1515
Annons

En ny globalisering

DEBATT. Coronakrisen har kortslutit globaliseringen. För att återställa den behövs en ny ansats som minskar risken för såväl protektionism som pandemier. Vi föreslår en strategi som bygger på fyra delar, skriver bland andra Ewa Björling, tidigare handelsminister.

PROTEKTIONISM. De handelshinder som rests på grund av coronapandemin skadar samhället på flera sätt.
PROTEKTIONISM. De handelshinder som rests på grund av coronapandemin skadar samhället på flera sätt.Foto:Martin Meissner

Öppenhet och frihandel är avgörande för att bekämpa coronapandemin och för att få de ekonomiska hjulen att rulla igen. Men för att lyckas återställa frihandel och globalisering behövs en ny ansats – ett ”ekonomiskt vaccin” – som minskar risken för såväl protektionism som pandemier.

Coronakrisen har kortslutit globaliseringen. En delförklaring till den ekonomiska härdsmältan är politiska åtgärder som minskar handeln och slår sönder företags globala värdekedjor. De gräns- och handelshinder som rests gör stor skada på flera sätt. Samtidigt som många länder skriker efter medicinsk utrustning försvåras och fördyras importen. Produktion inom industrin stoppas då nödvändiga komponenter och insatsvaror inte längre kan importeras.

Svenska företag är stora förlorare på den minskade handeln eftersom de tillhör världens mest internationaliserade. Regeringen bör ta ledartröjan för att omstarta ekonomin genom att åter öppna upp för och främja global handel och investeringar. För att lyckas krävs både krafttag och nytänkande. Målet måste vara att utforma ett system som både minskar handelshinder och risken för nya pandemier. Vi föreslår en strategi som bygger på fyra delar.

1. Återställ öppenheten. Sverige bör driva på för att EU ska montera ned de gräns- och handelshinder som uppförts. EU har aldrig i fredstid varit viktigare än nu. Trots detta har handeln inom EU begränsats och vissa medlemsländer har till och med rapporterats förhindra leverans av exempelvis skyddsmasker inom EU. Dessutom har EU infört begränsningar för export till övriga världen. Agerandet riskerar att bli ett olyckligt prejudikat för framtida handelsstopp även på andra varor. EU:s grundläggande friheter behöver skyndsamt återställas och EU-marknaden öppnas upp mot omvärlden.

2. Inför ett frihandelsavtal som hjälper mot pandemier. Sverige och EU bör ta initiativ för ett nytt frihandelsavtal som avskaffar länders tullar och övriga handels- och investeringshinder på läkemedel. Det måste även gälla medicinsk utrustning som används för att förhindra eller bekämpa pandemier. Skyddsutrustning i olika former som importeras från Kina, beskattas vid vår gräns med mellan 2 och 12 procent. Dessa tullar slår mot sjukvårdens kapacitet.

De avtal som sedan tidigare finns på området är förlegade och innefattar för få varor och tjänster. De omfattar inte heller tillräckligt många länder. Länder på olika utvecklingsnivå och i olika världsdelar måste ingå i detta nya avtal.

3. Skärp kraven. Möjligheterna att ställa hårdare krav på länder att leva upp till epidemiologiska standarder och åtaganden bör förstärkas inom ramen för olika handelsavtal. Ett sätt att åstadkomma detta är att vidga begreppet hållbarhet till att även innefatta aspekter som tydligare rör folkhälsa och epidemiologiska risker.

Det behövs tydligare sanktionsmetoder mot länder som inte i tillräckligt hög utsträckning minimerar risken för pandemier. Sådana straffåtgärder får inte bli ett svepskäl för protektionism. Ett närmare samarbete mellan WHO och WTO, ökat internationellt erfarenhetsutbyte och vid behov tekniskt bistånd till fattiga länder kan undvika detta.

