1515
Annons

Efter Metoo – dags för en No Age-våg

I Norden, mera än i någon annan del är världen, tenderar vi att kategorisera människor efter ålder. Oavsett vad som avhandlas i tidningar, tv och sociala medier, framgår det tydligt hur gammal personen som uttalar sig är. Mottagaren av informationen styrs då med automatik till personens ålder och genom detta föds ett ”bias”.

Foto:Jack Mikrut

Denna bias är inte bara missvisande och i många fall direkt kränkande, utan drabbar också de grupper som i dag är underrepresenterade i näringslivet och politiken. De som redan i dag är mindre jämställda blir ännu mer diskriminerade med denna ”åldersstämpel”, som inte på något sätt tar hänsyn till kompetens eller konkreta erfarenheter.

Åldersklassificiering hade viss betydelse före industrialismen då man levde betydligt kortare och ofta utförde kroppsarbete. I dagens digitaliserade och hälsomedvetna Nordiska samhällen lever vi längre än någonsin. Antalet hundraåringar har ökat explosionsartat och minst var fjärde barn som föds i dag kommer att leva till över hundra år. Samtidigt är snittåldern för pensionering i Norden 62 år och vi lever i medeltal i 84 år.

Vi måste omedelbart självreglera eller rent av lagstifta mot denna diskriminering och kategorisering av människor av tre skäl:

Den är djupt oetisk, orättvis och drabbar redan utsatta grupper hårdast. Oavsett vår ålder är vi alla individer och vår kompetens, våra ambitioner och personlighet styrs av helt andra faktorer. Dessutom finns det många vetenskapliga studier som pekar på vikten fysisk och mental ålder som ofta skiljer sig stort från den numeriska åldern. Vi kan bli yngre när vi blir äldre.

Vi har inte råd att fortsätta såhär. Åldersfixeringen utesluter stora grupper av äldre och erfarna människor från arbete. Det drabbar också unga människor som inte nått ”rätt ålder” för ett visst arbete, trots att dessa samlat på sig kompetens och intresse som kan göra dem mer kvalificerade för ett specifikt jobb än en äldre person. Detta är slöseri av mänskliga resurser.

När algoritmer och robotar får allt större del i vårt vardags- och arbetsliv, blir det än viktigare att tillvarata våra mänskliga egenskaper. Enligt en studie vid Harvarduniversitetet kommer humanioras betydelse att öka explosionsartat framöver, medan många av de rent tekniska eller fysiska arbetsuppgifterna kommer att digitaliseras och nästan helt försvinna.

Näringslivet och mediebranchen kan börja med att visa gott exempel. Sluta redovisa ålder i artiklar och cv:n, till att börja med. Efter Metoo är det hög tid för en No Age- våg.

Eirik Winter, vd BNP Paribas i Norden


Debatt: Demokratierna runt Östersjön måste samarbeta

Det har aldrig varit viktigare för de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön att flätas samman i långsiktiga samarbeten, skriver Peter Egardt, Anders Ljunggren och Pär Nuder

ordföranden i Samarbetsfonden Sverige-Estland.

Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina har ritat om Europas säkerhetspolitiska karta. Men även dess ekonomiska. 

I takt med att sanktionerna mot Putin-regimen får effekt kommer handelsflödena till och från Ryssland med rätta att strypas. Samtidigt står världen redo för att bistå i återuppbyggnaden av Ukraina.

Om detta råder stor enighet. Men vi vill höja ett varningens finger för att Rysslands krig i ekonomiska termer riskerar att smitta av sig på andra länder, som för tre decennier sedan var underkastade rysksovjetisk ockupation. Det finns tecken som tyder på att utländska investeringar i Baltikum har bromsat upp. 

Estland, Lettland och Litauen har genomgått en remarkabel ekonomisk och politisk utveckling sedan 1991, då de baltiska staterna blev självständiga. Många företag, inte minst svenska, bidrog med omfattande investeringar som gjorde att det moderna Baltikums välstånd och välfärd kunde byggas upp.

I början fanns ett stort mått av solidaritet i ansträngningarna att stödja de pånyttfödda fria och självständiga republikerna. Men snart upptäckte utländska företag att Estland, Lettland och Litauen även var intressanta kommersiella marknader med en nyfiken och välutbildad arbetskraft. Efter femtio år i planekonomiska bojor kunde entreprenörskap och företagsamhet äntligen frigöras. 

Facit ser vi i dag, trettio år senare. Ekonomierna har växt och utländska investeringar och företag är en självklarhet i Estland, Lettland och Litauen. Samtidigt är de baltiska staterna respekterade medlemmar i EU, Euro-området och Nato, vilket bidrar till att göra dem till intressanta marknader för utländskt kapital långt utanför Östersjöregionen. 

Men sedan den 24 februari, då Ryssland invaderade Ukraina, har man i de baltiska staterna kunnat notera en ökad försiktighet bland utländska investerare: ”Vi vill avvakta och se vart geopolitiken tar vägen. De baltiska staterna var liksom Ukraina en del av Sovjetunionen”, är dessvärre en förekommande attityd.

Vi menar att denna tvehågsenhet bygger på okunskap och fördomar. Det var länge sedan som Estland, Lettland och Litauen var ”gamla Sovjet-republiker”. I själva verket är det lättare att bilda företag och göra affärer där än i många andra europeiska länder. Det har inte förändrats sedan Ryssland invaderade Ukraina. 

Vi är ordförande i de tre samarbetsfonder, som den svenska regeringen 2018 beslutade att inrätta i samband med att Estland, Lettland och Litauen firade 100 år. Fonderna, som är självständiga stiftelser, har till uppgift att främja utbytet mellan Sverige och de baltiska staterna. Särskild tonvikt ska läggas på nätverksbyggande mellan unga på ömse sidor om Östersjön. I fondernas ändamålsparagraf lyfts fram att entreprenörskap ska understödjas. 

Mot den här bakgrunden är vi mycket glada över att SEB och Swedbank – två stora svenska aktörer i Baltikum – har beslutat att under tre år stödja våra fonders ledarskapsprogram. De svenska bankernas långsiktiga engagemang i Estland, Lettland och Litauen är av avgörande betydelse för ländernas ekonomiska utveckling.

Ledarskapsprogrammet kommer att knyta samman unga ledare inom näringsliv, politik, kultur, akademin, frivilligorganisationer och offentlig sektor. Under tre års tid kommer över 150 av morgondagens ledare i våra länder att mötas och knyta band till nytta för hela Östersjöregionen. Vi behöver mer av detta. Kunskapen om varandra är för låg på ömse sidor om Östersjön. 

De finska och svenska ansökningarna om medlemskap i Nato kommer förstås att stärka relationerna mellan försvarsmakterna i regionen. Men Nato-gemenskapen kommer att smitta av sig på fler områden än de rent militära. Nya samverkansformer och affärsmöjligheter öppnar upp sig. 

Vi uppmanar fler svenska företag att följa i SEB:s och Swedbanks spår! Vi välkomnar fler företag att stödja de tre samarbetsfonderna. 

Nu är inte läge att dra ned på vare sig kontakter eller svenska investeringar i Estland, Lettland och Litauen. Tvärtom. Nu mer än någonsin måste de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön flätas samman.

 

Peter Egardt

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Litauen

Anders Ljunggren

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Lettland

Pär Nuder

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Estland

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?