1515
Annons

Erik Lidén: Rättsosäkert upplägg i nya premiepensionen

DEBATT. Förslaget om hur fondförvaltare ska utestängas från premiepensionen uppnår inte ens sitt syfte att komma åt oseriösa aktörer. De regler som Pensionsgruppen vill ha leder snarare till att små fondbolag slås ut och konkurrensen snedvrids, skriver Erik Lidén, Insiderfonder.

Erik Lidén.
Erik Lidén.Bild:Oskar Omne

Pensionsgruppen har enats om en rad åtgärder för att utestänga oseriösa fondförvaltare från premiepensionssystemet. Men i stället för att lyckas med det leder åtgärderna till slutet för flera små svenska fondbolag och till en rättsosäker övergång för de 2,4 miljoner sparare vars aktiva val påverkas.

Veckan före jul presenterade Finansdepartementet promemorian ”Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem”. Pensionsgruppen ställer sig bakom förslagen som baseras på Pensionsmyndighetens 30-punktslista och promemorian är ute på remiss till den 19 februari.

Enligt Fondbolagens Förening påverkar förslaget 2,4 miljoner sparare som aktivt har valt sina fonder – mer än hälften av de 3,7 miljoner sparare som har gjort aktiva val. Konsekvenserna förvärras av att Finansdepartementet kör över Pensionsmyndighetens förslag om en övergångsperiod på tre år och föreslår att förändringarna ska genomföras direkt.

42 procent av fonderna i systemet har svenskt ursprung. Men när ett 260-tal fonder slängs ut eller köpstoppas blir påverkan för svenska fonder påtaglig och andelen sjunker till 36 procent. Politikerna vill stärka premiepensionssystemet och stoppa ”oseriösa fondförvaltare” men i stället slår förslaget hårdast mot mindre svenska fondbolag med ett nischat fonderbjudande. Det är knappast där man hittar de oseriösa fondförvaltare man pratar om. De fondbolag som Pensionsmyndigheten själva har pekat ut som oseriösa fondbolag har främst varit registrerade i Irland, Luxemburg och Malta. Förändringarna snedvrider istället konkurrensen till fördel för större utländska fondbolag som saknar fysisk närvaro på den svenska marknaden och därmed kan antas ha ett lägre intresse för premiepensionsspararen. Det är olyckligt.

Jag föreslår tre justeringar i Pensionsgruppens förslag som gör övergången tryggare för spararna och mer realistisk för fondbolagen:

För det första behövs en rimlig övergångsperiod för fonder som redan finns i systemet. Utan det får hundratusentals sparare hela eller delar av sitt fondkapital flyttat till en fond de inte har valt. Det är rättsosäkert och strider mot spararnas rättighet till fria val i premiepensionssystemet. Pensionsmyndighetens förslag till övergångsperiod på tre år är rimlig då det skulle säkerställa informationsgivningen till spararna och att fondbolagen får en rimlig omställningstid.

För det andra så bör man ändra kravet på minst 500 miljoner kronor i förvaltat kapital per fond till att gälla hela fondbolaget eftersom kravet på fondnivå nu slår ut nischade mindre fonder som adderar ett mervärde till fondutbudet. Oseriösa fondbolag bör gallras ut genom att granska hur verksamheten faktiskt bedrivs, inte baserat på hur stort kapital de förvaltar.

För det tredje borde man slopa köpstoppet för fonder som har mer än hälften av sitt kapital från premiepensionsspararna. Gallringsmekanismen var feltänkt från början eftersom den likställer några av de bästa, och därmed populära, fonderna i systemet med dem man egentligen vill få bort. Det fungerar ungefär lika bra som att dra landgränser med linjal.

Huvudsyftet med ett förändrat system var att slänga ut oseriösa fondförvaltare. Pensionsgruppen måste revidera sitt förslag så att man åtminstone uppnår det. Som förslaget nu ligger snedvrids i stället konkurrensen genom en utslagning av små svenska fondbolag, inte för att de är oseriösa utan just för att de är små.

Pensionsgruppen är med all rätt besviken på de senaste årens skandaler. Men det ursäktar inte en snabb lösning där många kommer att få ett annat sparande än de har valt – utan att de vet om det. Man föreslår nu i praktiken massfondbyten som riskerar att ske utan spararnas vetskap. Då räcker det inte med ett brev från Pensionsmyndigheten med låg öppningsfrekvens eller en tevekampanj för att säkerställa att man har nått alla drabbade sparare. Det krävs tid.


Erik Lidén, ekon.dr. och grundare av Insiderfonder


Läs svar från Småspararguiden här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Debatt: Ny politik behövs för att fler utlandssvenskar ska rösta

Utlandssvenskars valdeltagande kan avgöra vem som får bilda regering. De partier som inkluderar utlandssvenskarna har stor potential inför årets riksdagsval, skriver juristen och företagaren Magnus Dahl, bosatt i Portugal.

Historiskt bevandrade borgerliga politiker och opinionsbildare drömmer sig gärna tillbaka till 1979 när de sist inkomna utlandsrösterna ändrade utgången av riksdagsvalet några dagar efter valdagen. Dessa röster flyttade ett mandat från S till M. Med 175 borgerliga riksdagsplatser mot 174 socialistiska kunde regeringen Fälldin II bildas och det mest långtgående S-förslaget till löntagarfonder stoppas. Det borgerliga självförtroendet stärktes av att vinna återval efter tre turbulenta år med Fälldin- och Ullstenregeringarna.