4. Introducera nya filter. Nya metoder för att minska risken för smittspridning kopplat till internationell rörlighet och handel behöver införas. Sverige bör inom EU driva på för att nya mekanismer och instrument införs som säkrar EU:s yttre och inre gränser från smittspridning. Det innebär exempelvis att introducera värmekameror vid europeiska flygplatser och gränspassager. För att undvika krångel och administration måste digitaliserings- och automatiseringsförmågan tillvaratas. Arbetet för att stävja hälsovådlig handel med vilda djur behöver också intensifieras.

Som ett litet och öppet land är det helt avgörande för Sverige att snabbt starta om och uppgradera globaliseringen på ett nytt och ansvarsfullt sätt. Bara så kan Sveriges fortsatta välstånd säkras.

Ewa Björling, Med dr, docent i virologi, tidigare handelsminister (2007-2014)

Andreas Hatzigeorgiou, Fil dr i nationalekonomi, vd Stockholms Handelskammare

Magnus Lodefalk, Docent i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Örebro Universitet samt forskningsinstitutet Ratio

Fredrik Sjöholm, Professor i internationell ekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet samt Institutet för Näringslivsforskning


Debatt: Nu behövs en techagenda för Sverige

Med tanke på techbranschens centrala roll i digitaliseringen, konkurrenskraften och en hållbar samhällsutveckling, är det politiskt oansvarigt - att branschens viktiga frågor lyser med sin frånvaro i den partipolitiska debatten, skriver 15 företrädare för tech-Sverige.  

Foto:Andrey Popov

Söndagen den 3 juli inleds Almedalsveckan och valrörelsen sätter därmed fart på riktigt. En fråga som alla politiska partier behöver ha svar på är hur Sverige ska utvecklas och hur vår konkurrenskraft ska stärkas. I den nya digitala ekonomin kommer länder som tar ett tydligt digitalt ledarskap och som möjliggör för en hållbar och stark digital utveckling, att gå ut som vinnare. I jämförelse med konkurrentländer ser vi dock att Sveriges tidigare försprång på området minskar. Andra länder utvecklas betydligt snabbare. Om vi ska klara konkurrenskraften, jobben och välfärden och samtidigt ställa om till ett mer hållbart samhälle, behöver Sverige en betydligt mer ambitiös och sammanhållen tech- och digitaliseringspolitik. 

Tech är en ny bas för svensk ekonomi och dess bidrag till BNP har vuxit med hela 1 300 procent sedan 1981. År 2020 uppgick det till totalt 281 miljarder kronor, nästan lika mycket som det sammanlagda bidraget från de traditionella svenska basindustrierna. Techsektorn är med andra ord väldigt betydelsefull för svensk ekonomi, men också för enskilda människors vardag, för välfärden och för klimatomställningen. Dessutom bidrar techsektorn till andra branschers produktivitet, innovations- och konkurrenskraft. För ett exportberoende land som Sverige, där närmare femtio procent av BNP kommer från exportnäringen, är det avgörande att ha en stark techbransch som bidrar till att företag står sig i den globala konkurrensen.

Samtidigt som tech har en stark position i Sverige, finns det flera länder som inför genomgripande reformer för att bättre dra nytta av digitaliseringens möjligheter – och där tech växer betydligt snabbare. När vi jämför Sverige med ett antal europeiska länder, ser vi att tillväxten i techsektorn är betydligt lägre än i grannländer som Finland, Norge och Estland. Hade vår techsektor vuxit som genomsnittet i jämförelsen, skulle det årliga bidraget till BNP varit cirka 30 miljarder kronor högre. 

Sverige kan inte leva på gamla meriter, det krävs nu ett tydligt digitalt ledarskap. TechSverige presenterar i rapporten ”En techagenda för Sverige” 37 förslag inom 10 områden som gemensamt syftar till att göra Sverige till en världsledande technation. 

Här listar vi fem viktiga medskick till våra folkvalda politiker inför kommande mandatperiod: 

Höj ambitionerna! Regeringen måste ha konkreta och högt ställda digitaliseringsmål. Målet om att vara bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter räcker inte. Hela regeringen, statsministern och varje enskilt statsråd ska ha ett tydligt digitaliseringsuppdrag. Avsätt också resurser för långsiktiga investeringar i samhällets och näringslivets digitala omställning. 

