Annons

Ensidigt fokus drar ned klimatdebatten

DEBATT. För att komma till rätta med klimatfrågorna behövs uppoffringar men också massiva investeringar. I Sverige är kreditmaskineriet till stor del utformat för att trissa upp fastighetspriser, skriver Max Jerneck, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Foto:Jonas Ekstromer

För att komma till rätta med klimatkrisen behövs två saker: svåra uppoffringar, men också massiva investeringar. I debatten finns ett överhängande fokus på det första. Vi måste flyga mindre, sluta äta kött och köra bil, skära ned och leva mer blygsamt. Det stämmer, så klart. Men det är svårt att få folk att sluta upp bakom så nedslående mål om de inte samtidigt erbjuds något mer upplyftande. Ökade investeringar i ny teknik och infrastruktur skulle kunna förbättra Sveriges konkurrenskraft i framtiden, och ge hushåll och företag ökade inkomster redan i dag. Varför pratar vi inte mer om det?

Den glåmiga tonen i klimatdebatten kommer delvis från vänster, där kapitalismen ses som en miljöbov som måste spärras in. Men även kapitalismens skarpaste kritiker måste tillerkänna dess revolutionerande förmåga att utveckla produktivkrafterna. Om det är en teknikrevolution som behövs för att ställa om till ett hållbart samhälle finns det därför all anledning att hålla fast vid kapitalismen, och styra den åt rätt håll.

En annan källa till missmod är det synsätt som sedan ett par årtionden har dominerat klimatdebatten, och som i år belönas med Ekonomipriset. William Nordhaus inflytelserika klimatmodeller utgår från att alla klimatåtgärder utgör en samhällskostnad, och att vi därför måste välja mellan nutida välstånd och framtida hållbarhet. Idén kommer från antagandet att det finns en avvägning mellan investeringar och konsumtion, och att vi därför inte kan investera i ny miljöteknik utan att samtidigt minska vår nuvarande levnadsstandard.

Antagandet stämmer i en statisk ekonomi där alla resurser är utnyttjade och det inte finns någon innovation eller några skalfördelar. Men i en dynamisk ekonomi finns det entreprenörer som ständigt sätter nya resurser i bruk, och använder dem på alltmer innovativa sätt. De behöver inte försaka sin konsumtion för detta utan kan finansiera sin verksamhet på kredit. Som Joseph Schumpeter påpekade gör därför investeringar i ny teknik inte att konsumtionen minskar utan snarare ökar. Det är en drivkraft i konjunkturcykeln: minns exempelvis tiden före it-bubblan.

Ett perspektiv som sällan syns i klimatdebatten men som borde ha en naturlig plats är just Joseph Schumpeters idé om kreativ förstörelse. Fossila bränslen måste förstöras, men det kommer bara att ske när bättre alternativ kommer på marknaden. Därför borde politikens roll vara att flytta fram positionerna för sådana alternativ. Det gäller i alla branscher, inte bara i Sverige utan på alla marknader där svensk teknik skulle kunna spela en roll.

Att detta perspektiv sällan syns tror jag kan bero på att det finns en föreställning om att teknikutveckling sker av sig själv, så länge entreprenörer får fritt spelrum. Men då glömmer man att entreprenören bara är den ena huvudpersonen i Schumpeters teori. Den andra är finansiären, som måste bekosta entreprenörens verksamhet innan den går med vinst. Och det krävs särskilda omständigheter för att finansiärer ska satsa på något så riskfyllt som innovation, när de i stället kan lägga pengarna på befintliga tillgångar.

Schumpeters teori utgår ifrån att ”kreditmaskineriet” är byggt för att främja innovation. Men han framhåller att det lika gärna kan utformas för spekulation. I Sverige är kreditmaskineriet till stor del utformat för att trissa upp fastighetspriser. Det finns riskkapital som främjar banbrytande innovationer inom exempelvis mjukvara och design, men det kan inte sätta in det tunga artilleri som krävs i kapitalintensiva branscher så som energi- och materialteknik, där slaget om klimatomställningen står.