Sedan dess har mycket hänt. Numera räknas de flesta utlandsröster redan på valnatten vilket gör det osannolikt att de i årets val ska få lika dramatisk roll, men utlandsrösternas antal ökar för varje val. De är i år betydligt fler än 1979 även om valdeltagandet i sig är lågt. Av 660.000 utlandssvenskar är 170.000 registrerade i röstlängden, men endast 40 procent av dessa, cirka 70.000 utlandssvenskar, röstade 2018. Det finns därför enorm potential att vinna väljare hos dem som inte nyttjar sin rösträtt eller ännu inte har registrerat sig i röstlängden.

Utlandssvenskar är ingen homogen grupp, utan fördelad över alla ålders-, utbildnings- och inkomstgrupper spridda över hela världen. SOM-undersökningen från 2014 visar att den ideologiska profilen på utlandssvenskar generellt är mer borgerlig och höger än hos Sverigeboende, men även att MP har starkare stöd. Tydligast är att M är klart starkare och S markant svagare än bland väljare i Sverige.

Bland utlandssvenskar återkommer flera förklaringar till det låga valdeltagandet. Den förda politiken verkar syfta till att exkludera utlandssvenskar från Sverige, vilket sänker det politiska engagemanget, men bidragande är även den bristande uppskattning som utlandssvenskar möter i svensk offentlighet. Aktivt odlade myter och direkta felaktigheter tillåts att sätta bilden av svenskar i utlandet, vars betydelse för svenskt välstånd ofta förtigs och förvanskas till att göra oss till svikare som lämnat Sverige och inte gör rätt för sig.

Längst i sin fientliga retorik riktad mot svenskar som bosatt sig i södra Europa gick dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) när hon i mars 2021 presenterade uppsägningen av dubbelbeskattningsavtalen med Portugal och Grekland. Andersson beskrev oss som samvetslösa parasiter som utnyttjar välfärdssystemen för egen nytta utan att själva bidra till dessa. De enda svenska politiker med civilkurage att invända mot denna oanständiga vrångbild var de borgerliga riksdagsledamöterna Boriana Åberg (M) och Gulan Avci (L). I övrigt blev det knäpptyst. Ingen svensk journalist faktagranskade Anderssons påståenden. Den av regeringen nyligen tillsatta utredningen om utflyttningsskatt bekräftar S negativa inställning till svenskar som flyttar utomlands.

S är emellertid inte ensamma om sin negativa retorik mot utlandssvenskar. Friskoleentreprenören Peje Emilsson lanserade i Dagens Industri 2018 det absurda förslaget att Portugalsvenskar som återvänder till Sverige skulle betala en särskild inflyttningsskatt för att åter omfattas av den allmänna sjukvården. Emilsson hade helt missat att Portugal- och andra utlandssvenskar är en rejäl vinstaffär för svenska staten. Utlandssvenskarna förser varje år den svenska statskassan med åtskilliga miljarder kronor utan att omfattas av många av de välfärdstjänster som invånarna i Sverige åtnjuter.

Svenskar bosatta i utlandet betalar varje år flera miljarder kronor i inkomstskatter i Sverige på statliga, kommunala och privata pensioner liksom på tjänstepensioner, samt avkastningsskatt på dessa. Utdelning från svenska bolag beskattas med upp till 30 procent. Många utlandssvenskar arbetar i eller leder svenskägda dotterbolag som årligen sänder många miljarder kronor i vinstmedel till sina svenska moderbolag som i sin tur betalar svensk bolagsskatt. Vid besök i Sverige bidrar utlandssvenskar till svenska konsumtionsskatter. Vi betalar fastighetsavgift på sommarhus i Sverige, men saknar rätt till RUT- eller ROT-avdrag på inkomster. 

Utlandssvenskarnas bidrag till Sverige är emellertid inte endast ekonomiskt. Få bidrar så mycket till Sveriges positiva anseende och till den av media och det politiska styret omhuldade Sverigebilden som just utlandssvenskar. I vardagen, på arbetsplatser, universitet och i grannskap, stärker utlandssvenskar dagligen bilden av svenskar som ett arbetsamt, pålitligt och innovativt folk. Det är något som alla svenskar har glädje av och som underlättar svenska företags möjligheter globalt.

Partier som på allvar är intresserade av att öka utlandssvenskarnas valdeltagande, och förtjäna vårt förtroende, måste inse att det inte räcker med att vart fjärde år skicka ett brev där de utlovar sänkt SINK-skatt. Fokus måste också flyttas från att handla om regler för eventuell flytt tillbaka till Sverige och i stället läggas på att skapa engagemang hos utlandsboende för Sveriges utveckling medan dessa bor utomlands.

Det krävs politiska initiativ för att inkludera utlandssvenskarna och engagera oss i Sverige. Intresset att rösta i riksdagsvalen kan öka om egen riksdagsvalkrets skapas för utlandssvenskar (lika stor som 

Blekinges!), men också med tydligare regler för antal dagar som kan tillbringas i Sverige, möjlighet att ta styrelseuppdrag i svenska bolag för att kunna bidra med erfarenheter från utlandet, rätt att öppna ISK-konto och vara aktiv sparare i Sverige, sänkt kupongskatt till 15 procent när dubbelbeskattningsavtal saknas, möjlighet till RUT- och ROT-avdrag mot inkomster från Sverige, samt att Sveriges regering tar initiativ till nya dubbelbeskattningsavtal med länder där sådana saknas.

Om fler utlandssvenskar röstar kan våra röster flytta mellan 15 och 20 riksdagsmandat. Det kan avgöra vem som får bilda regering. För de partier som på allvar visar att de vill föra en politik som inkluderar utlandssvenskarna i det svenska samhället finns därför stor potential inför årets riksdagsval.

Magnus Dahl

Jurist och företagare bosatt i Portugal  

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?