1515
Annons

Energipolitiken försvårar basindustrins klimatmål

De problem vi ser i södra Sveriges energiförsörjning har sitt ursprung i politiska beslut. Industrin satsar stort i åtgärder för klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Regeringen måste värna även kärnkraften, skriver företrädare för basindustrin.

REN KRAFT. Vi har varnat för konsekvenserna av att stänga Ringhals 1 och 2 utan att på ett betryggande sätt ha säkerställt elförsörjningen i södra Sverige, skriver Henrik Sjöholm, vd för Holmen, och andra företrädare för basindustrin.
REN KRAFT. Vi har varnat för konsekvenserna av att stänga Ringhals 1 och 2 utan att på ett betryggande sätt ha säkerställt elförsörjningen i södra Sverige, skriver Henrik Sjöholm, vd för Holmen, och andra företrädare för basindustrin.

Från och med i dag och fram till den 15 september står Ringhals 1 redo att stötta elförsörjningen i södra Sverige. Svenska kraftnät har gjort bedömningen att effektläget nu är så allvarligt att det är nödvändigt att upphandla produktionskapacitet av Vattenfall för att säkerställa spänningsstabiliteten i elnätet.

Energiöverenskommelsen skulle ge långsiktiga spelregler och en trygg elförsörjning. Nu läggs klimatvänlig elproduktion ned, kapacitetsförstärkningar i elnätet har halkat 20 år efter och priserna rusar mitt i sommaren. Detta är långt från de förutsättningar som behöver vara på plats i ett land som strävar efter välfärd, en konkurrenskraftig industri och klimatneutralitet där elektrifiering är en nyckel för industrins arbete mot klimatneutralitet. 

Kraftfulla åtgärder måste nu vidtas för att säkerställa elförsörjningen. Inom basindustrins elsamarbete SKGS, skogen, kemin, gruvorna och stålet, har vi återkommande uppmärksammat risken för effektbrist, genom seminarier och debattartiklar. Att elförsörjningen i södra Sverige är känslig är ingen nyhet. Svenska kraftnät har i sina kraftbalansrapporter klart och tydligt visat att den prognostiserade effektbalansen för kommande vintrar blir allt sämre och att försämringen huvudsakligen beror på att avvecklingen av Ringhals 1 och 2 sker innan transmissionsnätet stärkts. 

Hittills har risken för effektbrist, som kan leda till manuell frånkoppling av elanvändare, varit ett problem för kalla vinterdagar. Nu står det klart för alla att effektbrist även kan uppstå under varma sommardagar. Det är en väckarklocka för politikerna.

Att ett välutvecklat land som Sverige hamnar i en situation där oljeeldade reservkraftverk är lönsamma under sommaren och kärnkraftsproduktion säkras, i vad som får beskrivas som en nödupphandling, är inte rimligt. Periodvis har elen varit över tio gånger dyrare i södra Sverige och över hundra gånger dyrare än i Norge.

De politiker som försöker prata bort risken för effektbrist i södra Sverige, genom att påpeka att den svenska elexporten slår rekord tar inte problemet på allvar. I alla fall framstår de så. Faktum är att blotta risken för att industrier kan komma att kopplas bort på grund av effektbrist försämrar förutsättningarna för satsningar i svenska industrianläggningar. 

SKGS har varnat för konsekvenserna av att stänga Ringhals 1 och 2 utan att på ett betryggande sätt ha säkerställt elförsörjningen i södra Sverige. Ringhals 2 togs ur drift vid årsskiftet och Ringhals 1 planeras att tas ur drift kommande årsskifte. Det betyder att Ringhals 1 inte kan rädda spänningsstabiliteten nästa sommar. Vad gör vi då?

Den nuvarande situationen, med extremt stora elprisskillnader, illustrerar problemen med en minskande andel planerbar elproduktion. När det blåser producerar den subventionerade vindkraften stora mängder billig el, vilket konkurrerar ut den planerbara kärnkraften som drar ned på produktionen. När det slutar blåsa finns det inte tillräcklig effekt, på grund av begränsad kärnkraftsproduktion. 

Det behövs en stor andel planerbar elproduktion för att hantera de stora variationerna i elproduktionen som vindkraften ger. Under den gångna vintern var den maximala vindkraftsproduktionen 7 990 MWh/h och den lägsta 130 MWh/h. Det ska jämföras med den sammanlagda tillgängliga effekten kärnkraft under kommande vinter som är beräknad till 6 160 MW.

Huvuddelen av den el som behövs för att ersätta kärnkraft som tas ur produktion kommer att behöva överföras från norra Sverige till södra. Utbyggnaden av vindkraft i norr ökar behovet av överföringskapacitet för att lösa obalansen. 

