ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 24 FEB Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Elevråden: Vinstbegränsning fel åtgärd för oss elever

DEBATT. Valfriheten i skolan är önskvärd och många elever är nöjda både i fristående och kommunala skolor. Men skolans problem kommer inte att lösas genom regeringens och Vänsterpartiets lagförslag om vinstbegränsning, skriver Jakob Amnér, Sveriges elevråd – SVEA.

I fredags lade regeringen och Vänsterpartiet fram sitt lösningsförslag på ett problem som stått i centrum för svensk välfärdsdebatt under lång tid. Som svar på att välfärdsbolag och deras ägare tar ut höga vinster på sina verksamheter, vill nu regeringen och Vänsterpartiet att dessa vinster ska begränsas och återinvesteras i verksamheten genom ett vinsttak. Vi ser det som självklart att vinst aldrig ska få gå före kvalitet i undervisningen eller arbetsmiljön i skolan. Vi tror dock att regeringens och Vänsterpartiets förslaget har fel fokus, och att det snarare är reformering av skolpengen som måste till för den önskade effekten.

I Sverige finns många bra skolor. Vissa är kommunala och vissa är fristående. I grunden tror vi valfriheten är bra och många elever är väldigt nöjda samt lyckas bra, både i fristående och kommunala skolor. Men tyvärr finns också många skolor med problem, svårigheter och behov av extra stöd. Samtidigt som vinster kan plockas ut av vissa, råder det en enorm brist på ekonomiska resurser hos andra. Slutsatsen är alltså att jämlikheten brister och för att komma åt det problemet tror vi förslaget om vinsttak kommer ha lite effekt.

Dagens finansieringsmodell bygger på en skolpeng som utgörs av ett grundbelopp för varje elev och ett tilläggsbelopp för elever i behov av särskilt stöd. Summan är densamma vare sig det gäller en kommunal eller fristående skola, men hur den spenderas är helt upp till huvudmannen. På samma sätt som fristående och kommunala skolor spelar på lika villkor vad gäller finansiering, ställs även samma krav på verksamhet och kvalitet. Det är alltså beroende på hur effektivt skolan drivs som avgör vinsten, vilket i sig inte är nödvändigtvis är negativt så länge effektivisering inte är likställt med sämre arbetsmiljö och kvalitet i undervisningen. Tvärtemot, så bidrar det i stället till mindre slöseri av allmänna medel och eventuellt även ett bättre helhetsresultat.

Problematiken i dag bygger på att effektiviseringen inte sker på rätt sätt. Som systemet är format blir i stället elevsammansättningen alltmer homogen sett till socioekonomiska förutsättningar och akademiska ambitioner. Vi ser också hur pengar som är ämnade för att stärka skolans kvalitet och elevers lärande i vissa fall försvinner ur systemet som vinst.

Regeringens förslag om vinsttak blir ingen garanti för att pengarna faktiskt går till det de är ämnade för. Det öppnar inte heller för en omfördelning av medel till skolor med svårare förutsättningar och större behov. Till skillnad från regeringens och Vänsterpartiets förslag ser vi att resurserna måste fördelas utifrån en modell som sätter verksamhetens förutsättningar och behov i centrum.

Vi vill se ett system som upprätthåller en rik mängd skolor för elever att välja mellan. Där enskilda skolor inte får resurser utifrån en per-capita-modell, utan i stället får resurser som i större utsträckning motsvarar utgifterna. Ett system som fortsatt ger goda förutsättningar för flera olika aktörer att driva skolor men som heller inte ger utrymme att sätta vinster före kvalitet.

För att nå målsättningen med skolans uppdrag om att ge alla elever samma förutsättningar för livet, måste finansiering vara behovsstyrd och kompensera för de olika förutsättningar skolorna och eleverna jobbar efter, däribland socioekonomiska faktorer.

Ambitionen att säkerställa kvalitet före vinst är alltså välkommen, men regeringen och Vänsterpartiet är fel ute när de tror att ett vinsttak är lösningen.


Jakob Amnér, förbundsordförande, Sveriges elevråd – SVEA


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Du har väl inte missat Di TV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal?

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.