Annons

Energipolitiken försvårar basindustrins klimatmål

De problem vi ser i södra Sveriges energiförsörjning har sitt ursprung i politiska beslut. Industrin satsar stort i åtgärder för klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Regeringen måste värna även kärnkraften, skriver företrädare för basindustrin.

REN KRAFT. Vi har varnat för konsekvenserna av att stänga Ringhals 1 och 2 utan att på ett betryggande sätt ha säkerställt elförsörjningen i södra Sverige, skriver Henrik Sjöholm, vd för Holmen, och andra företrädare för basindustrin.
REN KRAFT. Vi har varnat för konsekvenserna av att stänga Ringhals 1 och 2 utan att på ett betryggande sätt ha säkerställt elförsörjningen i södra Sverige, skriver Henrik Sjöholm, vd för Holmen, och andra företrädare för basindustrin.

Från och med i dag och fram till den 15 september står Ringhals 1 redo att stötta elförsörjningen i södra Sverige. Svenska kraftnät har gjort bedömningen att effektläget nu är så allvarligt att det är nödvändigt att upphandla produktionskapacitet av Vattenfall för att säkerställa spänningsstabiliteten i elnätet.

Energiöverenskommelsen skulle ge långsiktiga spelregler och en trygg elförsörjning. Nu läggs klimatvänlig elproduktion ned, kapacitetsförstärkningar i elnätet har halkat 20 år efter och priserna rusar mitt i sommaren. Detta är långt från de förutsättningar som behöver vara på plats i ett land som strävar efter välfärd, en konkurrenskraftig industri och klimatneutralitet där elektrifiering är en nyckel för industrins arbete mot klimatneutralitet. 

Kraftfulla åtgärder måste nu vidtas för att säkerställa elförsörjningen. Inom basindustrins elsamarbete SKGS, skogen, kemin, gruvorna och stålet, har vi återkommande uppmärksammat risken för effektbrist, genom seminarier och debattartiklar. Att elförsörjningen i södra Sverige är känslig är ingen nyhet. Svenska kraftnät har i sina kraftbalansrapporter klart och tydligt visat att den prognostiserade effektbalansen för kommande vintrar blir allt sämre och att försämringen huvudsakligen beror på att avvecklingen av Ringhals 1 och 2 sker innan transmissionsnätet stärkts. 

Hittills har risken för effektbrist, som kan leda till manuell frånkoppling av elanvändare, varit ett problem för kalla vinterdagar. Nu står det klart för alla att effektbrist även kan uppstå under varma sommardagar. Det är en väckarklocka för politikerna.

Att ett välutvecklat land som Sverige hamnar i en situation där oljeeldade reservkraftverk är lönsamma under sommaren och kärnkraftsproduktion säkras, i vad som får beskrivas som en nödupphandling, är inte rimligt. Periodvis har elen varit över tio gånger dyrare i södra Sverige och över hundra gånger dyrare än i Norge.

De politiker som försöker prata bort risken för effektbrist i södra Sverige, genom att påpeka att den svenska elexporten slår rekord tar inte problemet på allvar. I alla fall framstår de så. Faktum är att blotta risken för att industrier kan komma att kopplas bort på grund av effektbrist försämrar förutsättningarna för satsningar i svenska industrianläggningar. 

SKGS har varnat för konsekvenserna av att stänga Ringhals 1 och 2 utan att på ett betryggande sätt ha säkerställt elförsörjningen i södra Sverige. Ringhals 2 togs ur drift vid årsskiftet och Ringhals 1 planeras att tas ur drift kommande årsskifte. Det betyder att Ringhals 1 inte kan rädda spänningsstabiliteten nästa sommar. Vad gör vi då?

Den nuvarande situationen, med extremt stora elprisskillnader, illustrerar problemen med en minskande andel planerbar elproduktion. När det blåser producerar den subventionerade vindkraften stora mängder billig el, vilket konkurrerar ut den planerbara kärnkraften som drar ned på produktionen. När det slutar blåsa finns det inte tillräcklig effekt, på grund av begränsad kärnkraftsproduktion. 

Det behövs en stor andel planerbar elproduktion för att hantera de stora variationerna i elproduktionen som vindkraften ger. Under den gångna vintern var den maximala vindkraftsproduktionen 7 990 MWh/h och den lägsta 130 MWh/h. Det ska jämföras med den sammanlagda tillgängliga effekten kärnkraft under kommande vinter som är beräknad till 6 160 MW.

Huvuddelen av den el som behövs för att ersätta kärnkraft som tas ur produktion kommer att behöva överföras från norra Sverige till södra. Utbyggnaden av vindkraft i norr ökar behovet av överföringskapacitet för att lösa obalansen. 

Den nord-sydliga flaskhalsen i elnätet har varit angelägen att bygga bort ända sedan Barsebäck togs ur drift 2005. Den viktiga SydVästlänken tycks alltid skjutas upp. Svenska kraftnät räknar med att den nord-sydliga överföringen ska vara utbyggd till år 2040. Men kan vi verkligen vänta i 20 år på denna allt viktigare infrastrukturinvestering?

Enligt en prognossammanställning som Svenskt Näringsliv gjort kommer elanvändningen att öka med minst 60 procent fram till år 2045 och då uppgå till 200 TWh. I den siffran ingår samtidigt inte någon produktionstillväxt i industrin. Klimatomställningen, med elektrifiering av transporter och industrier, driver utvecklingen. Basindustrins färdplaner för klimatneutralitet innebär en förväntad fördubbling av industrins elanvändning. För att lyckas med det krävs mycket mer leveranssäker och fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader (summan av elpris, nätavgifter och skatter).

Omställningen pågår parallellt i våra grannländer som också kommer behöva mycket mer el, inte minst för att fasa ut smutsig kolkraft. Enligt Svenska kraftnäts senaste kraftbalansrapport bedöms förutsättningarna att täcka effektunderskott med importerad el under höglastperioder vara begränsade, då våra grannländer, med undantag av Norge, också riskerar effektunderskott. Det finns inga avtal som garanterar elimport kommande topplasttimmar.

SKGS anser därför att det är angeläget att:

Påskynda utbyggnaden av stamnätet – enklare, snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser behövs

Värna all planerbar elproduktion– vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft – för att säkerställa spänningsstabilitet och effektbehov 

Sveriges fortsatta klimatarbete, industriella framgångar och välstånd bygger på stora mängder fossilfri el till konkurrenskraftig kostnad. De problem vi ser i södra Sverige i dag har sitt ursprung i politiska beslut. Industrin satsar stort i åtgärder för klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Nu måste ansvariga politiker visa handlingskraft för att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att svensk basindustri ska göra det vi är bäst på: produktion i världsklass som skapar välfärd och global klimatnytta.

Henrik Sjölund, vd, Holmen, Ordförande SKGS
Carina Håkansson, vd, Skogsindustrierna
Magnus Huss, vice vd, IKEM
Maria Sunér Fleming, vd, SveMin
Bo-Erik Pers, vd, Jernkontoret


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?