Den nord-sydliga flaskhalsen i elnätet har varit angelägen att bygga bort ända sedan Barsebäck togs ur drift 2005. Den viktiga SydVästlänken tycks alltid skjutas upp. Svenska kraftnät räknar med att den nord-sydliga överföringen ska vara utbyggd till år 2040. Men kan vi verkligen vänta i 20 år på denna allt viktigare infrastrukturinvestering?

Enligt en prognossammanställning som Svenskt Näringsliv gjort kommer elanvändningen att öka med minst 60 procent fram till år 2045 och då uppgå till 200 TWh. I den siffran ingår samtidigt inte någon produktionstillväxt i industrin. Klimatomställningen, med elektrifiering av transporter och industrier, driver utvecklingen. Basindustrins färdplaner för klimatneutralitet innebär en förväntad fördubbling av industrins elanvändning. För att lyckas med det krävs mycket mer leveranssäker och fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader (summan av elpris, nätavgifter och skatter).

Omställningen pågår parallellt i våra grannländer som också kommer behöva mycket mer el, inte minst för att fasa ut smutsig kolkraft. Enligt Svenska kraftnäts senaste kraftbalansrapport bedöms förutsättningarna att täcka effektunderskott med importerad el under höglastperioder vara begränsade, då våra grannländer, med undantag av Norge, också riskerar effektunderskott. Det finns inga avtal som garanterar elimport kommande topplasttimmar.

SKGS anser därför att det är angeläget att:

Påskynda utbyggnaden av stamnätet – enklare, snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser behövs

Värna all planerbar elproduktion– vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft – för att säkerställa spänningsstabilitet och effektbehov 

Sveriges fortsatta klimatarbete, industriella framgångar och välstånd bygger på stora mängder fossilfri el till konkurrenskraftig kostnad. De problem vi ser i södra Sverige i dag har sitt ursprung i politiska beslut. Industrin satsar stort i åtgärder för klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Nu måste ansvariga politiker visa handlingskraft för att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att svensk basindustri ska göra det vi är bäst på: produktion i världsklass som skapar välfärd och global klimatnytta.

Henrik Sjölund, vd, Holmen, Ordförande SKGS
Carina Håkansson, vd, Skogsindustrierna
Magnus Huss, vice vd, IKEM
Maria Sunér Fleming, vd, SveMin
Bo-Erik Pers, vd, Jernkontoret

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från InyettAnnons

Håll koll på EU:s sanktionslista i höst: ”Därför bör svenska företag bry sig”

Efter Rysslands invasion av Ukraina pratar alla om EU:s sanktioner, men samtidigt finns det inget stöd för det enskilda företaget att faktiskt följa sanktionslistan – och det är svårt att ens veta i vilken ände man ska börja.

– Därför har vi lanserat en sanktionskontroll som är en automatiserad kontroll mot EU:s sanktionslista. På bara några sekunder får man reda på om företaget man gör eller ska göra affärer med är med på listan, förklarar Magnus Månsson, vd på fintech-bolaget Inyett.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Sanktioner är ett verktyg för att sätta press på en stat eller en aktör – och om man bryter mot dem kan straffet bli böter eller fängelse. Utvecklingen i omvärlden har gjort det allt viktigare för svenska företag och organisationer att kontrollera vilka företag och personer man faktiskt gör eller ska göra affärer, men det är också en utmaning.

– Vad är det egentligen som behöver kontrolleras? Handlar det bara om leverantörer och kunder? Eller bör även associerade företag i en koncern eller associerade personer bakom ett bolag kollas upp? Hur ofta ska man titta igenom listan – och vad gör man med svaret man får? Många företag med verksamheter som normalt inte är förknippad med risk när det kommer till sanktioner, finner sig nu osäkra och frågande till hur man bör agera på bästa sätt, säger Magnus Månsson.

– Bara att hitta vilka listor man ska ha koll på är svårt och att sedan gå igenom alla namn på listorna varje gång man gör en betalning eller skriver på ett avtal är nästintill omöjligt.

”Det handlar om människoliv”

Om man gör affärer med en individ eller ett företag som finns med på en sanktionslista stöttar man allt från krig till terrorverksamhet och penningtvätt.

– I slutändan handlar det om människoliv, vilket gör själva incitamentet att bry sig om sanktioner enormt stort. De allra flesta företag vill göra rätt för sig, men då måste det också vara enkelt att göra det.

Gör en koll i realtid

Hela idén med Inyetts automatiserade lösning är att se till att användarna gör affärer med rätt aktörer och att deras pengar inte hamnar i fel händer. Tjänsten flaggar inte bara för aktörer som är med på EU:s sanktionslista utan varnar även för andra typer av risker, misstag och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar.

