1515
Annons

En ekonomisk historia, del 4: handeln

Den digitala revolutionen började på kapital- och valutamarknaderna. Den nya strukturen fördubblade sin kapacitet var artonde månad, samtidigt som dess kostnader sjönk. Spel, underhållning och handel följer efter. Resultatet är en minskad urbanisering, skriver historikern Jan Jörnmark i en avslutande del om ekonomisk omvandling.

1 Otroligt nog låg ritningarna kvar i röran...
1 Otroligt nog låg ritningarna kvar i röran...
2 ...Köpstaden blev inte mycket mer än 20 år...
2 ...Köpstaden blev inte mycket mer än 20 år...
3 ...handeln strukturomvandlas i rasande takt...
4 ...känslan av katastroffilm var stark därinne...
5...Bert Carlssons verk invigdes 1990...
6...köpcentrumen pressas av att 90-talets överetablingar...
7...samtidigt som digitaliseringen...
8...flyttat bort den ur den fysiska verkligheten...
9...i februari 1991 bildades Ny Demokrati härinne...
10...en studio för gladiatorerna hjälpte inte heller...
11...Saab och Köpstaden. Inget varar för evigt.
11...Saab och Köpstaden. Inget varar för evigt.

I början av december sålde Bob Dylan rättigheterna till sin musik till det fransk-kinesiskt ägda Universal. Det han sålde var ett flöde av säkra intäkter i en kontinuerligt streamad underhållningsindustri. Samma vecka släppte Disney en rapport om den rekordsnabba tillväxten i sin streaming och Warner meddelade att de nästa år tar bort The Theatrical Window, alltså tiden som filmer är reserverade biografvisning innan de släpps för hemtittande.

Allt är delar av den uppsnabbade strukturomvandling som utlösts av coronapandemin. I början av 2020 slogs hela den ökade fysiska rörlighet som karaktäriserat globaliseringen i spillror. Gränser stängde, flygtrafiken stannade, hotell, handelsplatser, biografer och restauranger gick samma väg. Nedgången under försommaren blev verkligen brutal, men återhämtningen har varit stark, och dominerad av en accelererad omställning av samhället mot digitala plattformar. Bandbredden och processorkapaciteten har varit avgörande för att klara det som hänt, och uppenbart har den nu nått så långt att förändringen kunde genomföras – utan att vi hade en aning om att det var möjligt.

Att omställningen var möjlig är resultatet av den digitalisering som utgjort globaliseringens bränsle. På ett spontant sätt har det skapats kommunikationsnätverk som efterhand fått ett sådant djup att de kunnat användas till att bygga helt nya industrier på dem, samtidigt som äldre omstrukturerades i grunden. Från den erfarenheten kan man också få en uppfattning om hur utvecklingen kommer att fortsätta under det närmaste decenniet. 

Den digitala revolutionen började på kapital- och valutamarknaderna. Där dominerade olika nationella regleringar under efterkrigsdecennierna. Men när det växte fram en parallell internationell eurodollarmarknad tvingades avregleringarna fram. Att den nya kapitalmarknaden snabbt blev digital var av avgörande betydelse, för det undanröjde alla fysiska hinder samtidigt som tillväxten kunde fortsätta i takt med Moores lag. Pengar och värdepapper flyttade till minneschips och datorer, och de globala börserna mer än hundradubblades volymmässigt från 1970-talet fram till kraschen 2008/09. Samtidigt skapades nya handelsplatser som NASDAQ och OM, tillsammans med mängder av sofistikerade finansiella instrument. Komplexiteten i utvecklingen växte i takt med teknikens utveckling. Riskerna med det såg vi första gången vid den stora börskraschen 1987. De återkom sedan periodiskt fram till den stora kraschen tjugo år senare.

Det väsentliga i utvecklingen var att den skedde genom att det etablerades en parallell digital produktionsplattform bredvid den traditionella fysiska. Den nya strukturen kunde sedan fördubbla sin kapacitet var artonde månad, samtidigt som dess kostnader sjönk. Att konkurrera med det nya som växte var därmed omöjligt. Det enda som kunde hota det var dess egen ökade komplexitet. 

Spridningen från kapitalmarknaden till det övriga samhället har efter millennieskiftet drivits av fusionen av mobiltelefoni, datorer och internet. 3G och 4G har gjort informationsplattformarna till världsomspännande och ständigt aktiva och rörliga produktionsfaktorer. Alltfler branscher har följt efter mot det digitala molnet under 2000-talet.  Spel, underhållning och handel är sektorer som befinner sig i snabb strukturomvandling och under 2020 visade det sig också möjligt att flytta hela den expansiva mötesindustrin till digitala plattformar. 

Den utvecklingen påverkar nu också storstäderna, som hittills varit en av globaliseringens stora vinnare. Framförallt efter krisen i början av 1990-talet gick Sverige in i en helt ny urbant baserad tillväxt. Jämfört med tidigare tappade glesbygdskommuner befolkning snabbare, samtidigt som framför allt de större städernas inre delar gick in i en intensiv tillväxtprocess. Som mycket av det som hänt under de senaste decennierna är effekterna av det som hände oklara och föremål för debatt, inte minst därför att den vändning som Sverige upplevde syns över hela världen. 

Internationellt sett såg fastighetsmarknaderna likartade ut. Hyresregleringar hade införts i hela västvärlden under världskrigen, och de visade sig svåravskaffade. Resultatet blev överallt att innerstäderna avfolkades och förföll samtidigt som subventionerna för nya flerfamiljshus växte. Bygg- och fastighetsmarknaderna befann sig därför i en likadan strukturkris som de äldre industribranscherna, när det under 1970- och 80-talen blev omöjligt att bära kostnaderna för misslyckandena. Det ledde till minskade subventioner, starkare marknader och försäljningar av hyreskontrollerade fastigheter till hyresgästerna.

De undervärderade storstäderna blev både investeringsobjekt och den plats där den nya finansiella kapitalismen etablerade sig. Resultatet blev att städerna återhämtade sig med en häpnadsväckande hastighet. I spåret av det växte enorma nya servicesektorer och digitala industrier fram. Men efterhand visade sig också allt starkare negativa tendenser: priserna i innerstäderna steg så snabbt att allt färre hade råd att bosätta sig där. Det har lett till en utträngning av framför allt yngre människor, vilket skapat en livlig debatt om den så kallade gentrifieringen.

Det som hänt efter krisen 2008/09 är att den urbana tillväxtprocessen bromsat in. I hög grad finns orsakerna i den digitala utvecklingen. De nya regleringar som begränsat tillgången till kapitalmarknaderna bromsar i dag på ett tydligt sätt möjligheten att bygga bostäder. De djupgående förändringarna i handeln har samma effekt, och när streaming, hemarbete och zoom-möten ersätter biografer, kontor och hotell fördjupas den urbana strukturomvandlingen. Orsakerna till den ökade utspridning av förorter och stärkande av mindre städer som det leder till är alltså solitt tekniska och ekonomiska, men kommer trots det att kallas för ”en ny grön våg”. 

Idag uppfattas urbaniseringen, finansmarknaden och de internationella beroenden som skapats under de senaste fyra-fem decennierna som problem. Sannolikt kommer den politiska debatten att handla om en förstärkt nationalistisk retorik kring dessa mycket synliga fenomen – samtidigt som de avgörande förändringarna kommer att fortsätta att utspela sig i den kontinuerliga övergången till digitala plattformar.

Jan Jörnmark

Ekonomhistoriker och författare.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?