En friskoleelev bör vara lika mycket värd som en kommunelev

I de 113 kommuner som Kunskapsskolans elever kommer från varierade skolpengen förra året mellan 73 000 kronor och 129 000 kronor. Vi får också alltid mindre än kommunernas skolor. Skolpengen måste bli likvärdig, skriver Peje Emilsson

VOLATILT. De årliga förändringarna av skolpengens storlek gör det svårt, inte minst för mindre skolföretag, att planera sin verksamhet, skriver Peje Emilsson.
VOLATILT. De årliga förändringarna av skolpengens storlek gör det svårt, inte minst för mindre skolföretag, att planera sin verksamhet, skriver Peje Emilsson.Foto:FOTOGRAF GUSTAV KAISER

I Sverige har alla rätt att välja skola utan att behöva betala någon avgift. Alla elever får en skolpeng som går till den skola som eleven eller elevens föräldrar väljer. Skolpengens storlek bestäms av hemkommunen, men det är möjligt att välja en skola som ligger i vilken kommun som helst. 

I de allra flesta länder gäller det att ha föräldrar med gott om pengar för att kunna välja skola. Så var det även i Sverige för 30 år sedan. Innan friskolereformen 1992 gick omkring en procent av eleverna i avgiftsfinansierade privatskolor. Alla andra var hänvisade till den skola som politiker och byråkrater hade bestämt. 

Idag går drygt 15 procent av grundskolans elever i en friskola. För gymnasiet närmar sig siffran 30 procent. Den gemensamt finansierade skolpengen har gjort att det finns många olika pedagogiska modeller att välja mellan. 

Enligt lag ska elever i friskolor få samma skolpeng som i kommunala skolor. Detta gäller dock endast grundersättningen. Utöver den tillkommer olika ersättningar, bland annat utifrån ett antal socioekonomiska faktorer. Ofta är det svårt att följa vilka kostnader som kommunerna lägger inom respektive utanför skolpengen. Ovanpå det kommer olika statliga bidragsformer. Det samlade utfallet är enligt skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren att kommunala skolor i snitt får omkring 8 procent högre ersättning per elev än landets friskolor. 

Kunskapsskolan som jag grundade i slutet av 1990-talet har i dag 29 grundskolor i 24 kommuner. I dessa går omkring 12 000 elever från 113 kommuner. En analys gjord utifrån öppna data i Sveriges Kommuner och Regioners databas Kolada visar att vi år 2019 i genomsnitt fick ca 81 procent av de pengar som går till elever i de kommunala skolor. 

Det förslag som förts fram att friskolor ska ha en lägre ersättning än kommunala skolor är sedan länge verklighet. 

Kunskapsnivån om detta är låg. När Demoskop nyligen frågade allmänheten om ersättningar till olika typer av skolor var det endast 15 procent som kände till att kommunala skolor i genomsnitt får en högre ersättning per elev än friskolor. Omkring hälften tror att ersättningarna är lika stora och nästan 20 procent tror till och med att friskolor får mer än kommunala skolor. 

Det är också få som känner till att skolpengen skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner. I de 113 kommuner som Kunskapsskolans elever kommer från varierade skolpengen förra året mellan 73 000 kronor och 129 000 kronor. 

Utredaren Björn Åstrand som förra året lämnade sitt slutbetänkande om en mer likvärdig skola konstaterar att bara delar av kostnadsskillnaderna går att förklara:

”Resurstilldelningen per hemkommun varierar kraftigt med skillnader i kostnad per elev i grundskola 1-9 på cirka 80 procent mellan kommunen med den högsta kostnaden jämför med kommuner med den lägsta. (…) Statistisk analys av kostnaderna per elev visar att drygt hälften av variationerna kan förklaras av skillnader i behov av utifrån elevgruppernas sammansättning, verksamhetens driftsförutsättningar och kommunernas finansieringsförmåga och att därmed hälften av variationerna saknar förklaring.”

En märklig effekt av detta är att skolor får olika ersättning för elever som går i samma klass men som kommer från olika kommuner. 

I en av Kunskapsskolans skolor går drygt 600 elever. Skolpengen för varje elev är 84 000, 99 000 eller 108 000 kronor beroende på vilken kommun eleverna kommer från. Alla dessa elever får exakt samma utbildning. 

Den här ordningen ifrågasätts nu av landets största kommun. Stockholms stad som har en högre skolpeng än flera närliggande kommuner har gått över till att endast betala skolpeng på den nivå som gäller i grannkommunen när elever från Stockholm väljer en skola där. Ett antal grannkommuner förbereder nu en stämning eftersom de anser att Stockholms stad ensidigt har ändrat den betalningsprincip som följer av gällande lagstiftning. 

En annan utmaning för många friskolor är att ersättningarna per elev ofta ändras ganska dramatiskt år från år. 

Från 2020 till 2021 ser skolpengen för Kunskapsskolans elever ut att öka med i genomsnitt 2,6 procent. Skillnaderna mellan kommuner är dock stora. Förändringarna varierar mellan minus 10 procent och plus 12 procent, men det är siffror som fortfarande kan komma att ändras. Sju av de kommuner där våra elever bor har nämligen ännu inte fattat beslut om skolpengens storlek för 2021.

För Kunskapsskolan och andra friskolor med verksamhet i många olika kommuner kan sänkningar i en kommun kompenseras genom höjningar i andra kommuner. De allra flesta friskolor har dock endast elever från en eller några få kommuner.

Rätten att välja har gjort den svenska skolan bättre än vad den hade varit annars. Osäkerheterna kring hur skolpengen beräknas i dag och förslagen att ytterligare minska ersättningen till elever i friskolor riskerar nu att nagga valfriheten i kanten. Risken är uppenbar att främst mindre skolor successivt kommer att slås ut och att nya skolentreprenörer tvekar att satsa på att förverkliga sina utbildningsvisioner. 

Lagens krav att friskolor ska få 100 procent av vad kommunala skolor kostar är överspelat av verkligheten. Friskolor får redan långt mindre. Om det ska vara så bör det tydliggöras i regelverket. Det är också viktigt att de politiska beslutsfattarna är fullt medvetna om att det handlar om en bransch där den genomsnittliga vinsten uppgår till omkring 3 procent  

Kommuners ambitioner när det gäller hur mycket som läggs på utbildning varierar i en utsträckning som gör det utmanande att tala om likvärdighet. 

De årliga förändringarna av skolpengens storlek gör det svårt, inte minst för mindre skolföretag, att planera sin verksamhet. 

Tiden är mogen för en översyn av hur skolpengssystemet är utformat och hur det tillämpas.

Peje Emilsson

Grundare av Kunskapsskolan.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?