– Om man betalar in många fakturor per dag är det omöjligt, eller i alla fall extremt tidskrävande, att exempelvis kontrollera om leverantören har gått i konkurs, blivit av med sin F-skatt eller är ett aktivt bluffbolag. Men vår lösning kan göra det på ett ögonblick.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Hyrorna i Stockholm behöver höjas med 9,5 procent

Onsdag 28 september 2022 startar den största samlade hyresförhandlingen i Sverige, ramavtalsförhandlingen för Stockholm. Hyrorna måste höjas rejält - i Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023, skriver företrädare för Fastighetsägarna Stockholm. 

I dag inleds Sveriges största samlade hyresförhandling om ett ramavtal för nästa års bostadshyror i Stockholm. Förhandlingen berör direkt nästan 100 000 hushåll i huvudstaden, men i förläningen handlar det om hyresnivåerna i hela Stockholmsregionen. För första gången ska dessa förhandlingar utgå från en modell som bostadsmarknadens parter tagit fram tillsammans. Det är en modell som gör att hyresgästerna inte drabbas fullt lika hårt som många andra hushåll, eftersom hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna behöva höjas mer än vad vi vant oss vid. I Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023. 

Den ekonomiska verkligheten har förändrats snabbt, radikalt och brutalt. Stigande räntor, hög inflation och ett krig i vår del av världen innebär att kostnaderna ökar för alla, både företag och hushåll. Det finns tyvärr heller ingenting som pekar på att de stigande priserna i samhället är ett snabbt övergående problem. Konsumentpriserna är i dagsläget nio procent högre än för ett år sedan. För bygg- och producentpriser handlar det om ökningar med 15 till 25 procent. Det väsentligt höjda ränteläget innebär i praktiken att många fastighetsägare behöver hantera tresiffriga ränteuppgångar.  

I denna nya verklighet inleds nu förhandlingarna om nästa års justering av hyrorna i landets lägenheter. Vi har stor respekt för de förhandlingar som stundar och är mycket tacksamma att bostadsmarknadens parter – Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna – enats om en ny, kostnadsbaserad modell där vi har en samsyn om vilka faktorer som ska vara styrande. Samsynen kring grunderna är en styrka, även om modellen nu sjösätts under utmanande omständigheter.   

Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte att ske, vilket modellen är en garanti för. Det beror på att hyresjusteringen ska bygga på ett snitt av utvecklingen i år och under de närmast föregående åren. För Stockholms del pekar modellen på att hyreshöjningen därför bör kunna stanna på cirka 9,5 procent under 2023. Detta trots att kostnadsökningen för hyresvärdarna är väsentligt högre och handlar om bland annat stigande fjärrvärmepriser, förvaltningskostnader och taxor för vatten- och avlopp. 

9,5 procent är samtidigt en stor höjning jämfört med det vi har vant oss vid. Hyresgästkollektivet är dock skyddat mot många av de kostnader som drabbar den som äger sitt boende. Räntekostnaden för ett bostadslån på tre miljoner kronor, med en räntebindningstid på tre månader, har under året ökat med cirka 2 000 kronor per månad efter ränteavdrag. Om Riksbankens prognos slår in, kommer ökningen om ett halvår att handla om drygt 5 000 kronor per månad. Lägg till de mycket kraftigt ökade kostnaderna för el- och värme så handlar ökningen för många hushåll om minst det dubbla. Utöver detta kan många bostadsrättsföreningar behöva justera sina avgifter för att hantera föreningens gemensamma lån. 

Tack vare den nya hyresförhandlingsmodellen kommer hyresgäster att skyddas mot många av de kostnadsökningar som med full kraft slår mot alla som äger sitt boende. För en normal hyreslägenhet om tre rum och kök motsvarar den föreslagna justeringen av hyran ungefär 700 kronor mer i månaden. Skillnaden mellan dessa 700 kronor och de faktiska kostnaderna kommer hyresvärden att få stå för. Det blir en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, av vilka majoriteten utgörs av mindre företag med små marginaler. Företag vars enda intäkt är hyran.  

Trots de ekonomiska utmaningarna, avser vi hedra den överenskommelse som träffats mellan bostadsmarknadens parter. Gör vi så, bedömer vi att förutsättningarna för hyresrättens långsiktiga utveckling kommer att stärkas. Om den nya modellen faller, gäller det omvända. Då kommer möjligheten att bygga nya hyresrätter och underhålla befintliga lägenheter att försvåras avsevärt. Tillsammans med Hyresgästföreningen har vi därmed ett stort ansvar att axla i de kommande hyresförhandlingarna.

Oskar Öholm, Vd, Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera