Elförsörjningssituationen i södra och mellersta Sverige är allvarlig. Det behövs snabba åtgärder som i närtid säkerställer både elproduktion och överföringskapacitet i elnätet. Takten och ambitionsnivån i utbyggnaden av elnätet behöver höjas och planerbar kärnkraft och kraftvärme bevaras och byggas ut. Vattenkraften måste värnas. Ansvariga politiker måste agera snabbare och mer beslutsamt vidta åtgärder för att säkerställa elförsörjningen på kort sikt.
Basindustrierna står för en tredjedel av den samlade elanvändningen i Sverige. Elförsörjningen är en extremt viktig fråga för oss. Vi behöver ett leveranssäkert elsystem som garanterar el årets alla timmar och konkurrenskraftiga elpriser för att kunna driva våra verksamheter och skapa jobb och välfärd över hela landet. Sommaren 2020 ger en bild av hur elsystemet kan bli i framtiden om inte mer energi läggs på att bokstavligen rädda elförsörjningen.
I somras blev Svenska kraftnät tvungna att upphandla Ringhals 1 och fossileldade reservkraftverk för att säkerställa balansen i elsystemet. Notan för nödåtgärderna och politiken som gjort dem nödvändiga blev över 350 miljoner kronor.
Efter årsskiftet kommer elförsörjningssituationen att bli ännu sämre i och med att Ringhals 1 tas ur drift. Med både Ringhals 1 och 2 ur produktion är det inte osannolikt att effektbrist kan uppstå redan i vinter. Historiskt brukar den högsta belastningen på elsystemet inträffa i januari-februari.
En osäker elförsörjning påverkar i högsta grad basindustrin. Det handlar inte bara om risken för avbrott i elleveranserna. Det handlar också om risken för perioder med extremt höga elpriser som gör industriproduktionen till en förlustaffär. Mitt i sommaren 2020 kostade elen i söder (SE3 och SE4) 2 kr/kWh som högst. Samtidigt kostade elen 10 öre/kWh i norr (SE1-SE2), där det fanns gott om el. Industrin har tvingats dra ner sin produktion vid ett flertal tillfällen under sommaren och hösten på grund av de höga elpriserna. Stora och oförutsägbara prisskillnader gör det också svårt för industrin att prissäkra sitt framtida elbehov.
I takt med att den planerabara elproduktionen minskar i söder accentueras behovet av ökad elöverföring från Norrland. Svenska kraftnäts prognoser visar på att det kommer att vara en fortsatt prisskillnad mellan norr och söder. Prisskillnaderna har sitt upphov i kapacitetsbristen över det så kallade Snitt 2, mellan SE2 och SE3. Minskad kärnkraftsproduktion i södra Sverige höjer inte bara prisnivån, utan leder också till att överföringskapaciteten minskas och flaskhalsproblematiken förstärks ytterligare. Detta eftersom långväga elöverföring kräver lokalt producerad så kallad reaktiv effekt för att reglera spänningen i elnätet.
Kapacitetsbristen avspeglas också i att Svenska kraftnäts så kallade flaskhalsintäkter ökat kraftigt. Svenska kraftnät tar ut en avgift när el överförs från ett elområde med lågt elpris till ett med högt. Under årets tre första kvartal inbringade avgifterna totalt nästan 5,8 miljarder kronor varav 3,6 miljarder kronor kom från interna flaskhalsar, främst Snitt 2. Det kan ställas i relation till att flaskhalsintäkterna har legat på cirka 1,7 miljarder kronor i snitt på årsbasis de senaste fem åren och att Svenska kraftnäts årliga investeringar (inklusive reinvesteringar), som enligt verksamhetsplanen för 2021 uppgår till 5 miljarder kronor.
Svenska kraftnäts nätutvecklingsplanering innebär stora satsningar på Snitt 2. Vi inom basindustrin anser trots det att takten i utbyggnaden av transmissionsnätet inte är tillräcklig. Våra klimatfärdplaner innebär att industrins elanvändning fördubblas fram till år 2045, vilket ställer krav på elsystemet. Det tar i dag över 10 år att bygga en kraftledning. Svenska kraftnäts utbyggnadsplaner tar 20 år på sig. Värt att notera i detta sammanhang är att Svenska kraftnäts nätutbyggnad historiskt har tagit längre tid än planerat. Industrin har varken tid eller råd att vänta.
Svenska kraftnät behöver öka investeringstakten och genomföra åtgärder i närtid som kan möjliggöra att befintlig kapaciteten i nätet kan utnyttjas fullt ut:
* Bygg bort flaskhalsarna och prisskillnaderna, lägg inte flaskhalsintäkterna på hög.
* Prioritera. Öka takten i utbyggnaden över Snitt 2.
* Genomför skyndsamt åtgärder som kan garantera överföringsförmågan i närtid - högtemperaturlinor, kraftelektronik och marknadslösningar.
Ansvariga politiker behöver ta större ansvar för elnätsutbyggnaden genom att ställa tydligare krav på Svenska kraftnät att bygga för framtiden och fatta beslut som stärker den planerbara elproduktionen:
* Ge Svenska kraftnät ett tydligt uppdrag att minimera prisskillnaderna inom Sverige. Värna elmarknadens funktion.
* Inför ett planeringsmål – bygg för att klara klimatomställningen, vilket uppskattas till minst 200 TWh plus det elbehov som LKAB presenterade förra veckan.
* Värna befintlig planerbar kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme och underlätta utökad produktion.
* Ta bort befintliga subventioner som försämrar kraftbalansen och undvik nya. Låt inte Svenska kraftnät stå för anslutningskostnaden för havsbaserad vindkraft.
Elsystemet har utmaningar på lång sikt och på kort sikt. I somras blev det tydligt för alla att risken för elbrist inte längre är en fråga bara för de kallaste vinterdagarna. Risken är uppenbar att vi får uppleva en repris av 2020 års elkris även under kommande sommar. För att undvika det behövs snabbare åtgärder som stärker elförsörjningen i närtid och tydligare signaler från politiken om framtidens elförsörjning.
Henrik Sjölund
vd för Holmen och ordförande i SKGS
