En S-politik som leder till det svaga samhället

Socialdemokraten Daniel Färm driver tesen att det mesta som är fel beror på borgerligheten. Men det är Socialdemokraterna som har haft regeringsmakten i 53 av 70 år. Det som krävs är att socialdemokrater och moderater tar tag i Sveriges problem och ser till att de löses, skriver Gabriel Urwitz.

Gabriel Urwitz.
Gabriel Urwitz.Foto:Jesper Frisk

Inför valet 2018 gav Socialdemokraterna ut en skrift med titeln ”Det starka samhällets revansch”. I inledningen sägs:

”Det starka samhällets revansch handlar om att politiken måste kliva fram, med investeringar, samhällsansvar och jämlikhetsfokus. Inom välfärden behöver vi göra upp med byråkratisering och marknadstänkande. Vi måste skapa jämlika, högpresterande skolor för alla barn. Den organiserade brottsligheten ska bekämpas och besegras, med kamp mot både brotten och brottens orsaker.”

Nu några år senare går det att konstatera att det knappast har blivit någon revansch utan att Sverige är ett svagare samhälle än tidigare. Coronapandemin har tydligt visat uppenbara svagheter när det gäller krishantering, sjukvård och åldringsvård. Vi ser en total urspårning när det gäller bekämpning av gängkriminalitet och grova brott. Skolan har fortsatt uppenbara problem med kvalitet och ökad segregering. Integrationen av nyanlända har fortsatt mycket stora problem vilket leder till en rad svåra samhällsproblem med arbetslöshet, bidragsberoende och utanförskap. Listan kan göras lång på fundamentala samhällsfunktioner som inte fungerar som de borde. Det är svårt att då påstå att samhället har blivit starkare och medborgarna tryggare. 

I ett debattinlägg i Di (7/1) driver Daniel Färm tesen att de mesta som är fel i Sverige beror på borgligheten, i synnerhet på Moderaterna och ”den lilla ekonomiska eliten”. Sedan 1950, alltså de senaste 70 åren har socialdemokraterna haft regeringsmakten i 53 av 70 år, de senaste 20 åren i tolv år och under de senaste sex åren i samtliga år. Detta enkla konstaterande borde leda till slutsatsen att Socialdemokraterna har ett väsentligt större ansvar än övriga partier för landets nuvarande situation. Problemet med Färms artikel är att han utan analys skyller på borglig politik och ”den lilla ekonomiska eliten” i stället för att rannsaka problemen med den politik som hans eget parti har fört. Det finns mycket som är bra med Sverige och som vi ska tacka socialdemokratiska regeringar för men ska Sverige lösa sina nuvarande stora problem och utmaningar krävs det mer än en romantisk önskan att gå tillbaka till en politik som hör dåtiden till. Enligt Färm kommer valet att 2022 ”att handla om vilka parter som har störst trovärdighet i att kunna ta ansvar för Sveriges bästa: kraftfull krishantering, en hållbar migration och effektiv integration, en ambitiös och rättvis klimatomställning och inte minst en hållbar ekonomisk politik som gör att vi kan möta kommande kriser och ökade resursbehov inom välfärden”. Det är svårt att se på vilka grunder Färm kan komma till slutsatsen att det är socialdemokraterna som är bäst skickade. Kraftfull krishantering? Skolans problem? Integrationsproblematiken? Välfärdens problem?

Sverige har flera stora problem som måste lösas men då måste man inse att Sverige och omvärlden är annorlunda än under perioden 1950-1980 då Sverige kom ur andra världskriget oskadat av kriget, var ett homogent land, globaliseringen hade ännu inte tagit fart, ett starkt korporativistiskt samhälle med LO i spetsen med en stark koppling till regeringsmakten, skatter och välfärdssystem kunde utvecklas från låga nivåer och inte minst välfärdssystemet var väsentligt mer begränsat än dagens. Ingen analys av den omvärld som Sverige befinner sig i och vad som nu krävs i form av politik finns med i Färms artikel utan bara invektiv över vissa borgliga företrädare.

Några kommentarer om frågor som Färm borde ha berört,

Omvärldens liberalisering, framför allt ekonomiskt har medfört att Sverige också har behövt liberalisera för att kunna behålla sin internationella konkurrenskraft. Utan denna liberalisering hade Sverige varit ett väsentligt fattigare samhälle.

När århundradets skattereform genomfördes 1990/91 innebar det en högsta marginalskatt på 50 procent. Efter att värnskatten nu har avskaffats så har Sverige fortfarande den näst högsta marginalskatten inom OECD på drygt 66 procent inklusive arbetsgivaravgiften (55 procent exklusive arbetsgivaravgiften). Snittet inom OECD är knappt 48 procent. I en värld som blir alltmer globaliserad både när det gäller handel, arbetskraft och kapital så måste även skattesystemet befrämja svensk konkurrenskraft. Det kommer krävas en mer omfattande skattereform.  Nu senast har Klas Eklund lanserat ett intressant förslag till skattereform som innebär sänkta skatter på såväl arbets- som kapitalinkomster och väsentligt större enhetlighet och förenklingar. Färm diskuterar inget av detta utan använder ord som ”skattesänkardogmatiker” om de som kräver fortsatta förändringar av vårt skattesystem.

Sverige har tillämpat ett generellt välfärdssystem men dagens situation med många stora utmaningar kräver att det förs en diskussion om välfärdssystemet ska fortsätta att vara generellt. Behöver alla barnfamiljer få barnbidrag, behöver alla pensionärer behandlas lika när det nu finns och kommer finnas en stor grupp med pensionärer som har goda tjänstepensioner och därför råd att betala för viss välfärdsservice, är det rimligt att bara behöva betala 200 eller 400 kronor för ett besök på vårdcentral och akutmottagning, är bostadsbidrag rätt modell eller bör det finnas mer inslag av ”social housing”. Inget av detta tar Färm upp utan föreslår bara höjda skatter.

Det största och svåraste och hittills mest misslyckade politikområdet gäller integration. I dag har Sverige en befolkning på drygt tio miljoner där två miljoner inte är födda i Sverige och 2,6 miljoner är antingen inte födda i Sverige eller har icke-svenskfödda föräldrar.  

Integrationspolitiken är hittills ett stort misslyckande. Invandringen har historiskt varit ett viktigt bidrag till svensk ekonomisk och kulturell utveckling men dagens situation, där 12 procent av befolkningen kommit till Sverige under de senaste tio åren kräver en helt annan integrationspolitik än den som förts. Enligt min bedömning är detta Sveriges största utmaning de kommande åren. Här har socialdemokratisk politik stått i spetsen för misslyckandet inte minst på grund av det starka motståndet mot lågt betalda servicejobb. Är man 40 år och har mycket bristfällig utbildningsbakgrund så är inte lösningen att sätta den person på skolbänken i massa år utan det finns bara enkla jobb ihop med svenskundervisning som kan få dessa personer att komma in i det svenska samhället. Inget av detta tar Färm upp.

Färms förslag till politik kommer inte lösa Sveriges problem och utmaningar utan bara göra situationen värre. Det som krävs är att socialdemokrater och moderater ihop med andra partier sätter sig ned och realpolitiskt tar tag i Sveriges problem och ser till att de löses. Det kan i dag synas orealistiskt men det är enda sättet att ordentligt lösa Sveriges problem. Vill man ta ansvar för landet så är det bättre med färre presskonferenser och i stället mer rejält samarbete över partigränserna.

 

Gabriel Urwitz, ordförande, AB Segulah

 

Läs Daniel Färms debattartikel här. 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?