ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Engelska Skolan: Kritiken gällde politiker – inte Jonas Vlachos

REPLIK. På fredagens Di Debatt svarade professor Jonas Vlachos på Barbara och Hans Bergströms debattartikel angående påstådda glädjebetyg på Engelska Skolan. Statistik behöver förenas med kännedom om vad som sker i skolans vardag, skriver Barbara och Hans Bergström i en slutreplik.

Vår artikelDi Debatt 4 juni handlade inte om Jonas Vlachos (Di Debatt 7/6) utan kommenterade de politiker som genast utnyttjade hans rapport för illa underbyggd politisk propaganda. Statsministern påstod till exempel i tv:s Aktuellt 30 maj om betygsinflation: ”Här finns ett tydligt samband; man lockar till sig så många elever som möjligt för att göra stora vinster”.

Detta är fullständigt ogrundat. Kunskapsskolan, Academedia och Internationella Engelska Skolan är seriösa skolorganisationer, som arbetar hårt med kvalitet och som är beroende av gott rykte för hederlighet. Våra djupt engagerade lärare skulle aldrig låta sig korrumperas till att sätta betyg de inte kan försvara professionellt. Det entydiga direktivet från huvudmannen är att sätta korrekta betyg och att stå emot yttre påtryckningar.

Det var lite synd att Jonas Vlachos rapport kom mitt i den politiskt febriga uppmarschen för riksdagens Reepalu-omröstning. Jonas Vlachos är en skicklig forskare och ekonometriker och hans analyser är värda seriös begrundan. Den del där IES ser anledning att skärpa kvalitetskontrollen mot bakgrund av rapporten gäller betygsättningen i de ämnen som saknar nationella prov och därmed ankare: bild, musik, slöjd, idrott och hemkunskap. Direktiv om detta har gått ut våra rektorer.

IES har många entusiastiska lärare i ämnen som musik och bild, ofta med anglosaxisk bakgrund. När det förenas med lugn studiemiljö kan resultaten bli goda, även när dessa ämnen inte bildar skolans ”profil”. Men betygsättningen i de här ämnena har nog inte hårdgranskats på samma sätt som i ämnen med jämförelsemått och varierar därför mer mellan skolorna. Vi tar till oss det.

Statistik behöver förenas med kännedom om vad som sker i skolans vardag. Både Kunskapsskolan och IES har ambitiösa system för att ge elever knuff och stöd för att lyfta dem ända mot slutet av nian. De muntliga delarna av de nationella proven i nian genomförs i november/december. De skriftliga proven i ett ämne som svenska genomförs i början av mars. Då är det nästan tre månader kvar tills betygen sätts. I en skola med ambitioner används även denna rätt långa tid för att lyfta eleverna. Detta är något annat än ”betygsinflation”, som rimligen ska definieras som betyg som saknar täckning i kunskap.

Vi instämmer helhjärtat med Jonas Vlachos rörande behovet att göra något radikalt åt dagens brister i mätning och betyg. Allt startar med att skriva kursplaner som har ett verkligt innehåll. Utan det går det inte att formulera vettiga betygskriterier. Man kan inte mäta vad som saknar tydligt innehåll. Sedan gäller det att integritetssäkra själva systemet, via digitala prov (säkrade mot fusk) och extern rättning.

Vi kan också se att det finns en betydande felkälla i att många huvudmän låter en stor andel av sina elever smita undan från att alls göra de nationella proven. Det förrycker förstås alla jämförelser.

I ett lugnare debattklimat, när valfebern är övervunnen, borde det gå att grundligt reformera systemet, med start i kursplanerna. Men då får inte skandalen från 2007 hos Skolverket upprepas, med postmodernister som saboterar en klar beskrivning av kunskapskraven.

Barbara Bergström
Hans Bergström
Barbara Bergström är grundare av Internationella Engelska Skolan

Läs Jonas Vlachos artikel här.

Läs Barbara och Hans Bergströms första artikel här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies