1515
Annons

Emilssons skolsiffror är ryckta ur sitt sammanhang

DEBATT. Peje Emilsons inlägg om skolans ekonomi är fullt av siffror utan sammanhang. 

Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Förbundsordförande Lärarförbundet, i en replik på hans artikel i Di 29/3. 

Peje Emilson, Kunskapsskolan, argumenterar för att något behöver göras med skolans finansiering. Det kan jag hålla med om, även om vi är oeniga om varför och på vilket sätt. 

I Lärarförbundets rapport En skola med svångrem visar vi att ett antal kommuner ger skolan så lite resurser att den inte har en rimlig chans att klara sitt uppdrag. 

Därför anser Lärarförbundet att det är hög tid att staten tar ett större ansvar för skolans finansiering och ser till att lägstanivån höjs. Peje Emilson är välkommen att förena sig med oss för att mer resurser ska gå till undervisning. 

Emilsons artikel är dock full av siffror utan sammanhang. Han konstaterar att Kunskapsskolan ”år 2019 i genomsnitt fick ca 81 procent av de pengar som går till elever i kommunala skolor”. Siffran ger ingen relevant information. Om det är en jämförelse med totalsiffran så är det snarast förvånande att skillnaden inte är större. 

Friskolor är vanliga i storstadskommuner som av geografiska skäl lägger mycket mindre på skolan än glesbygdskommuner. 

Men om det är en kommunvis jämförelse, visar inte siffran då att friskolor får mindre resurser per elev? Nej, inte ens då. Den första förklaringen är socioekonomi. Kunskapsskolans elever har i snitt betydligt mer välutbildade föräldrar än elever i kommunala skolor, därför bör de få mindre. 

Det framgår inte heller om de statsbidrag som går direkt till koncernen Kunskapsskolan är medräknade. Om inte, så är det flera tusen per elev som inte räknas in i koncernens skolpeng, men som räknas in i den kommunala kostnaden.

Dessutom finns det myndighetskostnader som är gemensamma för alla elever. Dessa bokförs i sin helhet på de kommunala eleverna. Ju fler elever som går i fristående skolor, desto större blir den bokförda skillnaden. 

Emilson pekar vidare på ett exempel där elever från tre kommuner har tre skolpengsnivåer: 84 000, 99 000 och 108 000. Så länge kommunerna har friheten att prioritera kommer summorna variera, men det kan också bero på skillnader i socioekonomi mellan eleverna.

Dessutom kan kommunerna – trots samma kostnad för att driva en klass – ha helt olika skolorganisation. Den ena kan optimera med exakt 32 elever i varje klass. De andra två kan ha mindre optimala lösningar med 26,5 respektive 24 elever i varje klass. Det skulle ge exakt de skolpengsnivåer som Emilsson angivit.

Antalet elever per klass är avgörande för hur stor skolpengen blir – och därmed även för överskott och eventuella vinster. Skulle alla kommuner ha en optimal skolstruktur skulle det inte bli många vinstkronor på skolmarknaden. 

Till viss del är det detta som förklarar svängningarna i skolpengen, som Peje Emilson beklagar sig över. Det finns dock lösningar.

En vore att ersätta skolpengen med en klassbaserad ersättning och bara en mindre rörlig ersättning per elev. En annan modell kan vara att kommunerna får beräkna skolpengen som om de alltid hade fulla klasser. Även om det bara är 27 eller 25 elever i klassen, så beräknas ersättningen i så fall som om det vore 32 elever i varje klassrum. Det skulle i praktiken ge ett liknande avdrag som det som den statlige utredaren Björn Åstrand föreslagit.

Det tunga argumentet för avdraget är att kommunerna, till skillnad från friskolorna, har ett lagstadgat ansvar för att ge alla elever en skolplats och därmed inte kan upprätthålla en optimal skolstruktur. 

Att så är fallet visas både i Åstrands utredning och i den rapport av Gabriel Heller Sahlgren som Emilson hänvisar till. I dag gör skolkoncernerna sina vinster genom att fylla klasserna medan en del andra fristående huvudmän nyttjar överfinansieringen av friskolorna till att ha mindre klasser. 

Emilson säger sig tänka på de små huvudmännen. Det är bra. Lärarförbundet har en lösning som tillvaratar deras intressen. Vi föreslår en omfördelning från friskolor med välfyllda klasser till dem med mindre välfyllda. Då drabbas inte de små skolorna av avdraget, utan slår endast mot arbitragevinsterna.

Så visst är det dags att se över skolpengssystemet. Förslagen i Björn Åstrands utredning är en bra början. 

Johanna Jaara Åstrand, Förbundsordförande Lärarförbundet

Läs slutreplik från Peje Emilsson här.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från HuaweiAnnons

Så ska samverkan och innovation lösa klimatutmaningen

Drygt 98 procent av den el som produceras i Sverige är fossilfri. Men i takt med klimatomställningen ökar också vårt energibehov kraftigt. Det innebär en stor utmaning – men också en möjlighet att tänka nytt och innovativt.

Teknik kan förändra världen och driva den gröna omställningen framåt. Men då behövs fler samarbeten och möjligheter att diskutera och utväxla erfarenheter. Därför arrangerade Huawei ”Green Summit 2022” i Stockholm i början av juni. Målet var att i en svensk kontext skapa långsiktiga möjligheter till nya innovativa lösningar på miljöproblemen.

Under en förmiddag diskuterade representanter från politik, myndigheter, näringsliv och akademi klimatutmaningarna ur olika perspektiv. Tekniska lösningar och innovationer från flera branscher lyftes fram och representanter från solenergibranschen berättade om hur utvecklingen där går i rasande takt med hjälp av ny smart teknik. 

Debatter och diskussioner

Publiken fick också höra om gröna startups vars syfte är att genom innovation bidra till minskade utsläpp. Ett exempel är Plaant, som har utvecklat ett smart växthus för inomhusbruk – utan jord. Därtill fanns myndighetssverige representerat genom Energimyndigheten som berättade om det växande elbehovet och vad som behövs för att Sverige ska klara den nya elektrifieringsvågens behov. 

Under ett panelsamtal enades representanter från Energimyndigheten, Huawei och Plaant att Sverige generellt sett har ett bra utgångsläge för att nå våra gemensamma hållbarhetsmål. Vi behöver dock rikta blicken mot framtiden. Att Sverige i dag ligger i framkant ska inte tas för givet. Det paneldeltagarna önskade från regeringen var att digitalisering ska bli en topprioritet eftersom en ökad digitalisering kan bidra till att bemöta många av de utmaningar vi står inför. Därtill önskades tydligare mål och ett skiftat fokus, bort från samhällets intressekonflikter till ett ökat samarbete vad gäller behovet av olika typer av energislag.

Sätter bollen i rullning 

Målet med dagen var att skapa förståelse för hur teknik och innovationer kan bidra till att lösa många av de utmaningar som finns för att Sverige ska nå de högt uppsatta klimatmål som regeringen beslutat om. 

Under Green Summit diskuterade talarna också hur vi tillsammans kan driva på hållbar innovation från den snabbt växande solenergisektorns perspektiv. Talare från Soltech Energy Solutions, branschorganisationen Svensk Solenergi, CheckWatt och hållbarhetskonsultbyrån Ethos berömde Sveriges goda klimat för entreprenörer. 

Dock framfördes synpunkter på politikens beslutsförmåga när det kommer till prioriteringar av miljöfrågor och det är ett hinder för nya innovativa företag. Ett exempel som lyftes var trubbiga miljöprövningar som istället för att se till energibehovet på systemnivå begränsar de aktörer som har gröna och innovativa lösningar för att bidra till att skapa en grön och hållbar energiproduktion.

 

Världsledande inom teknik för solenergi 

Det var första gången Huawei arrangerade Green Summit i Sverige och tanken är att plattformen ska växa till att bli en allt större arena för samarbeten. Planen är att arrangera motsvarande konferenser i Norge och Finland senare i år. 

– Den här typen av arena saknas i dag, så det var väldigt värdefullt. Här träffades myndigheter, politiker, näringsliv, innovatörer och entreprenörer – vi delade åsikter och erfarenheter och diskuterade de hinder som finns på ett öppet sätt. Jag fick flera nya insikter och är mycket nöjd, säger Christoffer Caesar, CEO på Soltech Energy Solutions. 

De flesta kanske förknippar Huawei med mobiltelefoner och nätverksutrusning, men företaget är också ett av världens ledande inom teknik för solenergi. Huawei driver redan i dag flera olika innovationsprojekt tillsammans med Soltech Energy Solutions. Bland annat har Soltech tagit hjälp av Huaweis lösning för batterilagring av energi på sin laddstation för Scanias ellastbilar. Laddplatsen ska minska de långa laddningstider som hittills bromsat en ökad användning av elektrifierade fordon.  

Öppnar för fler samarbeten

Under eventet presenterades dessutom Soltech Energy Solutions som Huaweis strategiska partner inom affärsområdet Digital Power. De två företagen har nyligen påbörjat ett ytterligare samarbete för att fortsätta driva utvecklingen inom solenergi och smarta energilösningar.

– Vi är imponerade över Huaweis höga innovationsnivå och kvalitén i deras produkter och lösningar. Med detta samarbete kan vi dra nytta av varandras styrkor och skapa ett ännu bättre erbjudande i den svenska solenergibranschen, säger Christoffer Caesar. 

Ytterligare några av Huaweis samarbeten i Norden är bland annat ett med det innovativa solcellsföretaget GruppSol, som bygger VillaZero – Sveriges första koldioxidneutrala villa. 

Med samarbetspartners har Huawei också utvecklat en innovativ AI-lösning för att i norska älvar sortera ut och stoppa invasionen av puckellax som utgör ett stort hot mot den lokala faunan. Förhoppningen är att Green Summit ska bidra till fler samarbeten.  

– Under dagen samlade vi många olika kompetenser och aktörer. Vi hoppas att det kan öppna upp för fler samverkans- och innovationsprojekt. Den kraften är avgörande för att skapa ett hållbart samhälle, säger Kenneth Fredriksen.

Mer från Huawei

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Huawei och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Farliga argument i valrörelsen

Sverige är beroende av engagerade entreprenörer. Vi är tillgångar och inte mjölkkossor eller problem, skriver entreprenörerna Thomas Sonesson och Pigge Werkelin.

Foto:Pax Engström Nyström för Dagens Industri

När man lyssnar på den politiska debatten är det svårt att som entreprenör att inte reagera. Vi ska tydligen lösa alla samhällsutmaningar själva. Vi ska ansvara för vår egen säkerhet – justitieministern tycker till exempel att företagen själva skall skydda sig bättre mot kriminella. Vi ska finansiera försvaret med beredskapsskatt. Vi ska ansvara för att integrera nyanlända (vilket statsministern nämnt om en lösning på integrationsutmaningarna) och många andra pålagor i en ständigt växande karta av administrativa och tvingande regler. I vår vardag ska vi dessutom vara statens ständigt skattebetalande mjölkkossa för att finansiera välfärden och skapa arbeten. 

Det klart att man då funderar på vad som sägs och hur det påverkar mitt företagande och andras vilja att starta företag. Signalerna är frekventa när det pratas om vad vi som entreprenörer skall ansvara för - men regeringen lyfter inte så mycket vad vi skapar. 

Vi som företagare har naturligtvis ett stort ansvar att vara förebilder och visa vägen framåt genom att skapa arbeten, ha schyssta villkor och driva innovation. De flesta entreprenörer använder dessutom sin drivkraft till ideella uppdrag och blir otroligt stolta om de kan bidra till samhällsnytta oavsett var det är. Vi ser entreprenörskapet som kittet i samhället eftersom det har både närheten till de anställdas vardag och drivkraften mot att bygga vidare. Som entreprenör är man en del av samhällets alla olikheter. Något som torde vara unikt i dagens samhälle. 

Entreprenörer älskar utmaningar. Framför allt går vi i gång på att skapa konkreta och handlingskraftiga lösningar. Det kan vara allt från att ideella initiativ som gratis aktiviteter för barn i utsatta områden till kommersiella företag som tjänar pengar på att stärka tryggheten i samma område.  

Men vi entreprenörer ogillar omotiverad byråkrati, orimliga skatter och en företagarfientlig attityd.  Därför är det bekymmersamt att den nuvarande regeringen verkar gå till val på populistiska vallöften som beredskapsskatt och att bekämpa vinster företag. Som entreprenör är man aldrig populist – för då försvinner kunderna. Just nu verkar dock väldigt många politiker vara det. När man hör statsministerns hårda kommunikation och sätt att angripa motståndare är det väl populism om något. 

Som entreprenör lyssnar man inte så mycket på ideologi som på sakfrågor. Vi är mer hands-on och funderar på hur vi skall lösa ett problem än att fundera på vems fel är. Där är vi entreprenörer långt mer tränade än många politiker. Samtidigt hoppas och tror vi att det finns de politiker som jobbar med att få saker och ting gjorda på riktigt. Vi tror de allra flesta väljare vill ha politiker som är genomförare i stället för att de driver plakatpolitik, har högt tonläge eller har målat in sig i ett hörn. 

I dagens samhälle får man inte heller missa att entreprenörer också är mobila. Vårt arbetsfält och kontaktnät är internationellt. Vi kan arbeta från ett kontor i New York, en co-working i Uppsala eller en strand i Thailand. Något som allt fler väljer att göra. Det betyder också att vi är känsliga för politisk klåfingrighet och en attityd där man vill straffa entreprenörerna. Känner vi oss inte välkomna här i Sverige är det lätt att låta flyttlasset gå till mer företagsvänliga länder. Vi har sett det förr. Socialdemokraterna lyckades få framgångsrika entreprenörer som Kamprad och Rausing att lämna landet. Nu är det lättare än någonsin att lämna Sverige och med den retorik som statsministern och hennes kollegor bedriver är risken stor att vi hamnar i samma läge som vi en gång var. Det vore förödande för landets utveckling.

Sverige behöver nyfikna, kunskapssökande och kreativa människor som ser möjligheter när andra ser problem. Kort och gott – vi behöver entreprenörer och företagare som är risktagare, innovatörer och samhällsbyggare. Att samtidigt vilja sitt eget, medarbetarnas och Sveriges bästa är inget motsägelsefullt utan en unik kombination som är värd att värna. Om Sverige bara skulle ha politiker skulle inget skapas, om vi bara hade entreprenörer skulle det bli rörigt. Vi behöver varandra, men då måste statsministern och hennes allierade se oss som tillgångar och inte som mjölkkossor eller problem. 

Thomas Sonesson, entreprenör och under många år vd för Gallerix

Pigge Werkelin, entreprenör och initiativtagare till bland annat Gotlandsflyg 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera