1515
Annons

En friskoleelev bör vara lika mycket värd som en kommunelev

I de 113 kommuner som Kunskapsskolans elever kommer från varierade skolpengen förra året mellan 73 000 kronor och 129 000 kronor. Vi får också alltid mindre än kommunernas skolor. Skolpengen måste bli likvärdig, skriver Peje Emilsson

VOLATILT. De årliga förändringarna av skolpengens storlek gör det svårt, inte minst för mindre skolföretag, att planera sin verksamhet, skriver Peje Emilsson.
VOLATILT. De årliga förändringarna av skolpengens storlek gör det svårt, inte minst för mindre skolföretag, att planera sin verksamhet, skriver Peje Emilsson.Foto:FOTOGRAF GUSTAV KAISER

I Sverige har alla rätt att välja skola utan att behöva betala någon avgift. Alla elever får en skolpeng som går till den skola som eleven eller elevens föräldrar väljer. Skolpengens storlek bestäms av hemkommunen, men det är möjligt att välja en skola som ligger i vilken kommun som helst. 

I de allra flesta länder gäller det att ha föräldrar med gott om pengar för att kunna välja skola. Så var det även i Sverige för 30 år sedan. Innan friskolereformen 1992 gick omkring en procent av eleverna i avgiftsfinansierade privatskolor. Alla andra var hänvisade till den skola som politiker och byråkrater hade bestämt. 

Idag går drygt 15 procent av grundskolans elever i en friskola. För gymnasiet närmar sig siffran 30 procent. Den gemensamt finansierade skolpengen har gjort att det finns många olika pedagogiska modeller att välja mellan. 

Enligt lag ska elever i friskolor få samma skolpeng som i kommunala skolor. Detta gäller dock endast grundersättningen. Utöver den tillkommer olika ersättningar, bland annat utifrån ett antal socioekonomiska faktorer. Ofta är det svårt att följa vilka kostnader som kommunerna lägger inom respektive utanför skolpengen. Ovanpå det kommer olika statliga bidragsformer. Det samlade utfallet är enligt skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren att kommunala skolor i snitt får omkring 8 procent högre ersättning per elev än landets friskolor. 

Kunskapsskolan som jag grundade i slutet av 1990-talet har i dag 29 grundskolor i 24 kommuner. I dessa går omkring 12 000 elever från 113 kommuner. En analys gjord utifrån öppna data i Sveriges Kommuner och Regioners databas Kolada visar att vi år 2019 i genomsnitt fick ca 81 procent av de pengar som går till elever i de kommunala skolor. 

Det förslag som förts fram att friskolor ska ha en lägre ersättning än kommunala skolor är sedan länge verklighet. 

Kunskapsnivån om detta är låg. När Demoskop nyligen frågade allmänheten om ersättningar till olika typer av skolor var det endast 15 procent som kände till att kommunala skolor i genomsnitt får en högre ersättning per elev än friskolor. Omkring hälften tror att ersättningarna är lika stora och nästan 20 procent tror till och med att friskolor får mer än kommunala skolor. 

Det är också få som känner till att skolpengen skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner. I de 113 kommuner som Kunskapsskolans elever kommer från varierade skolpengen förra året mellan 73 000 kronor och 129 000 kronor. 

Utredaren Björn Åstrand som förra året lämnade sitt slutbetänkande om en mer likvärdig skola konstaterar att bara delar av kostnadsskillnaderna går att förklara:

”Resurstilldelningen per hemkommun varierar kraftigt med skillnader i kostnad per elev i grundskola 1-9 på cirka 80 procent mellan kommunen med den högsta kostnaden jämför med kommuner med den lägsta. (…) Statistisk analys av kostnaderna per elev visar att drygt hälften av variationerna kan förklaras av skillnader i behov av utifrån elevgruppernas sammansättning, verksamhetens driftsförutsättningar och kommunernas finansieringsförmåga och att därmed hälften av variationerna saknar förklaring.”

En märklig effekt av detta är att skolor får olika ersättning för elever som går i samma klass men som kommer från olika kommuner. 

I en av Kunskapsskolans skolor går drygt 600 elever. Skolpengen för varje elev är 84 000, 99 000 eller 108 000 kronor beroende på vilken kommun eleverna kommer från. Alla dessa elever får exakt samma utbildning. 

Den här ordningen ifrågasätts nu av landets största kommun. Stockholms stad som har en högre skolpeng än flera närliggande kommuner har gått över till att endast betala skolpeng på den nivå som gäller i grannkommunen när elever från Stockholm väljer en skola där. Ett antal grannkommuner förbereder nu en stämning eftersom de anser att Stockholms stad ensidigt har ändrat den betalningsprincip som följer av gällande lagstiftning. 

En annan utmaning för många friskolor är att ersättningarna per elev ofta ändras ganska dramatiskt år från år. 

Från 2020 till 2021 ser skolpengen för Kunskapsskolans elever ut att öka med i genomsnitt 2,6 procent. Skillnaderna mellan kommuner är dock stora. Förändringarna varierar mellan minus 10 procent och plus 12 procent, men det är siffror som fortfarande kan komma att ändras. Sju av de kommuner där våra elever bor har nämligen ännu inte fattat beslut om skolpengens storlek för 2021.

För Kunskapsskolan och andra friskolor med verksamhet i många olika kommuner kan sänkningar i en kommun kompenseras genom höjningar i andra kommuner. De allra flesta friskolor har dock endast elever från en eller några få kommuner.

Rätten att välja har gjort den svenska skolan bättre än vad den hade varit annars. Osäkerheterna kring hur skolpengen beräknas i dag och förslagen att ytterligare minska ersättningen till elever i friskolor riskerar nu att nagga valfriheten i kanten. Risken är uppenbar att främst mindre skolor successivt kommer att slås ut och att nya skolentreprenörer tvekar att satsa på att förverkliga sina utbildningsvisioner. 

Lagens krav att friskolor ska få 100 procent av vad kommunala skolor kostar är överspelat av verkligheten. Friskolor får redan långt mindre. Om det ska vara så bör det tydliggöras i regelverket. Det är också viktigt att de politiska beslutsfattarna är fullt medvetna om att det handlar om en bransch där den genomsnittliga vinsten uppgår till omkring 3 procent  

Kommuners ambitioner när det gäller hur mycket som läggs på utbildning varierar i en utsträckning som gör det utmanande att tala om likvärdighet. 

De årliga förändringarna av skolpengens storlek gör det svårt, inte minst för mindre skolföretag, att planera sin verksamhet. 

Tiden är mogen för en översyn av hur skolpengssystemet är utformat och hur det tillämpas.

Peje Emilsson

Grundare av Kunskapsskolan.


Innehåll från EonAnnons

Nya innovationer inom energiåtervinning driver omställning

Anette Blücher, Director Energy Infrastructure Solutions Nordic på E.ON.
Anette Blücher, Director Energy Infrastructure Solutions Nordic på E.ON.

När Sveriges storstäder växer ökar behovet av energi, samtidigt som mängden avfall ökar. Med ledande teknik och lösningar inom energiåtervinning erbjuder E.ON cirkulär energiförsörjning som gör skillnad redan idag. 

Stockholms län är en av Sveriges snabbast växande storstadsregioner med nästan 2,5 miljoner invånare. Tillväxten innebär bland annat att efterfrågan på energi ökar. Samtidigt ökar mängden avfall. En av E.ONs lösning på de här utmaningarna ligger i Bro utanför Stockholm. 

– Sverige är hållbarhetens Silicon Valley med ledande teknik och lösningar för cirkulär energiomställning. En förklaring är att Sverige var tidiga med att bygga ut fjärrvärmen, som idag står för 65 procent av all uppvärmning i landet. E.ON har förvaltat och utvecklat den tekniken med kraftvärmeverket Högbytorp, som erbjuder energiåtervinning 3.0, säger Anette Blücher, Director Energy Infrastructure Solutions Nordic på E.ON.

I kraftvärmeverket Högbytorp återvinns energi ur avfall genom förbränning, för att producera lokal el och fjärrvärme. Anläggningen är ett tekniskt avancerat bevis på möjligheterna med cirkulär energiförsörjning. Anette Blücher vill att de boende ska uppleva att även sådant som inte kan materialåtervinnas kommer till nytta. 

– I ett hållbart samhälle måste material återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Ur material som av olika anledningar inte kan eller bör återanvändas, kan vi säkerställa att energin återvinns och kommer till användning som el och fjärrvärme. I Högbytorp får vi in avfall och ser till att det förbränns, men vi tar också vara på restprodukterna efter förbränningen. Till exempel utvinns och återanvänds metallerna i askan efter förbränningen.   

Teknik för kolsänkor

Utbyggnaden av fjärrvärme har varit starkt bidragande till att utsläppen av växthusgaser i Sverige minskat sedan 1990-talet, enligt Naturvårdsverket. För att nå hela vägen i mål driver E.ON flera forsknings- och utvecklingsprojekt kring kolsänkor, det vill säga olika tekniker för att binda koldioxid och avlägsna koldioxid från atmosfären. 

– Vi jobbar hårt med att reducera den CO2 som vi fortfarande släpper ut. Det är en utmaning som vi delar med industrin, och utvecklingen drivs av flera ledande aktörer. En möjlig teknik är CCS, Carbon Capture and Storage, där koldioxiden fångas upp direkt vid energiåtervinningen, binds in och lagras i berggrunden. En annan spännande möjlighet är biokol, som enkelt uttryckt är organiskt material som upphettats i en syrefattig miljö och som resultat bildar en fast produkt med ett högt kolinnehåll som kan återföras till marken. Idag ser vi lösningar, nu återstår att hitta ekonomiska modeller för den här oerhört dyra tekniken, säger Anette Blücher.

Fakta E.ON
E.ON Sverige är en del av den internationella energikoncernen E.ON SE med huvudkontor i Essen, Tyskland. Inom koncernen jobbar runt 70 000 personer i 15 länder. Vår verksamhet utgörs i huvudsak av två affärsområden: smarta distributionsnät och innovativa energilösningar för våra kunder. 

www.eon.se/om-e-on/hallbarhet/hallbarhetsredovisning 

Mer från Eon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Eon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?