Elkris drabbar industrin

DEBATT. Basindustrierna står för en tredjedel av elanvändningen i Sverige. Vi behöver ett leveranssäkert elsystem som garanterar el årets alla timmar och konkurrenskraftiga elpriser för att kunna driva våra verksamheter och skapa jobb och välfärd över hela landet, skriver Holmens vd Henrik Sjölund.

ELBEHOV. Ansvariga politiker behöver ta större ansvar för elnätsutbyggnaden genom att ställa tydligare krav på Svenska kraftnät att bygga för framtiden och fatta beslut som stärker den planerbara elproduktionen, skriver Henrik Sjölund.
ELBEHOV. Ansvariga politiker behöver ta större ansvar för elnätsutbyggnaden genom att ställa tydligare krav på Svenska kraftnät att bygga för framtiden och fatta beslut som stärker den planerbara elproduktionen, skriver Henrik Sjölund.Foto:Johan Nilsson/TT

Elförsörjningssituationen i södra och mellersta Sverige är allvarlig. Det behövs snabba åtgärder som i närtid säkerställer både elproduktion och överföringskapacitet i elnätet. Takten och ambitionsnivån i utbyggnaden av elnätet behöver höjas och planerbar kärnkraft och kraftvärme bevaras och byggas ut. Vattenkraften måste värnas. Ansvariga politiker måste agera snabbare och mer beslutsamt vidta åtgärder för att säkerställa elförsörjningen på kort sikt.

Basindustrierna står för en tredjedel av den samlade elanvändningen i Sverige. Elförsörjningen är en extremt viktig fråga för oss. Vi behöver ett leveranssäkert elsystem som garanterar el årets alla timmar och konkurrenskraftiga elpriser för att kunna driva våra verksamheter och skapa jobb och välfärd över hela landet. Sommaren 2020 ger en bild av hur elsystemet kan bli i framtiden om inte mer energi läggs på att bokstavligen rädda elförsörjningen.

I somras blev Svenska kraftnät tvungna att upphandla Ringhals 1 och fossileldade reservkraftverk för att säkerställa balansen i elsystemet. Notan för nödåtgärderna och politiken som gjort dem nödvändiga blev över 350 miljoner kronor.

Efter årsskiftet kommer elförsörjningssituationen att bli ännu sämre i och med att Ringhals 1 tas ur drift. Med både Ringhals 1 och 2 ur produktion är det inte osannolikt att effektbrist kan uppstå redan i vinter. Historiskt brukar den högsta belastningen på elsystemet inträffa i januari-februari.

En osäker elförsörjning påverkar i högsta grad basindustrin. Det handlar inte bara om risken för avbrott i elleveranserna. Det handlar också om risken för perioder med extremt höga elpriser som gör industriproduktionen till en förlustaffär. Mitt i sommaren 2020 kostade elen i söder (SE3 och SE4) 2 kr/kWh som högst. Samtidigt kostade elen 10 öre/kWh i norr (SE1-SE2), där det fanns gott om el. Industrin har tvingats dra ner sin produktion vid ett flertal tillfällen under sommaren och hösten på grund av de höga elpriserna. Stora och oförutsägbara prisskillnader gör det också svårt för industrin att prissäkra sitt framtida elbehov.

I takt med att den planerabara elproduktionen minskar i söder accentueras behovet av ökad elöverföring från Norrland. Svenska kraftnäts prognoser visar på att det kommer att vara en fortsatt prisskillnad mellan norr och söder. Prisskillnaderna har sitt upphov i kapacitetsbristen över det så kallade Snitt 2, mellan SE2 och SE3. Minskad kärnkraftsproduktion i södra Sverige höjer inte bara prisnivån, utan leder också till att överföringskapaciteten minskas och flaskhalsproblematiken förstärks ytterligare. Detta eftersom långväga elöverföring kräver lokalt producerad så kallad reaktiv effekt för att reglera spänningen i elnätet.

Kapacitetsbristen avspeglas också i att Svenska kraftnäts så kallade flaskhalsintäkter ökat kraftigt. Svenska kraftnät tar ut en avgift när el överförs från ett elområde med lågt elpris till ett med högt. Under årets tre första kvartal inbringade avgifterna totalt nästan 5,8 miljarder kronor varav 3,6 miljarder kronor kom från interna flaskhalsar, främst Snitt 2. Det kan ställas i relation till att flaskhalsintäkterna har legat på cirka 1,7 miljarder kronor i snitt på årsbasis de senaste fem åren och att Svenska kraftnäts årliga investeringar (inklusive reinvesteringar), som enligt verksamhetsplanen för 2021 uppgår till 5 miljarder kronor.

Svenska kraftnäts nätutvecklingsplanering innebär stora satsningar på Snitt 2. Vi inom basindustrin anser trots det att takten i utbyggnaden av transmissionsnätet inte är tillräcklig. Våra klimatfärdplaner innebär att industrins elanvändning fördubblas fram till år 2045, vilket ställer krav på elsystemet. Det tar i dag över 10 år att bygga en kraftledning. Svenska kraftnäts utbyggnadsplaner tar 20 år på sig. Värt att notera i detta sammanhang är att Svenska kraftnäts nätutbyggnad historiskt har tagit längre tid än planerat. Industrin har varken tid eller råd att vänta.

Svenska kraftnät behöver öka investeringstakten och genomföra åtgärder i närtid som kan möjliggöra att befintlig kapaciteten i nätet kan utnyttjas fullt ut:

* Bygg bort flaskhalsarna och prisskillnaderna, lägg inte flaskhalsintäkterna på hög.

* Prioritera. Öka takten i utbyggnaden över Snitt 2.

* Genomför skyndsamt åtgärder som kan garantera överföringsförmågan i närtid - högtemperaturlinor, kraftelektronik och marknadslösningar.

Ansvariga politiker behöver ta större ansvar för elnätsutbyggnaden genom att ställa tydligare krav på Svenska kraftnät att bygga för framtiden och fatta beslut som stärker den planerbara elproduktionen:

* Ge Svenska kraftnät ett tydligt uppdrag att minimera prisskillnaderna inom Sverige. Värna elmarknadens funktion.

* Inför ett planeringsmål – bygg för att klara klimatomställningen, vilket uppskattas till minst 200 TWh plus det elbehov som LKAB presenterade förra veckan.

* Värna befintlig planerbar kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme och underlätta utökad produktion.

* Ta bort befintliga subventioner som försämrar kraftbalansen och undvik nya. Låt inte Svenska kraftnät stå för anslutningskostnaden för havsbaserad vindkraft.

Elsystemet har utmaningar på lång sikt och på kort sikt. I somras blev det tydligt för alla att risken för elbrist inte längre är en fråga bara för de kallaste vinterdagarna. Risken är uppenbar att vi får uppleva en repris av 2020 års elkris även under kommande sommar. För att undvika det behövs snabbare åtgärder som stärker elförsörjningen i närtid och tydligare signaler från politiken om framtidens elförsörjning.

Henrik Sjölund

vd för Holmen och ordförande i SKGS


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Euro AccidentAnnons

Ohälsa – påtaglig risk för företag

Långtidsfrånvarande medarbetare är en påtaglig hållbarhetsrisk för de flesta företag. Därför erbjuder försäkringsbolaget Euro Accident även ett rehabiliteringsstöd i sin företagsbetalda sjukförsäkring. Ett stöd som hjälper åtta av tio att kunna fortsätta arbeta.

Hållbarhetsfrågan med sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter spelar en allt större roll för företag. Därmed har det också blivit viktigt för företag att förstå, identifiera och hantera sådana risker, vid sidan om till exempel affärsrisker och finansiella risker.

En av de viktigaste, men ofta förbisedda, hållbarhetsfrågorna handlar om hållbara medarbetare, alltså de egna medarbetarnas hälsa och välmående. Förutom de mänskliga sidorna så är kostnaderna för ohälsa höga i form av ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning och lägre produktivitet.

En modern sjukförsäkring

Att en medarbetare blir långtidsfrånvarande är emellertid en risk som du till viss del kan försäkra dig mot. Några som erbjuder en sådan försäkring är försäkringsbolaget Euro Accident Livförsäkring.

- Risken för sjukskrivning är högst påtaglig i dagens arbetsliv med många som blir långtidssjuka av stress och utmattning. Därför har vi skapat en modern sjukförsäkring som är bra både för medarbetaren som är försäkrad och för arbetsgivaren som betalar försäkringen, säger Jörgen Örnebrand, produktchef Tjänstepension, på Euro Accident Livförsäkring AB.

Vid risk för sjukskrivning

Förutom den ekonomiska ersättningen vid långtidsfrånvaro så ingår även ett rehabiliteringsstöd i Euro Accidents försäkring.

Rehabiliteringsstödet kan aktiveras redan vid första tecken på att en medarbetare riskerar att bli långtidssjukskriven eller för att hjälpa medarbetare att komma tillbaka i arbete igen. Efter en webbanmälan från närmaste chef samordnar en av Euro Accidents egna rehabiliteringskoordinatorer hela ärendet och ser till att rätt insatser kopplas in.

Goda chanser att hjälpa

Åtta av tio försäkrade som kommer in i Euro Accidents rehabiliteringsprocess genom sin sjukförsäkring blir inte långtidsfrånvarande.

- Om vi bara får möjlighet att starta processen tidigt så har vi en bra chans att komma in med rätt åtgärder innan det går för långt, säger Jörgen Örnebrand.

Det är inte alltid som rehabiliteringsstödet i försäkringen behöver aktiveras. Ibland kan det räcka långt med att medarbetaren själv tar ett eller flera samtal med psykolog, ekonom, jurist, ergonom eller hälsocoach genom samtalsstödet som också är en del av försäkringen.

- Samtalsstödet kan ge rådgivning och hjälp att komma vidare oavsett om det gäller privata eller arbetsrelaterade frågor. Det viktiga är att ta hjälp innan små problem växer sig stora, säger Jörgen Örnebrand.

Helförsäkring för trygga och friska medarbetare

Det här ingår i Euro Accidents Sjukförsäkring PlanSjuk som tecknas av företag för deras medarbetare:

- Samtalsstöd av psykolog, ekonom, jurist, ergonom och hälsocoach

- Chefs- och HR-stöd

- Rehabiliteringsstöd

- Ekonomisk ersättning för inkomstbortfall

Läs mer om Sjukförsäkring PlanSjuk  

Läs mer om Euro Accident

 

Mer från Euro Accident

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Euro Accident och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?