Annons

Energipolitiken måste skifta fokus

DEBATT. Det kommer krävas stora investeringar i elnätet de närmaste åren. En ny rapport till ESO ”Spänning på hög nivå – en ESO-rapport om elnätets roll för säkra elleveranser” diskuterar hur en effektiv energimarknad kan etableras de kommande åren. Den är författad av Lars Bergman och Bo Diczfalusy.

Bo Diczfalusy och Lars Bergman.
Bo Diczfalusy och Lars Bergman.

Energisektorn står inför stora förändringar de närmaste decennierna. Från en lång period med mer eller mindre oförändrad användning av el ser vi nu stora behov av el för delvis nya ändamål. Ett exempel är den elektrifiering av transportsektorn som bara är i sin linda. Ett annat är den övergång från fossila bränslen till el i stålindustrin och annan basindustri som snart kan komma till stånd. 

Samtidigt ser vi betydande förändringar i hur elen produceras. Förnybar el, framför allt från vindkraft, står redan i dag för en betydande del av vår elproduktion och förutses öka snabbt. Både produktion och konsumtion kommer att fluktuera mer, och bli alltmer geografiskt utspridd. Inte minst betyder avvecklingen av kärnkraftverk i södra Sverige och utbyggnad av vindkraft i norra Sverige att produktionsöverskottet (regional produktion minus regional konsumtion) i norr kan förväntas öka. Spegelbilden är ett växande konsumtionsöverskott i söder.

Energipolitiken i Sverige har hittills huvudsakligen varit inriktad på att få fram en tillräcklig mängd elektrisk energi. Debatten har därför till största delen kommit att handla om kraftproduktionen. Men till följd av de förändringar vi nu ser menar vi att ett betydligt större fokus måste läggas på elektrisk effekt, dvs. elsystemets förmåga att leverera vid en viss tidpunkt. Detta gäller produktionssystemet, men i minst lika hög grad överföringssystemet, dvs. elnäten.

Vi hör redan larmrapporter om att vissa företag inte får ansluta sig till elnäten. Samtidigt kommer efterfrågan på ”elnätstjänster” av allt att döma att fortsätta att öka. Näten kommer därför att behöva förstärkas, byggas ut och dessutom bli ”smartare”. Obalansen i det nationella transmissionsnätet har redan visat sig i form av perioder med mycket lågt elpris i norr och extremt högt elpris i söder. Sammantaget betyder detta att det kommer att krävas stora investeringar i såväl det nationella som de regionala och lokala elnäten.

Frågan är hur väl rustade vi är inför de förändringar vi ser framför oss. I ESO-rapporten ”Spänning på hög nivå” som publiceras i dag analyserar vi behovet av förändring av de regelverk, institutioner och andra förhållanden som omger elmarknaden. Mot bakgrund av det stora behovet av investeringar i elnätet har vi särskilt analyserat elnätsföretagens incitament att bygga ut kapaciteten i sina nät. Våra viktigaste slutsatser och rekommendationer är följande:

1. Gör om avkastningsregleringen. I Sverige, liksom i de flesta andra länder, är elnäten legala monopol. Den som får tillstånd har ensamrätt på att driva och utveckla ett nät, men är samtidigt föremål för statlig reglering, med Energimarknadsinspektionen (Ei) som ansvarig myndighet, av intäkter och därmed avkastning på gjorda investeringar. Vi bedömer att denna reglering i många avseenden inte har fungerat. 

Det har varit återkommande tvister mellan Ei och elnätsföretagen om den s.k. kalkylräntan. Denna har genom domstolsbeslut kommit att ligga på en betydligt högre nivå än den som Ei initialt beslutat. I vår rapport presenterar vi en delvis ny modell för den s.k. avkastningsregleringen, en modell som skall främja långsiktighet, stabilitet och en nivå på avkastningen som behövs för att nödvändiga investeringar ska komma till stånd. I frånvaro av en bättre fungerande avkastningsreglering finns det en betydande risk för återkommande situationer med brist på kapacitet i viktiga delar av elnätet. 

2. Ändra inte i marknadsmodellen. I den energipolitiska debatten i Sverige har många uttryckt en oro för hur en växande andel vindkraft kan kombineras med en fortsatt god försörjningstrygghet. Vissa har efterfrågat särskilda statliga stöd för att hålla en del elproduktion i beredskap (s.k. kapacitetsmekanismer). Vi bedömer att denna oro är obefogad. Grunden för detta är att vi bedömer att marknadens aktörer, inklusive ”systemoperatören” Svenska kraftnät, har tillräckliga incitament att säkerställa en oförändrat hög leveranssäkerhet i elproduktionen.

3. Utred nätföretagens roll. På den nya elmarknaden kommer elnätsföretagen att få en betydligt mer aktiv roll än idag. Vi ser en snabb ökning av digital teknologi, lokal elproduktion, batterier och andra typer av lager. Nya aktörer kommer att utmana de lokala monopolen. I framtiden kan nätföretagen behöva hantera återkommande bristsituationer. De tekniska, legala och ekonomiska aspekterna på nätföretagens roll är komplexa och behöver utredas med målet att anpassa elnätsföretagens uppdrag till en i väsentliga delar ny elmarknad.

Mer stöd till forskning om elnäten. Sedan länge bedrivs det omfattande och kvalificerad forskning kring det som kallas elmarknadsdesign, dvs. den konkurrensutsatta delen av elsystemet. Motsvarande satsningar har inte gjorts när det gäller elnäten. Enligt vår uppfattning bör regering och riksdag i den kommande energiforskningspropositionen ge Energimyndigheten resurser för att starta och bedriva sådan forskning.

Lars Bergman, professor emeritus och f.d. rektor vid Handelshögskolan i Stockholm

Bo Diczfalusy, civilekonom och f.d. kanslichef vid Energikommissionen

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) breddar och fördjupar underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under Finansdepartementet.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?