Därför behövs politiska åtgärder för att främja investeringar. Det kan handla om förändrade regelverk och villkor för privata aktörer, eller en ökning av statliga satsningar. Vilka specifika åtgärder och investeringsobjekt som vore lämpligast är väl värt att debattera – det vore en välkommen variation till den dystra diskussion som annars bara handlar om klimatomställningens baksidor.

 

Max Jerneck, forskare vid Misum, Handelshögskolan i Stockholm


Innehåll från Resurs BankAnnons

Resurs Bank skapar hållbar lönsamhet när handeln förändras

Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank
Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank

Under lång tid har hållbarhetsfrågan och den cirkulära ekonomin vänt upp och ner på handeln och i dagsläget möter handlare också helt nya utmaningar där kunder håller hårdare i sina pengar. Förmågan att snabbt ställa om sin verksamhet blir därför allt viktigare, framför allt när nya oförutsedda omvärldsfaktorer nu tydligt påverkar handeln. Att väga in ansvarsfull kreditgivning och erbjuda flexibla betallösningar är två sätt att skapa hållbar lönsamhet och stå starkare i en osäker värld.

Nya utmaningar bidrar också till utveckling, nya kundresor och nya erbjudanden. Resurs Bank är en av de största leverantörerna av betallösningar på den nordiska marknaden och har lång erfarenhet av att i nära samarbete med sina partners möjliggöra detta omställningsarbete.

– Vill man få återkommande kunder kan man inte bara konkurrera med pris. Istället behöver man utmärka sig som en aktör som snabbt förstår kunderna behov och kan ställa om även när det blåser upp till storm. En viktig aspekt är att erbjuda olika alternativ av betallösningar i kombination med en noggrann kreditbedömning som ger kunderna ökad handlingskraft, trygghet och flexibilitet. Därför erbjuder vi bland annat prenumerationslösningar som ger kunden möjlighet att använda en produkt utan att äga den och därmed istället få en månadsavgift som går att avsluta, säger Anna Nauclèr, CCO på Resurs Bank.

Resurs Checkout – en omnilösning

När konsumenter ändrar sitt sätt att handla är det viktigare än någonsin med en omnilösning som håller ihop kommunikation och betallösningar i både e-handel och butik.

– Med Resurs Checkout får handlare en omnilösning som gör det smidigt att anpassa sin affär till de kanaler som konsumenterna efterfrågar. Med Resurs Checkout kan kunder välja delbetalning som gör att man kan skapa en jämnare månadsekonomi för att kunna planera sin ekonomi och känna sig trygg, fortsätter Anna.

Starka varumärken bygger lojalitet

Nyckeln till att få fler återkommande kunder ligger i att anpassa sin affärsstrategi så att den håller sig relevant och hjälper till att stärka varumärket. Precis som att affärsmodeller anpassas behöver varumärkesarbetet spegla vad som sker i världen.

– Handeln har mycket att vinna på att väga in aspekter som handlar om hållbar konsumtion, där kreditbedömning är grundläggande för att också skapa hållbar lönsamhet i sin affär. Genom att erbjuda co- och whitelabel-koncept för våra betallösningar, där våra partners varumärke frontas gentemot slutkund, skapas förutsättningar för en tydlig och anpassad kundkommunikation som stärker handlarens varumärke, säger Anna.

Klokare köp ger hållbarare samhällen

Detta får till följd att kunderna har råd att köpa produkter av högre kvalitet som håller längre vilket bidrar till klokare konsumtion samtidigt som högre snittköp skapar tillväxt. Långsiktigt smarta köp leder till hållbar privatekonomi, vilket i sin tur leder till mer hållbart rustade samhällen som kan leva upp till de globala målen.

– Resurs har en noggrann kreditbedömningsprocess med syfte att människor ska ha en långsiktig hållbar privatekonomi. Vi har individuell rådgivning och en rad olika aktiviteter för att undvika att kunder hamnar i inkasso. Ingen vinner på överskuldsättning, avslutar Anna.

FAKTA OM RESURS BANK

Resurskoncernen finns i hela Norden och består av Resurs Bank och Solid Försäkring. Vi jobbar med att skapa smarta betal- och finansieringslösningar för både konsumenter och företag.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Resurs Bank här 

Mer från Resurs Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Resurs Bank och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?