ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Enskilda firmor lämnas i sticket

  • Foto: Adam Ihse/TT

DEBATT. Närmare hälften av alla företag i Sverige är enskilda firmor. Men de särbehandlas och får inte det stöd de borde ha rätt till i coronakrisen. Det skriver Owe Marstorp, utbildare och konsult.

48,6 procent av alla företag som bedriver verksamhet i Sverige, eller drygt 600.000, utgörs av enskilda firmor. Merparten av dessa företag omsätter mindre än 1 Mkr och saknar anställda. De driver inkomstslaget enskild näringsverksamhet med personligt ansvar för ingångna avtal, skatter, sociala avgifter och mervärdesskatt. Oavsett om det är en skattekrona eller upplånad krona från banken har den enskilde näringsidkaren ett personligen betalningsansvar. Klaras inte åtagandena av under coronakrisen riskerar näringsidkaren betalningsanmärkningar och i värsta fall personlig konkurs.

Enligt skatteverkets statistik för år 2018 redovisade drygt hälften av enskilda firmor ett överskott på 42,8 miljarder kronor. Totalt stod enskild firma för 8,7 miljarder kronor i momsinbetalningar till skatteverket år 2018 vilket motsvarar 2 procent av skatteverkets totala momsintäkter. Totalt bidrar denna grupp med cirka 30 miljarder kronor till statskassan varje år.

Flertalet av dessa påverkas starkt av coronakrisen genom att deras kunder skjuter fram på sina inköp eller avslutar uppdrag i förtid. För flertalet innebär det att de tappar merparten av eller hela sin intäkt. Denna målgrupp har som regel intäkter kopplade till kunduppdrag, tjänsteförsäljning eller annan service. De drabbas tidigt i kedjan av kunders kostnadsneddragningar eller besparingar utan tillgång till vare sig varsel eller uppsägningstider. De har sällan några stora likvida reserver för att hantera stora försäljningstapp utan tvingas skruva på alla kranar för att rädda situationen och undvika personliga betalningssvårigheter.

Att verksamheten bedrivs som enskild innebär som regel att merparten av intäkterna går till att täcka vanliga rörelsekostnader för driften, hyra, leasing, abonnemang och räntor. Överskottet blir inkomst av näringsverksamhet och ska belastas med egenavgifter. Ett intäktsbortfall slår direkt mot månadens överskott och inkomstutrymme.

En tillfällig sänkning av egenavgifterna från 28,97 procent till 10,21 procent samt möjligheten till hyresreduktion på lokalkostnad är nu tillsammans med möjligheten att söka uppskov på egenavgift och mervärdeskatt de förslag som skulle kunna lindra denna företagsgrupps ekonomiska utsatthet. Ett uppskov på skatt och moms är en personlig skuldsättning att reglera framöver och förutsätter att verksamheten har en framtid. I annat fall kan det uppstå problem då den framflyttade skatteskulden och momsen ska regleras på förfallodatum. Här finns i dag inte samma skydd för den enskilda näringsidkaren som företagaren har i aktiebolagsformen.

Möjligheten bland aktiebolag till korttidsarbete som även omfattar aktiebolagets ägare och närstående gäller inte enskild firma. Det finns ingen logisk förklaring till denna diskriminering. Förslaget att höja avsättningen till periodiseringsfond med 100 procent är en fälla. Den innebär att företagaren blir utan inkomst 2019 samt inte får någon avsättning till den allmänna pensionen 2020. Att 100 procent sätts av till periodiseringsfond är inte att rekommendera av flera skäl. Det innebär att en framtida upplösning kan orsaka marginalskattekostnad och svårigheter att reglera den uppskjutna skatten som är värsta fall kan uppgå till 56 procent av den gjorda avsättningen.

I åtgärdspaketen erbjuds bland annat den enskilda näringsidkaren att söka a-kassa. Konsekvensen av a-kassa blir då att verksamheten ska betraktas som vilande. Det innebär ett förbud att verka i näringen oavsett ingångna leasingkontrakt, hyresavtal och andra abonnemang. Inga kundkontakter, inga offerter och inga nya uppdrag får odlas i den vilande verksamheten. Det tvingar således fram en fullständig lockdown av rörelsen.

Den bristande förståelsen för formen enskild firma och dess innebörd innebär att den enskilda näringsidkaren nu lämnats i sticket. Företagaren har lämnats utanför de möjligheter som andra företagare som driver aktiebolag kan nyttja genom korttidsarbete samt skydd mot personlig konkurs och utmätning.

Det krävs ett nytt beslut från politiken. Varje enskild näringsidkare har i dag en sjukpenninggrundande inkomst genom försäkringskassan. Låt den ligga till grund för en inkomstersättning och likställ den enskilda näringsidkaren med ägare för aktiebolag och tillåt korttidsarbete. Ge annars den enskilde näringsidkaren möjlighet till a-kassa samt att möjlighet till korttidsarbete tillåts för att skapa förutsättningar för en snabbare uppstart. Ge den enskilda näringsidkaren ett femårigt moratorium på uppskjuten egenavgift och moms samt en årlig nedskrivning på halva beloppet under samma period.

 

Owe Marstorp, utbildare och konsult

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer