1515
Annons

Energipolitiken skadar företagen i Gnosjöregionen

Vi har elbrist i södra Sverige. Nya investeringar kommer inte till stånd av att en minister förnekar förekomsten av problem. Uppdraget måste vara att lösa detta uppenbara problem, skriver fyra kommunalråd från Gnosjöregionen.

ELBRIST. Gnosjöregionen kan bidra med en stor tillväxt för Sverige men har i nuläget inte rättvisa förutsättningar, skriver Gottlieb Granberg, Kristine Hästmark, Anton Sjödell och Gert Jonsson, kommunalråd från Gnosjöregionen.
ELBRIST. Gnosjöregionen kan bidra med en stor tillväxt för Sverige men har i nuläget inte rättvisa förutsättningar, skriver Gottlieb Granberg, Kristine Hästmark, Anton Sjödell och Gert Jonsson, kommunalråd från Gnosjöregionen.

Vårt samhälle blir mer och mer beroende av el. Samtidigt som det ökar elbehovet så är det i högsta grad önskvärt med hållbar el ur ett klimatperspektiv. Det behövs mycket mer el till utsläppsfria transporter, stål- och cementframställning, datahallar, fordonsindustrin och batterifabriker m.m. Svensk elförbrukning väntas öka från 140 TWh till 200 TWh per år till år 2045 vilket motsvarar fem nya kärnkraftsreaktorer. För svensk industri och Gnosjöregionen med sina 7000 företag är det synnerligen avgörande för den framtida utvecklingen att regering och riksdag kan besluta om långsiktiga, ändamålsenliga och likställda regler som ger tydliga incitament för att klara industrins omställning från ett fossilberoende till en utsläppsfri verksamhet.

Den energiöverenskommelse som träffades mellan regeringen, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna 2016 hade syftet att ta fram en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

Regeringen och partierna var överens om målen att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Det skapar, enligt vad det står i överenskommelsen, långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidrar till nya jobb och investeringar i Sverige.

Man var också överens om att se över ett antal regelverk på energiområdet. Det rörde regler rörande marknadsdesign samt insatser på produktions-, överförings- och efterfrågesidan.

Så långt energiuppgörelsen. Men hur har det sedan blivit?

När energiministern får frågor om hur vår energipolitik fungerar svarar han att Sverige aldrig exporterat så mycket el som vi gör nu och att elpriserna är de lägsta någonsin. En omställning där ”olönsam” kärnkraft kan fasas ut är enligt Anders Ygeman (S) inte något problem.

Man kan fråga sig om vi lever på samma planet.

Elsystemet lider i dag av dålig överföringskapacitet mellan olika delar av Sverige. I södra Sverige, där tillväxten varit relativt hög, råder i dag brist på effekt, vilket medfört att viktiga och klimatvänliga industriinvesteringar inte kunnat komma till stånd. Nya investeringar kommer inte till stånd av att en minister förnekar förekomsten av problem. Uppdraget måste vara att lösa detta uppenbara problem.

I norra Sverige, som har en lägre elförbrukning än södra och mellersta Sverige, bidrar produktionen av el från vattenkraften kombinerad med en kraftig utbyggnad av vindkraftsparken till avsättningssvårigheter. Denna obalans har gett upphov till stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige som bland annat drabbar Gnosjöregionens företag negativt ur ett konkurrens perspektiv . I södra Sverige har priset i extremfallet legat på 2 kronor per kWh samtidigt som priset hållit sig runt 14 öre i den norra delen. Denna variation skapar en omöjlig situation för den företagare som vill ha kontroll över sin kostnadsbild och hämmar investeringsviljan.

Om Sverige ska undvika olyckliga inlåsningseffekter på grund av effektbristen i södra Sverige och Gnosjöregionen måste regeringen forcera utbyggnaden av överföringskapacitet av el från norr till söder till exempel genom att skyndsamt ändrar i regelverken, exempelvis Svenska Kraftnäts uppdrag samt i tillståndsprocessen, så att förbättringen av överföringskapacitet kan genomföras tidigare än nuvarande planering.

Alla vill nog ha ett hållbart energisystem som levererar el som inte har någon klimatpåverkan. Men en sådan omställning tar tid och är komplicerad. Klarar Sverige en sådan omställning utan att fortsätta använda kärnkraften?

Effektbalansen kommer att påverkas negativt av en forcerad avveckling. Redan i dagsläget behövde Ringhals 1 efter pågående årlig revision återstartas i förtid för att förhindra alltför stor minskning av tillgänglig effekt. Att snabbt bygga ut ersättning för kärnkraften i södra Sverige låter sig inte göras. Kärnkraften stabiliserar nämligen hela elsystemet genom att den ger ett spänningsstöd som inte kan ersättas med bio, vind eller solenergi.

Under kalla och mörka perioder i Sverige kan kärnkraft och vattenkraft leverera cirka 90 procent av sin maxeffekt. Vindkraften kan under motsvarande perioder leverera motsvarande 9 procent och solkraften ingenting.

I Gnosjöregionen finns entreprenörskapet i generna vilket lagt grunden till ett omfattande näringsliv med stärk industriprägel. Företagen i Gnosjöregionen är beroenden av en stabil elmarknad med långsiktiga, ändamålsenliga och likställda regler som grunden säkerställer en rättvis marknad. Gnosjöregionen kan bidra med en stor tillväxt för Sverige men har i nuläget inte rättvisa förutsättningar.

Vi ser att:

•Efterfrågan på el kommer att öka kraftigt.

•Regeringens energipolitik för att möta efterfrågeökningen inte är trovärdig.

•Elsystemet inte ens klarar av att leverera tillräcklig effekt med dagens efterfrågan.

•Prisfluktuationerna på el skapar en osäkerhet hos många företag bland annat i Gnosjöregionen.

•Regeringen har en orealistisk tro på att vind och solenergi kan ersätta kärnkraften.

Vi vill att:

•Regeringen ålägger kärnkraftsägarna ett samhällsuppdrag där de kompenseras kostnadsmässigt för de investeringar som krävs för att driften av befintliga reaktorer ska kunna fortsätta säkert och effektivt under den omställningsperiod för ett hållbart samhälle som vi står mitt uppe i.

•Regeringen ger Svenska Kraftnät nya direktiv som gör att kostnader för investeringar i bättre överföringskapacitet i näten inte förs över till de svenska elkunderna. Detta kan ske genom lägre avkastningskrav på myndigheten och en större andel lånefinansiering.

•Regeringen skyndsamt klarar ut ansvarsfördelningen mellan politiken, Svenska Kraftnät, Elmarknadsinspektionen och elbolagen när det gäller att garantera leveranssäkerhet av el till rimliga kostnader.

•Regeringen tillsätter ytterligare resurser för att accelerera energiomställning för ett hållbart samhälle med forskning kring ny innovativ teknik till exempel genom ny småskalig säker kärnkraft för att säkerställa självförsörjning av elproduktion i Sverige på ett klimatsmart sätt.

Anton Sjödell (M)

Kommunalråd Gislaved kommun

Gert Jonsson (M)

Kommunalråd Vaggeryds kommun

Gottlieb Granberg (M) 

Kommunalråd Värnamo kommun

Kristine Hästmark (M) 

Kommunalråd Gnosjö kommun


Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?