Sedan regeringen beslutade om övergång till distansundervisning för landets gymnasieskolor, vuxenutbildning, yrkeshögskolor och högskolor har Sverige tagit enorma kliv i hur vi bedriver undervisning digitalt. På mindre än en vecka gick nästan en miljon elever och deltagare över till fjärr- och distansundervisning. Redan dagen efter regeringens beslut var en stor del av gymnasieskolor och vuxenutbildningar igång med det.
Hittills kan vi se att övergången gått över förväntan. Självklart finns det utmaningar, men i stället för att fastna i svårigheterna har alla, både lärare och elever, arbetat lösningsorienterat med undervisningen i fokus.
Vi har redan fått indikationer på ett antal positiva effekter. Närvaron är högre på flera av våra skolor. En del av spilltiden i klassrummet försvinner och tiden används till det den ska användas till, utbildning och lärande. Elever har lättare att komma i kontakt med lärare jämfört med tidigare då lärarna är tillgängliga digitalt, oavsett var man befinner sig i tid och rum. Visst finns det även svårigheter. Vissa elever som är i behov av särskilt stöd når vi inte tillräckligt bra med distansundervisning. Det behöver vi lösa. Samtidigt når vi andra elever i samma grupp bättre. En annan effekt är att lärarna utvecklas eftersom nya utbildningsformer kräver nya sätt att lära ut, vilket skapat en stor kreativitet och innovationskraft på skolorna.
Självklart ska skolorna vara fulla av elever och koka av lärande. Inget går upp emot det personliga mötet, men nu har vi kanske fått en gemensam och unik erfarenhet som vi kan ta med oss in i framtiden.
På bara några veckor har vi och alla andra berörda huvudmän varit tvungna att omdefiniera hur vi bedriver undervisning i svensk skola i grunden. Vi har upptäckt sidor i våra organisationer som vi inte visste fanns. Självklart ska vi ta till vara på all ny kunskap och erfarenhet som finns ute på skolorna.
Visst vill vi, precis som alla andra, att coronakrisen ska gå över. Men med det sagt, behöver vi inte gå tillbaka till exakt hur det var förut. Digitaliseringen i svensk skola har just tagit ett enormt kliv framåt och vi kan inte se någon anledning till att gå tillbaka när den akuta krisen är över. Det tror vi inte heller eleverna vill.
För att fortsätta utveckla framtidens skola föreslår vi redan nu följande åtgärder:
1. Tillsätt en kommission. Låt företrädare från skolmyndigheter, kommunala och fristående huvudmän få i uppdrag att analysera effekterna av digitalisering av skolan under den här terminen. Kunskapsmål, lärande och närvaro är viktiga aspekter. Kommissionen ska ta fram ett förslag på hur vi arbetar vidare med digitalisering i skolan.
2. Påskynda ny lagstiftning. Regeringens proposition som kom nyligen, om utökade möjligheter till fjärr- och distansundervisning, är föråldrad innan den ens börjat gälla. Ta hjälp av kommissionen och starta arbetet med ny lagstiftning som stöttar den här typen av undervisning. Här vill vi att man gör möjligheten till moment av undervisning digitalt och på distans i utbildningarna permanent.
3. Satsa på lärarna. Undervisning med digital teknik kräver både ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kunskap om digital teknik samt en förmåga att kombinera dessa. Därför måste vi ge lärarna möjlighet till kompetensutveckling. För detta krävs det statliga tillskott för utbildning och it-infrastruktur.
Att klara av en kris innebär alltid utmaningar, men i det långa loppet handlar det om att ta tillvara på möjligheten att utvecklas. Nu hoppas vi att alla huvudmän, inklusive berörda skolmyndigheter är intresserade av att fortsätta utvecklingen inom det här spåret. Vi har just fått bevis på att utvecklingen i skolan ibland kan gå i en rasande fart och ändå fungera väl för huvuddelen av eleverna och lärarna.
Jens Eriksson, chef för AcadeMedias grund- och gymnasieskolor
Christer Hammar, chef för AcadeMedia vuxenutbildning
Anders Haesert, utbildningsdirektör AcadeMedia EdTech
Patrik Forshage, gymnasie- och arbetsmarknadsdirektör Huddinge kommun
Frida Plym Forshell, arbetsmarknadsdirektör Nacka kommun
