1515

En grön höger behöver ett globalt fokus

DEBATT. Det finns en stor enighet om att Sverige ska vara ett klimatpolitiskt föredöme. Dit är det en lång väg kvar. Visionen för svensk klimatpolitik måste vara att skapa global klimatnytta utan att kompromissa med mänskligt välstånd. 

Det kan bara uppnås under ledning av en grön höger, skriver Benjamin Dousa och Ellen Gustafsson, Timbro.

KLIMATMÅL. Som det långsiktiga klimatmålet är formulerat måste 85 procent av våra utsläppsminskningar ske i Sverige. Det gör att vi inte fullt ut kan satsa på att minska utsläpp utomlands, trots att det är billigare än riktade nationella åtgärder, skriver Benjamin Dousa och Ellen Gustafsson, Timbro.Foto:Henrik Montgomery/TT
KLIMATMÅL. Som det långsiktiga klimatmålet är formulerat måste 85 procent av våra utsläppsminskningar ske i Sverige. Det gör att vi inte fullt ut kan satsa på att minska utsläpp utomlands, trots att det är billigare än riktade nationella åtgärder, skriver Benjamin Dousa och Ellen Gustafsson, Timbro.
KLIMATMÅL. Som det långsiktiga klimatmålet är formulerat måste 85 procent av våra utsläppsminskningar ske i Sverige. Det gör att vi inte fullt ut kan satsa på att minska utsläpp utomlands, trots att det är billigare än riktade nationella åtgärder, skriver Benjamin Dousa och Ellen Gustafsson, Timbro.Foto:Henrik Montgomery, TT samt Timbro

En effektiv klimatpolitik har stöd i de borgerliga ideologierna. Marknadsliberaler står upp för principen att den som förorenar ska betala för skadan genom ett pris på utsläpp. 

Förvaltarskapstanken ger människan ansvar för jorden åt kommande generationer. Det är ingångsvärden som kan förena liberaler och konservativa i en grön reformagenda.

Utgångspunkten för en grön höger måste vara att om människan har skapat ett problem har hon också förmågan att lösa det. 

Ta till exempel tekniken för infångning och lagring av koldioxid (CCS), som hindrar utsläpp från att nå atmosfären. Eller den nya generationens kärnkraft, som förvandlar kärnavfall till nytt bränsle. Eller den nobelprisvinnande gensaxen, som kan minska utsläppen från jordbruket. 

Det är innovationer med stor potentiell klimatnytta. Trots det motarbetas de och andra nya tekniker av vänstern.

Att sia om hur omställningen kommer att se ut är svårt. Säkert är att politiker inte har tillräckligt med information för att välja ut vinnande tekniker på förhand. Sådan kunskap finns bara på marknaden. Det är också där framstegen sker. 

I Gällivare och Boden ska Hybrit och H2 Green Steel tävla om att tillverka fossilfritt stål. I Kiruna ska LKAB ta fram fossilfritt järn i en satsning som väntas minska de globala utsläppen med 35 miljoner ton årligen. Det är mer än två tredjedelar av vad Sverige släpper ut. 

Redan i dag tränger svenska bolag undan 26 miljoner ton koldioxid i andra länder genom export.

Vid sidan av sitt gröna näringsliv har Sverige unika förutsättningar att bidra till omställningen genom sina naturtillgångar. Trots det utnyttjas de inte. Den svenska skogen binder varje år närmare 40 miljoner ton koldioxid, men hotas i dag av urholkad äganderätt. 

I berggrunden finns mineraler och metaller kritiska för elektrifieringen, men osäkra tillståndsprocesser gör att Sverige störtdyker som gruvnation. Nyligen avslog regeringen Bolidens ansökan om en ny koppargruva – efter fyra års betänketid.

Utdragna tillståndsprocesser och ideologiska skygglappar står också i vägen för elektrifieringen. Till 2045 väntas elanvändningen nära dubbleras. Trots det kan det ta tolv år att få tillstånd att bygga nya ledningar som gör att elen når fram dit där den behövs. För att få bygga en vindkraftpark kan det ta tio år. I Härjedalen har vindkraft stoppats för att bevara en obruten horisont. 

Kärnkraften har ett tak för antalet reaktorer och var de får byggas, och riskerar dessutom att behöva tvångsavslutas 2024 eftersom regeringen förhalar beslut om slutförvar. Regleringar som stoppar utbyggd elproduktion behöver avskaffas.

