Enskilda firmor lämnas i sticket

DEBATT. Närmare hälften av alla företag i Sverige är enskilda firmor. Men de särbehandlas och får inte det stöd de borde ha rätt till i coronakrisen. Det skriver Owe Marstorp, utbildare och konsult.

Foto:Adam Ihse/TT

48,6 procent av alla företag som bedriver verksamhet i Sverige, eller drygt 600.000, utgörs av enskilda firmor. Merparten av dessa företag omsätter mindre än 1 Mkr och saknar anställda. De driver inkomstslaget enskild näringsverksamhet med personligt ansvar för ingångna avtal, skatter, sociala avgifter och mervärdesskatt. Oavsett om det är en skattekrona eller upplånad krona från banken har den enskilde näringsidkaren ett personligen betalningsansvar. Klaras inte åtagandena av under coronakrisen riskerar näringsidkaren betalningsanmärkningar och i värsta fall personlig konkurs.

Enligt skatteverkets statistik för år 2018 redovisade drygt hälften av enskilda firmor ett överskott på 42,8 miljarder kronor. Totalt stod enskild firma för 8,7 miljarder kronor i momsinbetalningar till skatteverket år 2018 vilket motsvarar 2 procent av skatteverkets totala momsintäkter. Totalt bidrar denna grupp med cirka 30 miljarder kronor till statskassan varje år.

Flertalet av dessa påverkas starkt av coronakrisen genom att deras kunder skjuter fram på sina inköp eller avslutar uppdrag i förtid. För flertalet innebär det att de tappar merparten av eller hela sin intäkt. Denna målgrupp har som regel intäkter kopplade till kunduppdrag, tjänsteförsäljning eller annan service. De drabbas tidigt i kedjan av kunders kostnadsneddragningar eller besparingar utan tillgång till vare sig varsel eller uppsägningstider. De har sällan några stora likvida reserver för att hantera stora försäljningstapp utan tvingas skruva på alla kranar för att rädda situationen och undvika personliga betalningssvårigheter.

Att verksamheten bedrivs som enskild innebär som regel att merparten av intäkterna går till att täcka vanliga rörelsekostnader för driften, hyra, leasing, abonnemang och räntor. Överskottet blir inkomst av näringsverksamhet och ska belastas med egenavgifter. Ett intäktsbortfall slår direkt mot månadens överskott och inkomstutrymme.

En tillfällig sänkning av egenavgifterna från 28,97 procent till 10,21 procent samt möjligheten till hyresreduktion på lokalkostnad är nu tillsammans med möjligheten att söka uppskov på egenavgift och mervärdeskatt de förslag som skulle kunna lindra denna företagsgrupps ekonomiska utsatthet. Ett uppskov på skatt och moms är en personlig skuldsättning att reglera framöver och förutsätter att verksamheten har en framtid. I annat fall kan det uppstå problem då den framflyttade skatteskulden och momsen ska regleras på förfallodatum. Här finns i dag inte samma skydd för den enskilda näringsidkaren som företagaren har i aktiebolagsformen.

Möjligheten bland aktiebolag till korttidsarbete som även omfattar aktiebolagets ägare och närstående gäller inte enskild firma. Det finns ingen logisk förklaring till denna diskriminering. Förslaget att höja avsättningen till periodiseringsfond med 100 procent är en fälla. Den innebär att företagaren blir utan inkomst 2019 samt inte får någon avsättning till den allmänna pensionen 2020. Att 100 procent sätts av till periodiseringsfond är inte att rekommendera av flera skäl. Det innebär att en framtida upplösning kan orsaka marginalskattekostnad och svårigheter att reglera den uppskjutna skatten som är värsta fall kan uppgå till 56 procent av den gjorda avsättningen.

I åtgärdspaketen erbjuds bland annat den enskilda näringsidkaren att söka a-kassa. Konsekvensen av a-kassa blir då att verksamheten ska betraktas som vilande. Det innebär ett förbud att verka i näringen oavsett ingångna leasingkontrakt, hyresavtal och andra abonnemang. Inga kundkontakter, inga offerter och inga nya uppdrag får odlas i den vilande verksamheten. Det tvingar således fram en fullständig lockdown av rörelsen.

Den bristande förståelsen för formen enskild firma och dess innebörd innebär att den enskilda näringsidkaren nu lämnats i sticket. Företagaren har lämnats utanför de möjligheter som andra företagare som driver aktiebolag kan nyttja genom korttidsarbete samt skydd mot personlig konkurs och utmätning.

Det krävs ett nytt beslut från politiken. Varje enskild näringsidkare har i dag en sjukpenninggrundande inkomst genom försäkringskassan. Låt den ligga till grund för en inkomstersättning och likställ den enskilda näringsidkaren med ägare för aktiebolag och tillåt korttidsarbete. Ge annars den enskilde näringsidkaren möjlighet till a-kassa samt att möjlighet till korttidsarbete tillåts för att skapa förutsättningar för en snabbare uppstart. Ge den enskilda näringsidkaren ett femårigt moratorium på uppskjuten egenavgift och moms samt en årlig nedskrivning på halva beloppet under samma period.

 

Owe Marstorp, utbildare och konsult


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?