1515

Elisabeth Svantesson: 340.000 friskoleelevers tillvaro står på spel

DEBATT. Under hela mandatperioden har regeringens hot om ändrade spelregler för välfärdssektorn skapat osäkra förutsättningar för väl fungerande skolor och vårdcentraler. Vänsterpartiet har tvingat regeringen att ställa tillvaron för 340.000 friskoleelever på spel. Detta i ett läge där välfärdsbehoven är på väg att bli större än någonsin tidigare.

Elisabeth Svantesson.
Elisabeth Svantesson.Bild:Anders Wiklund/TT

Nu är det skarpt läge. Moderaterna kommer att rösta nej till regeringens förslag från Reepalu-utredningen om vinstbegränsning för välfärdsföretag. Förslagen skulle kraftigt begränsa valfriheten och mångfalden av äldreboenden, skolor och hemtjänstleverantörer – och borde aldrig ha lagts fram.

De förslag som riksdagen i dag, måndag, ska debattera innebär ett avsteg från den välfärdsmodell som vi under lång tid byggt upp i Sverige. En modell där möjligheterna till valfrihet inom ramen för den offentligt finansierade välfärden ger föräldrar och barn inflytande över vilken skola de ska gå i och där äldre ofta själva får välja hemtjänstleverantör oavsett hur deras privatekonomi ser ut.

Valfriheten är en så starkt integrerad del av ”Den svenska modellen”, att den kommer på andra plats när Demoskop frågar svenska folket vad den förknippar med den.

Effekten av regeringens politik riskerar att bli att valfriheten begränsas till dem med tjocka plånböcker. Därmed bryter man med den välfärdsmodell som utvecklats i bred enighet under de senaste tjugofem åren. I många andra länder finns det istället parallella system med privata alternativ som enbart vänder sig till de som har råd att betala höga avgifter. Så ska vi inte ha det i Sverige. Tvärtom bör vi utveckla vårt system – med kvalitetskrav i fokus. För att klara den stora utmaning som den demografiska utvecklingen medför, med fler barn och fler äldre som behöver förskolor, skolor och äldreomsorg krävs också fler som vill vara med och utveckla välfärden, inte färre.

Reepalu-utredningen är ett politiskt beställningsjobb, som dömts ut av en ekonomisk och juridisk expertis, berörda verksamheter och inte minst många kommuner som varnat för ödesdigra konsekvenser om förslaget blir verklighet. Om förslaget genomförs skulle ett stort antal välfungerande skolor och äldreboenden tvingas stänga. Enligt PWC som analyserat förslaget blir resultatet att nio av tio fristående skolor tvingas gå med förlust, och därmed slå igen.Tusentals barn och äldre som står i kö till en friskola eller ett fristående äldre boende skulle aldrig få chansen att komma in. I det läget skulle kommunerna med kort varsel istället behöva säkra upp med platser i egen regi. Det skulle slå hårt mot verksamheternas kvalitet och i förläggningen den gemensamma välfärdens legitimitet.

Reformer inom välfärdsområdet bör ske utifrån utgångspunkten att valfrihet och mångfald är en styrka för den svenska välfärden. Den svenska välfärdsmodellen, som bygger på gemensam finansiering och numera tydliga möjligheter att själv välja utförare, har ett starkt folkligt stöd. Det vill vi försvara. Vi vill också försvara fristående aktörers möjlighet att förbättra och utveckla välfärden.

Därför är det centralt att säkerställa att de som äger och driver välfärdsverksamheter har en ordnad ekonomi i sina föreningar eller företag, att de inte är kriminellt belastade och att de har personer i ledande ställning som vet vilka krav som ställs på dem. För även om mångfalden är viktig är välfärden inte är vilken bransch som helst och det är ingen rättighet att få driva en skola eller ett äldreboende med skattemedel. Det var också därför som vi tillsammans med Alliansen tog initiativ till ägarprövning.

Moderaterna säger därför ja till att införa en kontrollfunktion för de som äger och leder välfärdsverksamheter men understryker att det förslag om ägar- och ledningsprövningsom riksdagen ska ta ställning till bara är halva lösningen. För att säkerställa att kontrollfunktionerna blir fullt ut ändamålsenliga och proportionerliga lägger vi nu också ett antal förslag om förbättringar:

1) En generell tillståndsplikt behöver självklart gälla lika för både offentligt och privat drivna verksamheter.

2) Ägar- och ledningsprövningen samt de utökade tillståndskraven, ska utformas på ett sådant sätt att det inte medför otillbörliga hinder för små aktörer som vill etablera sig på välfärdsområdet. De små aktörerna måste värnas i utformningen av detaljerna.

3) Tillstånds- och tillsynsansvaret när det gäller fristående förskolor ska övergå från kommunerna till Skolinspektionen, för att säkerställa en rättssäker och likvärdig behandling i hela landet.

4) Åtgärder behöver vidtas för att korta handläggningstiderna hos Inspektionen för vård och omsorg.

Våra förslag etablerar en ordning där seriösa aktörer – även mindre verksamheter och kooperativ – ska kunna fortsätta att starta och driva skolor, äldreboenden etc. Samtidigt som oseriösa aktörer kan hållas borta och det ställs rimliga krav på verksamhetskunskap hos styrelse och ledning. Alla ledamöter i en skolas styrelse ska inte behöva vara fullt ut insatta i de föreskrifter som reglerar verksamheter, men det är ett rimligt krav att styrelse och ledning sammantaget har sådan kunskap. Intentionerna med den Ägarprövningsutredning som alliansregeringen tillsatte kan därmed uppfyllas.

Sammantaget kommer Moderaterna i dag att dels se till att slå vakt om valfriheten i välfärden. Och samtidigt ta viktiga steg mot ökad kvalitet genom tydliga, rättvisa och proportionerliga krav på utförare.

Möjligheterna till valfrihet inom ramen för den offentligt finansierade välfärden har kommit att bli en uppskattad och viktig del av den svenska välfärdsmodellen. Fler duktiga aktörer behöver vara med och utveckla modellen – färre politiker bör därför bidra till att avveckla den. Socialdemokraterna har bestämt sig för att gå till val på en attack mot valfriheten och mot de hundratusentals elever, föräldrar, lärare, boende och medarbetare som idag finns i de verksamheter som hotas. Att den överhuvudtaget blev ett förslag i riksdagen understryker Vänsterpartiets destruktiva inflytande över regeringen och Socialdemokraternas oförmåga att stå upp för den svenska modellen med gemensam finansiering och valfrihet.


Elisabeth Svantesson, ekonomisk politisk talesperson (M)
Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson (M)
Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson (M) 


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?