falla bort de närmsta tio åren eftersom de inte delar våra hållbarhetsambitioner. Samtidigt arbetar de flesta av våra nyckelleverantörer åt samma håll som oss. Det handlar egentligen inte om att vi ställer de kraven, utan att hela världen gör det, tillägger han.

Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.
Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.

Hållbarhetsprogram för företag

Scania är, tillsammans med AstraZeneca, KTH och Södertälje kommun, huvudpartner till och grundare av Södertälje Science Park, som är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver Södertälje Science Park ett hållbarhetsprogram för små och medelstora företag.

– Många av de företag som deltar i programmet är underleverantörer till större företag. De vet att det är nödvändigt att jobba med omställningen mot en hållbar värld, men vet inte alltid i vilken ände de ska börja. Därför hjälper vi dem att göra en översyn av sitt företag och hur de kan jobba med hållbarhet kopplade till de globala målen, säger Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park, och tillägger:

– Det är genom att ställa om till en mer hållbar produktion som de kan fortsätta vara relevanta på marknaden.

Läs mer om hållbarhetsprogrammet för små och medelstora företag 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Replik: Skamlöst låta hyresgästerna stå för notan

Hyreshöjningar i Stockholm om 9,5 procent som Fastighetsägarna kräver i förhandlingarna är orimliga, skriver företrädare för Hyresgästföreningen. 

Foto:Hasse Holmberg / TT

Fastighetsägarna i Stockholm gick ut i DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. Inför de stundande årliga hyresförhandlingarna gick Fastighetsägarna Stockholm ut på DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. 

Vi på Hyresgästföreningen vill vara tydliga – utspelet från Fastighetsägarna kommer inte från en bransch som kämpar för sin överlevnad. Fastighetsbranschen är en av de mest lönsamma och har länge varit gynnad av lågräntemiljö och låga energipriser. Över tid har dessutom hyresökningarna varit betydligt högre än inflationstakten. Här borde finnas tillräckligt stora marginaler att ta av. Vilken annan bransch menar att de ska kunna gå ur en omfattande samhällskris med orubbade vinstmarginaler?  

Hyresgästföreningen kommer aldrig gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen. En chockhöjning av hyrorna med 9,5 procent som dessutom är permanent. Om det nu handlar om att täcka upp för tillfälliga kostnadsökningar, varför kommer då inga förslag och löften om att sänka hyrorna när inflationen minskar?

Hyresgäster lägger redan en orimligt stor andel av sin disponibla inkomst på sitt boende. Enligt SCB lägger kvinnor över 65 år som bor i hyresrätt närmare 40 procent av sin inkomst på boendet. För ensamstående med barn är siffran 34 procent. Med så kraftiga höjningar som Fastighetsägarna yrkar på kommer konsumtionsutrymmet minska ytterligare. Det vore oansvarigt då det riskerar att spä på den ekonomiska krisen ännu mer.  

Fastighetsägarna påstår att Hyresgästkollektivet till skillnad från dem som äger sitt boende är bättre skyddade mot kostnadsökningar. Det stämmer inte. Till att börja med är det en grupp som redan har lägre inkomster, dessutom lägger de redan en större andel av sin disponibla inkomst på sitt boende jämfört med de som äger sin villa eller lägenhet. Hyresgästerna har heller inte heller gynnats av skattesubventioner som de med ägt boende har. Lägg till det skenande mat- och elpriser och vi ser en väldigt oroande utveckling för våra medlemmar. 

Hyresgästföreningen får redan mängder av samtal varje dag från oroliga hyresgäster med ansträngd ekonomi och vi ser att allt fler kommer få det svårt att få ihop det i slutet av månaden om Fastighetsägarna får igenom sina hyreskrav. Det riskerar en situation där allt fler vräks från sina bostäder, när de inte har råd att betala hyran. Med en hyreshöjning på 9,5 procent börjar det bli kämpigt även för yrkesgrupper som poliser och undersköterskor att bo i Stockholm, där hyrorna är landets högsta och med högst antal ensamhushåll, nära 40 procent. 

Vi har ett väl fungerande förhandlingssystem i Sverige, som gett både hyresvärdar och hyresgäster trygghet och stabilitet över tid. Hyresgästerna får en rimlig, hållbar och förutsägbar hyresutveckling. Ett stabilt system gynnar också hyresvärdarna och fastighetsägarna eftersom det ökar deras möjlighet att upprätthålla god kvalitet i förvaltningen och bra underhåll av sina fastigheter. Ska det gå till så som Fastighetsägarna föreslår, med kraftiga hyreshöjningar vid varje samhällsförändring får vi det omvända: ett svajigt system med stora hyressvängningar - helt fel riktning att gå när världen är i gungning.

Fastighetsägarna säger att de avser hedra den överenskommelse som träffats mellan hyresmarknadens parter. Det är positivt. Men nu är det upp till bevis. Vi behöver ansvarsfulla parter som skapar stabilitet istället för oro. 

 

Susanne Sjöblom, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

Sofia Kloo, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera