1515
Annons

En ny politik för Norrbotten

Fram till år 2040 kommer över 700 miljarder kronor att investeras i industrin i Norrbotten. För att klara expansionen behöver Sverige en ny politik för industrialiseringen i norr, skriver företrädare för Norrbotten.

LJUSET I NORR. Det elöverskott som råder i dag i norr kommer att behövas i den gröna omställningen så dagens överskott är inte lösningen för södra Sveriges behov, skriver Claes Nordmark, Linda Nilsson och Erik Ranängen.
LJUSET I NORR. Det elöverskott som råder i dag i norr kommer att behövas i den gröna omställningen så dagens överskott är inte lösningen för södra Sveriges behov, skriver Claes Nordmark, Linda Nilsson och Erik Ranängen.

Norrbotten sitter på svaret på framtidens klimatutmaning och vi står inför de största investeringarna någonsin. Fram till år 2040 kommer över 750 miljarder kronor att investeras i Norrbotten och alldeles nyss presenterade företaget H2 Green Steel en satsning på storskalig fossilfri ståltillverkning i Boden-Luleå som innebär ca 1 500 nya arbetstillfällen. Vi i norr är Europas gröna motor och ska leda världens gröna industriomställning.

Vi har skog, malmmineral och industrimalm samt fossilfri, förnybar energi men också en besöksnäring som bygger på unika naturmiljöer, en arktisk livsstil och kulturella uttryck. Med det geografiska läget runt polcirkeln har rymdforskningen i länet en sextioårig historia som med teknikutveckling, geopolitiska intressen och klimatarbete nu utvecklats till en viktig bransch för länet och Sverige som rymdnation.

Länet har också en lång tradition av testmiljöer för fordon i kallt klimat där nu tillverkare från hela världen testar framtidens fossilfria fordon. 90 procent av den järnmalm som används i Europa kommer från Malmfälten och den vattenkraft vi producerar ger i dag ett stort överskott som både exporteras och går södra delarna av landet. Det råder en stark framtidstro och vi behöver bli ännu fler som bor och verkar här i norr då vi tillsammans med Västerbotten har Sveriges lägsta arbetslöshet. 

Det statliga gruvbolaget LKAB presenterade nyligen vad de beskriver som den största svenska industrisatsningen någonsin. Bolaget ska ställa om hela produktionssystemet, initialt till fossilfritt och på sikt koldioxidfritt till en investeringskostnad om hela 400 miljarder kronor fördelat på 20 års tid. Detta kommer att säkra verksamheten och arbetstillfällena i Norrbotten åtminstone till år 2060 och därtill skapa ca 3 000 nya arbetstillfällen per år under uppbyggnadsskedet. I grannlänet Västerbotten bygger Northvolt en av världens största batterifabriker som i full drift år 2025 förväntas ha omkring 3 000 anställda.

Vi ser även hur forskningen kring det fossilfria stålet genom projektet Hybrit nu utvecklas till att bli den produktionsmetod som ger basen för utvecklingen av framtidens smarta hållbara samhällen. Utveckling vi har inom grön energi där Markbygden, Europas största markbaserade vindkraftspark, ytterligare stärker länet som producent av 100 procent grön energi. Skogen i norr, vårt gröna guld, med sin förmåga att långsiktigt, binda koldioxid som bidrar till att vara jordens lungor, kan utvecklas till att bidra till nya material som blir en del av framtidens fossilfria flygbränsle så väl som i klimatsmarta tyger.

Norrbottens näringsliv kan beskrivas som både smart specialiserat och samtidigt diversifierat, där flera branscher attraherar en allt större global uppmärksamhet. Det är inte bara inom basnäringarna som investeringarna sker utan det sker i samtliga branscher. Lägg där till investering i samhällsinfrastruktur, inte minst i de pågående samhällsomvandlingarna i både Gällivare och Kiruna där nya centrumkärnor växer fram med hållbarheten i fokus. Investeringsviljan är stor och potentialen för fler investerare finns för de vill vara delaktiga i utvecklingen med starkt hållbarhetsfokus. Vi behöver kraftsamla på alla områden för att vara konkurrenskraftiga, fossilfria och hållbara om 20 år. Norrbotten bidrar starkt till att Sverige ska uppnå de nationella miljömålen om att var klimatneutralt till 2045 samt till FN:s globala hållbarhetsmål 2030 om hållbar konsumtion och produktion. Det är nu som Norrbottens nyindustrialisering och klimatomställningen sker.

Norrbottens bidrag av både nettoexport, bruttoregionalprodukt samt samhällsnytta för Sverige är mycket betydande och är fortsatt avgörande för landets konkurrenskraft i framtiden. Vi måste vara beredda att satsa, tänka annorlunda och att fatta strategiskt viktiga beslut som blir avgörande för hur vi fullt ut nyttar den möjlighet som nu ges. En satsad krona på Norrbotten ger fem, hållbara kronor svensk välfärd tillbaka.

•Nya metoder och modeller för samhällsekonomiska kalkyler behöver tas fram som bygger på regionala och nationella synergier samt befolkningstillväxt som ett resultat av investeringar och kompetensbehov. Kalkyler som bygger på historiska data fungerar inte i den snabba omställningen länet står inför. 

•Vi behöver bli fler som kan bidra till utvecklingen här i norr. Vi kan erbjuda spännande arbetstillfällen och affärsmöjligheter men framför allt attraktiva boendemiljöer, närhet till en fantastisk natur och ett brett utbud av fritid och kultur. För att få ännu mer fart på inflyttningen och tillväxten vore det önskvärt med olika incitament som avskrivning av studielån för de som flyttar till landsbygden, snabbare bredbandsutbyggnad, ett mer avståndsbaserat reseavdrag med mera. 

•Det behöver byggas fler bostäder på många orter i Norrbotten och nuvarande regelsystem som försvårar investeringar behöver förändras. 

•Säkerställ framtida behov av elproduktion och investera i el-nätsinfrastruktur för hela Sverige. Det överskott som råder i dag i norr kommer att behövas i den gröna omställningen så dagens överskott är inte lösningen för södra Sveriges behov.

•Bygg Norrbotniabanan ända fram till Luleå. Trafikverket säger nej med hänvisning till historisk utveckling. Regeringen måste se framåt och fatta beslut om att bygga den hela vägen till Luleå, investeringen får inte skjutas upp. 

•Investera i kapacitetsförstärkning på Malmbanan där målet är dubbelspår. Satsningarna i järnvägsinfrastruktur är ett måste för att klara av de ökade person- och godstransporterna.

•Säkerställ förmågan att fatta beslut, vi behöver en snabb och möjliggörande myndighetsutövning som bidrar till utveckling och tillväxt i detta är en effektiv tillståndsprocess central.

Satsa på Norrbotten och vi kommer att leda den gröna industriomställningen och fortsätta att leverera tillväxt och välstånd till hela Sverige.

Claes Nordmark, ordförande Norrbottens Kommuner

Linda Nilsson, VD Norrbottens Handelskammare

Erik Ranängen, Bransch och föreningsansvarig Byggföretagen Norrbotten


Debatt: Kompetensbrist risk för klimatomställningen

Svensk arbetsmarknad står inför en gigantisk omställning när samhället ska bli fossilfritt och gammal teknologi ska ersättas av ny, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige och Therese Svanström, ordförande, TCO.

Foto:Alexandra Bengtsson
Foto:Stina Stjernkvist/TT

Internationellt sett ligger Sverige långt fram och har stora möjligheter att gynnas av utvecklingen men det finns också stora utmaningar på vägen. En av de största handlar om de nya kompetenskrav som kommer att ställas på arbetskraften inom flera branscher. Det nya omställningsstudiestödet ger arbetstagare ekonomiska möjligheter till vidareutbildning men nu måste det också säkerställas att det finns utbildningar att söka. 

Samtidigt som larmen om tillståndet i klimatet duggar tätt har stora delar av det svenska näringslivet de senaste åren tagit stora kliv på vägen mot att göra sig oberoende av fossila bränslen. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de visar hur de kan bidra till att vi når klimatmålen samtidigt som det stärker den egna affären.

Det är stora förändringar som väntar inom både näringsliv och offentlig sektor. Inom stålindustrin kommer masugnstekniken som utvecklats och förfinats i hundratals år redan till 2030 ersättas med vätgasteknik. Inom personbilstillverkningen kommer förbränningsmotorn som bland annat tillverkats i Skövde sen 1927, i stort sett helt att ersättas med elmotorer och batterier inom tio år, och inom lastbilstillverkningen går utvecklingen åt samma håll. Helt nya industrigrenar inom batteritillverkning, återvinning, vätgas, autonoma fordon och digitalisering skalas nu upp i överraskande snabb takt. Kommuner och regioner ställer om sina fordonsflottor, behöver planera för extremt väder och ställer klimatkrav när de upphandlar eller planerar för stadsutveckling.

Tekniken för omställningen finns nu till stora delar tillgänglig och börjar dessutom bli lönsam när efterfrågan från privatpersoner, företag och offentliga aktörer växer. 

Trots att transformationen nu börjat återstår många utmaningar. I samband med att processindustri och transporter elektrifieras har behovet av ökad elproduktion diskuterats livligt. De långa tillståndsprocesserna som riskerar att fördröja utbyggnad av såväl elnät och elproduktion som nya industrier har också varit i politiskt fokus senaste året.

En minst lika viktig flaskhals i utvecklingen är bristen på anställda med rätt kompetens. Omställning av industrin kräver också omställning av arbetskraften. Vi vet att det saknas bland annat ingenjörer, installatörer, maskinoperatörer, lärare, batteritekniker och programmerare och vi vet att underskottet kommer att växa. En fingervisning om de behov som finns har tagits fram av Svenskt Näringsliv i rapporten Kompetensförsörjning för klimatomställningen där fokus ligger på några av de branscher som påverkas mest.

Rapporten visar bland annat:

Tillverkningsindustrin, där bland annat fordonsbranschen ingår, kommer behöva vidareutbildning av upp till 160 000 medarbetare inom batterier, bränsleceller, elektrifiering, programmering och artificiell intelligens till 2045. Bara Northvolt kommer att behöva nyanställa upp till 3 000 inom dessa kompetensområden, och fler, med allt från gymnasie- till forskarutbildning.

Byggbranschen har ett behov av vidareutbildning av 225 000 anställda. Framför allt finns behov att stärka upp eftergymnasial och komvuxutbildning inom elektrifiering, bränsleceller, energisystem, kyl- och värmepumpsteknik, laddinfrastruktur och VVS. Dessutom behöver 28 000 nya installatörer rekryteras.

Kemiindustrin kommer också att behöva installatörer. Dessutom behövs högskoleutbildade inom elektrifiering, industriteknik, kemi, material, processteknik, teknisk fysik och kraftöverföring. 

Stål och metallindustrin behöver vidareutbildning av 14 000 anställda. 

När nya industrier startas eller samhällen stöps om är det också viktigt att tänka in det omkringliggande samhället – befolkningen i Norr- och Västerbotten beräknas öka med cirka 100 000 personer och förutom bostäder behövs skolor och förskolor, samhällsservice, sjukvård och kultur. 

Behoven är stora och akuta både för samhället och arbetstagarna som måste ges möjlighet till kompetensutveckling. Det nya omställningsstudiestöd på 6—9 miljarder per år för vidareutbildning för yrkesverksamma som nu sjösätts ger stora möjligheter att möta de förändringar som sker på arbetsmarknaden. 

Nu måste det också säkerställas att det finns relevanta utbildningar att tillgå och vi ser därför ett behov av följande åtgärder:

1.  Det krävs ett tydligare uppdrag eller incitament till universitet och högskolor att utveckla ett utbildningsutbud anpassat för yrkesverksammas behov. Det kan handla om korta, flexibla kurser som går att läsa på distans eller deltid.

2. Det är förenat med stora ekonomiska risker att ta fram en utbildning som inte får tillräckligt många sökande. Lärosäten bör, åtminstone inledningsvis, tilldelas särskilda utvecklingsmedel för att ta fram nya utbildningar kopplade till klimatomställningens utmaningar. De behöver också incitament för att utveckla gemensamma utbildningar och öppna upp kurser och utbildningsmoment som idag är inlåsta i program.

3. Resurstilldelningssystemet för högre utbildning bör ses över för att öka utbildningsutbudet med bibehållen kvalitet. Det kan handla om reviderade prestationsmål samt förändrade ersättnings- och takbelopp. Ersättningsnivåerna har minskat radikalt de senaste decennierna och det gäller särskilt resurskrävande utbildningar som till exempel de med teknisk inriktning. 

Hög kompetensnivå har traditionellt varit en av Sveriges starkaste konkurrensfördelar och det finns ingen anledning till att det inte ska fortsätta gälla. Med de insatser vi föreslår kan Sverige utnyttja sitt goda utgångsläge i omställningen och dessutom bidra till minskning av de globala utsläppen genom export av fossilfri teknik och klimatsmarta lösningar. 

Så kan vi utveckla världens första fossilfria välfärdsland. 

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Therese Svanström, ordförande, TCO


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?