Attrahera talanger och säkra behovet av techkompetens! Andelen techjobb som är svåra att tillsätta är närmare 40 procent och det väntas saknas 70 000 personer i sektorn redan år 2024. Öronmärk resurser för att högskolan och yrkeshögskolan ska öka tillgången till korta och flexibla utbildningar, anpassade efter arbetslivets behov. Öka genomströmningen på utbildningarna. Ge också arbetsgivare incitament att investera i personalens kompetens med ett breddat kompetensavdrag. Inrätta en talangexpress till Sverige och stoppa kompetensutvisningarna. Och väck tidigt intresset för tech hos tjejer och killar och stärk den digitala inkluderingen.

Säkerställ ett fullt uppkopplat Sverige! Se till att alla i Sverige har tillgång till snabb och säker uppkoppling. Målen i regeringens bredbandsstrategi för år 2025 är otillräckliga och behöver ses över. Vi behöver återta positionen som EU:s ledande mobilnation och spektrum måste komma till snabb användning. Tidigare har Sverige varit först i världen med ny teknologi, såsom 3G och 4G, och det har varit en framgångsfaktor. När det gäller 5G ligger vi efter och därför behöver vi nu öka takten och användningen och initiera konkreta utvecklingsprogram på området.

Framtidssäkra välfärden och offentlig sektor med tech! Även om det finns många goda exempel inom svensk offentlig sektor, så går inte den digitala utvecklingen i takt med människors förväntningar, andra länder eller samhället i övrigt. Staten behöver ta ett mer samlat grepp och avsätta resurser för långsiktiga investeringar. Stärk samspelet med marknaden och öka intresset hos fler techföretag för den offentliga marknaden.

Stärk informations- och cybersäkerheten! Vi vill alla känna trygghet även i den digitala verkligheten. Säkerhetsbrister och cyberhot kan och bör hanteras med förebyggande arbete, ökad kompetens och utvecklat samarbete mellan myndigheter och företag. Förmågan att bekämpa it-brottsligheten behöver också stärkas. 

Med tre månader kvar till valet vet vi att partierna nu vässar sina budskap och överväger vad som ska prioriteras i sommartal och valmanifest. ”En techagenda för Sverige” är techbranschens bidrag till att skapa ett större engagemang och en mer ambitiös techpolitik under den kommande mandatperioden. 

Mot bakgrund av den centrala roll som digitalisering och techbranschen spelar för konkurrenskraften och för en hållbar samhällsutveckling, är det oerhört märkligt – för att inte säga politiskt oansvarigt - att dessa frågor nästintill helt lyser med sin frånvaro i den partipolitiska debatten. Vi hoppas på bättring på den punkten och att den kommande regeringsförklaringen innehåller en kraftfull, framtidsorienterad digitaliserings- och techpolitik som bidrar till människors ökade livskvalitet, som snabbar på klimatomställningen och som stärker svensk konkurrenskraft. Techbranschen står redo att bidra. 

 

TechSveriges styrelse:

Per Wallentin, VD Knowit AB, styrelseordförande TechSverige

Carl-Johan Hamilton, VD Ants AB

Staffan Hanstorp, Styrelseordförande Addnode Group

Sofia Gerstenfeld, VD Visma Enterprise

Anders Olsson, VD Telia Sverige

Vahid Zohali, VD IBM Svenska

Bjarte Bugge, VD Usify

Yashar Moradbakhti, VD Lingio

Johan Torstensson, VD Tietoevry Sverige

Jenny Lindqvist, Chef för Norra Europa och Centraleuropa, Ericsson

Bjørn Ivar Moen, VD Telenor Sverige

Charlotte Eriksson, VD Softronic

Tomas Frimmel, VD Microsoft

Sara Murby Forste, VD, Basefarm

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör TechSverige


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?