Emilssons skolsiffror är ryckta ur sitt sammanhang

DEBATT. Peje Emilsons inlägg om skolans ekonomi är fullt av siffror utan sammanhang. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Förbundsordförande Lärarförbundet i en replik på hans artikel i Di 29/3. https://www.di.se/debatt/en-friskoleelev-bor-vara-lika-mycket-vard-som-en-kommunelev

Peje Emilson, Kunskapsskolan, argumenterar för att något behöver göras med skolans finansiering. Det kan jag hålla med om, även om vi är oeniga om varför och på vilket sätt. 

I Lärarförbundets rapport En skola med svångrem visar vi att ett antal kommuner ger skolan så lite resurser att den inte har en rimlig chans att klara sitt uppdrag. Därför anser Lärarförbundet att det är hög tid att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering och ser till att lägstanivån höjs. Peje Emilson är välkommen att förena sig med oss för att mer resurser ska gå till undervisning. 

Emilsons artikel är dock full av siffror utan sammanhang. Han konstaterar att Kunskapsskolan ”år 2019 i genomsnitt fick ca 81 procent av de pengar som går till elever i kommunala skolor”. Siffran ger ingen relevant information. Om det är en jämförelse med totalsiffran så är det snarast förvånande att skillnaden inte är större. Friskolor är vanliga i storstadskommuner som av geografiska skäl lägger mycket mindre på skolan än glesbygdskommuner. 

Men om det är en kommunvis jämförelse, visar inte siffran då att friskolor får mindre resurser per elev? Nej, inte ens då. Den första förklaringen är socioekonomi. Kunskapsskolans elever har i snitt betydligt mer välutbildade föräldrar än elever i kommunala skolor, därför bör de få mindre. Det framgår inte heller om de statsbidrag som går direkt till koncernen Kunskapsskolan är medräknade. Om inte, så är det flera tusen per elev som inte räknas in i koncernens skolpeng, men som räknas in i den kommunala kostnaden.

Dessutom finns det myndighetskostnader som är gemensamma för alla elever. Dessa bokförs i sin helhet på de kommunala eleverna. Ju fler elever som går i fristående skolor, desto större blir den bokförda skillnaden. 

Emilson pekar vidare på ett exempel där elever från tre kommuner har tre skolpengsnivåer: 84 000, 99 000 och 108 000. Så länge kommunerna har friheten att prioritera kommer summorna variera, men det kan också bero på skillnader i socioekonomi mellan eleverna.

Dessutom kan kommunerna – trots samma kostnad för att driva en klass – ha helt olika skolorganisation. Den ena kan optimera med exakt 32 elever i varje klass. De andra två kan ha mindre optimala lösningar med 26,5 respektive 24 elever i varje klass. Det skulle ge exakt de skolpengsnivåer som Emilsson angivit.

Antalet elever per klass är avgörande för hur stor skolpengen blir – och därmed även för överskott och eventuella vinster. Skulle alla kommuner ha en optimal skolstruktur skulle det inte bli många vinstkronor på skolmarknaden. Till viss del är det detta som förklarar svängningarna i skolpengen, som Peje Emilson beklagar sig över. Det finns dock lösningar.

En vore att ersätta skolpengen med en klassbaserad ersättning och bara en mindre rörlig ersättning per elev. En annan modell kan vara att kommunerna får beräkna skolpengen som om de alltid hade fulla klasser. Även om det bara är 27 eller 25 elever i klassen, så beräknas ersättningen i så fall som om det vore 32 elever i varje klassrum. Det skulle i praktiken ge ett liknande avdrag som det som den statlige utredaren Björn Åstrand föreslagit.

Det tunga argumentet för avdraget är att kommunerna, till skillnad från friskolorna, har ett lagstadgat ansvar för att ge alla elever en skolplats och därmed inte kan upprätthålla en optimal skolstruktur. Att så är fallet visas både i Åstrands utredning och i den rapport av Gabriel Heller Sahlgren som Emilson hänvisar till. I dag gör skolkoncernerna sina vinster genom att fylla klasserna medan en del andra fristående huvudmän nyttjar överfinansieringen av friskolorna till att ha mindre klasser. 

Emilson säger sig tänka på de små huvudmännen. Det är bra. Lärarförbundet har en lösning som tillvaratar deras intressen. Vi föreslår en omfördelning från friskolor med välfyllda klasser till dem med mindre välfyllda. Då drabbas inte de små skolorna av avdraget, utan slår endast mot arbitragevinsterna.

Så visst är det dags att se över skolpengssystemet. Förslagen i Björn Åstrands utredning är en bra början. 

Johanna Jaara Åstrand, Förbundsordförande Lärarförbundet


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EcsterAnnons

Nyckeln till hållbar handel: ökad koll för konsumenter

Sanna K Augustsson, vd på Ecster.
Sanna K Augustsson, vd på Ecster.

Kan ett företag som erbjuder betallösningar bidra till att göra handeln mer hållbar? Ecster är övertygade om detta och jobbar aktivt för att färre konsumenter ska genomföra ogenomtänkta köp och fastna i skulder. Nyckeln till framgång är långsiktighet i en bransch där majoriteten jobbar kortsiktigt, menar vd:n Sanna K Augustsson.

Vi befinner oss i en tid där e-handeln växer kraftigt. För att säljföretag ska kunna dra nytta av detta gäller det att skapa långsiktiga relationer med de nya kunderna. Ett steg i rätt riktning kan vara att kroka arm med en samarbetspartner som inte bara levererar betallösningar, utan också vill och kan ta ansvar för delarna runt omkring. 

– Traditionellt har betallösningar på nätet haft ett enda fokus – att generera så många köp som möjligt, ibland så fort att konsumenten inte ens förstår vad de har köpt. På Ecster har vi ett lite annat tänk. Vi vill jobba med full transparens, så att konsumenten känner kontroll över sitt köp och har koll på vilka villkor som gäller för betalningen av köpet. Då blir kunderna återkommande och säljföretagen som vi samarbetar med får en långsiktig lönsamhet, säger Sanna K Augustsson, vd på Ecster.

Vill inte bidra till ogenomtänkta transaktioner

På företagssidan har Ecster betallösningar för alla kanaler och olika typer av verksamheter.  Målbilden är att bidra till en mer hållbar handel. En del i detta är att erbjuda flera olika betalsätt, så att konsumenten kan hitta det betalsätt denne föredrar i varje situation. 

En annan grundpelare är ansvarsfull kreditgivning. Om kunden väljer ett betalsätt som innebär en kreditansökan görs en bedömning av konsumentens ekonomiska förutsättningar för att säkerställa att det finns goda marginaler att både klara av att betala ett lån, men även att ha pengar över till annat. På så sätt skapas en långsiktig ekonomisk trygghet för konsumenten. Kreditprocessen är till stora delar automatisk vilket innebär en enkel och smidig process för konsumenten, men även att betalningen blir en naturlig del i kundresan hos säljföretaget berättar Sanna K Augustsson.

– Vi vill inte bidra till att sätta någon i en sämre situation efter ett köp, utan vårt fokus är att hjälpa till med inköpen. Vi har en ordlista på baksidan av våra fakturor där vi berättar vad olika begrepp innebär och ser även till att all nödvändig information finns lättillgänglig inför ett köp. Vi har också en kundservice dit konsumenten kan vända sig om det skulle uppstå frågor, säger hon. 

Unikt men viktigt uppdrag

Hon berättar att det kanske inte är självklart att ett betalbolag har hållbar handel som en uttalad del av uppdraget, men för Ecster är det en självklarhet. Nyligen lanserade Ecster första steget i sitt nya erbjudande inom Banking as a Service, där handlaren får möjlighet att erbjuda finansiella tjänster i sina egna kanaler i sitt eget varumärke.  

– Med BaaS kan konsumenterna använda sig av samma säljföretag för en rad olika tjänster, vilket gör att företagen å sin sida behåller hela kundresan. Jag hoppas att vårt nya erbjudande kommer att bidra till att säljföretag hittar en långsiktig lönsamhet bland återkommande kunder och att alltfler ser över sin verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Sanna K Augustsson.

Om Ecster

Ecster är ett helägt dotterbolag till Handelsbanken som i drygt 60 år levererat betallösningar till konsumenter och företag. I den breda produktportföljen finns allt från enskilda betalsätt till betallänkar och checkout, bland annat Ecster Pay som samlar de mest populära betalsätten i samma kassalösning. 

Läs mer om Ecsters hållbara betallösningar här.

 

Mer från Ecster

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ecster och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?