Problemet med dagens klimatpolitik är att den inte är utformad för att ställa om, utan för att stänga ned. Det märks inte minst i klimatmålen. Som det långsiktiga målet är formulerat måste 85 procent av utsläppsminskningarna ske i Sverige. 

Det gör att vi inte fullt ut kan satsa på att minska utsläpp utomlands, trots att det är billigare än riktade nationella åtgärder. Inte heller kan vi i tillräcklig utsträckning tillgodoräkna oss skogens klimatnytta, eller lagring av koldioxid genom ny teknik.

Att sätta teknikneutrala och effektiva spelregler för marknaden är statens viktigaste klimatuppgift. Det görs genom att ta betalt för miljöförstöring och ge ersättning för klimatnytta. 

Men en grön höger behöver också utmana klimatmålen, precis som man utmanade målet om 100 procent förnybar energi i Energiöverenskommelsen. Begränsningarna som i dag finns i klimatmålen måste tas bort.

Vänsterns förtroende i klimatfrågor sjunker. Det är inte konstigt. Genom klimatnationalism och övertro på staten har symbolåtgärder prioriterats högre än resultat. 

Det är enbart genom att skapa global klimatnytta som Sverige kan bli ett klimatpolitiskt föredöme. En grön höger har goda förutsättningar att driva den politiken, om de litar på sina ideologiska principer.

Benjamin Dousa, vd Timbro

Ellen Gustafsson, klimat- och miljöansvarig Timbro


Innehåll från TakedaAnnons

Covid tydliggör vårdens reformbehov

Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.
Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.

Under pandemin har det svenska vårdsystemet på många sätt svarat upp väl mot de utmaningar det ställts inför. Samtidigt blev strukturella brister tydligare. Nu behövs ett ”nytt vårdtänk” där vårdens parter samarbetar för ett hållbart system med patienten i centrum.

Läkemedelsbolaget Takeda arbetar i Sverige framförallt med sällsynta sjukdomar, gastroenterologi, neurovetenskap och onkologi. För ett par år sedan presenterade Takeda sin vision ”Hållbar vård i partnerskap”. Målet är att förbättra patienternas livskvalitet och patientmedverkan genom sektoröverskridande samarbeten mellan privat och offentlig sektor, implementeringen av modern teknik som distansmonitorering och datadriven diagnostik och vård. Under pandemin har man på Takeda sett hur de omdaningsbehov inom vården som belystes i deras vision blivit ännu tydligare.

– Tyvärr har pandemin inneburit att vårdsystemet hamnat efter med diagnostisering av framförallt cancer samt kroniska och sällsynta sjukdomar. För många kommer sjukdomen att upptäckas försent och bli svårbehandlad. I vår vision pekar vi tydligt på behovet av en omfokusering mot innovativa digitala lösningar som möjliggör tidiga diagnoser och därmed en tidigt insatt vård för patientens bästa, säger Vatroslav Mateljic, vd på Takeda Sverige.

– Särskilt akut är situationen för de 400 000 personer i Sverige som idag lever med sällsynta sjukdomar och redan nu väntar åratal på diagnos. För dessa personer finns dessutom ett stort behov av en snabbare och mer jämlik tillgång till nya innovativa och mer precisa läkemedel. Den nyligen presenterade WAIT-rapporten från EFPIA visar att Sverige ligger långt ifrån toppen när det gäller tillgänglighet av nya innovativa läkemedel för denna grupp. För att lösa detta krävs en öppen dialog rörande dagens ersättningsmodeller, vilka i större utsträckning bör baseras på värdet läkemedlet tillför enskilda patienter och dess anhöriga, fortsätter han.

Takeda vill med sin vision driva på en förändring av vårdsystemet.

Läs mer om det nya vårdtänket i Sverige här.

– Läkemedelsbolag har ett mycket speciellt och stort ansvar. Vi måste tänka bortom de läkemedel vi tillverkar och samarbeta brett med alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssystemet för att utveckla nya lösningar som bidrar till en framtida hållbar vård. Vi välkomnar alla att diskutera och delta i vårt visionsarbete framåt, avslutar Vatroslav Mateljic.

Om :

Takeda är ett globalt läkemedels- och biofarmaceutiskt bolag från Japan som har funnits i 240 år. I Sverige fokuserar Takeda framförallt på sällsynta sjukdomar, neurovetenskap, gastroenterologi och onkologi.

 Läs mer om Takeda här.

 

Mer från Takeda

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Takeda och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?