1515
Annons

Efter kris kommer utveckling i skolan

DEBATT. På kort tid har mycket undervisning i Sverige gått över till att bedrivas digitalt. Ett antal positiva effekter märks redan av. Visst vill vi att coronakrisen ska gå över, men vi behöver inte gå tillbaka till exakt hur det var förut, skriver bland andra företrädare för Academedia.

DIGITALISERING. Coronaviruset har tvingat mycket undervisning att ske digitalt. Det är en utveckling som måste anammas även efter krisen.
DIGITALISERING. Coronaviruset har tvingat mycket undervisning att ske digitalt. Det är en utveckling som måste anammas även efter krisen.Foto:Henrik Montgomery

Sedan regeringen beslutade om övergång till distansundervisning för landets gymnasieskolor, vuxenutbildning, yrkeshögskolor och högskolor har Sverige tagit enorma kliv i hur vi bedriver undervisning digitalt. På mindre än en vecka gick nästan en miljon elever och deltagare över till fjärr- och distansundervisning. Redan dagen efter regeringens beslut var en stor del av gymnasieskolor och vuxenutbildningar igång med det. 

Hittills kan vi se att övergången gått över förväntan. Självklart finns det utmaningar, men i stället för att fastna i svårigheterna har alla, både lärare och elever, arbetat lösningsorienterat med undervisningen i fokus.

Vi har redan fått indikationer på ett antal positiva effekter. Närvaron är högre på flera av våra skolor. En del av spilltiden i klassrummet försvinner och tiden används till det den ska användas till, utbildning och lärande. Elever har lättare att komma i kontakt med lärare jämfört med tidigare då lärarna är tillgängliga digitalt, oavsett var man befinner sig i tid och rum. Visst finns det även svårigheter. Vissa elever som är i behov av särskilt stöd når vi inte tillräckligt bra med distansundervisning. Det behöver vi lösa. Samtidigt når vi andra elever i samma grupp bättre. En annan effekt är att lärarna utvecklas eftersom nya utbildningsformer kräver nya sätt att lära ut, vilket skapat en stor kreativitet och innovationskraft på skolorna.

Självklart ska skolorna vara fulla av elever och koka av lärande. Inget går upp emot det personliga mötet, men nu har vi kanske fått en gemensam och unik erfarenhet som vi kan ta med oss in i framtiden.

På bara några veckor har vi och alla andra berörda huvudmän varit tvungna att omdefiniera hur vi bedriver undervisning i svensk skola i grunden. Vi har upptäckt sidor i våra organisationer som vi inte visste fanns. Självklart ska vi ta till vara på all ny kunskap och erfarenhet som finns ute på skolorna. 

Visst vill vi, precis som alla andra, att coronakrisen ska gå över. Men med det sagt, behöver vi inte gå tillbaka till exakt hur det var förut. Digitaliseringen i svensk skola har just tagit ett enormt kliv framåt och vi kan inte se någon anledning till att gå tillbaka när den akuta krisen är över. Det tror vi inte heller eleverna vill. 

För att fortsätta utveckla framtidens skola föreslår vi redan nu följande åtgärder:

1. Tillsätt en kommission. Låt företrädare från skolmyndigheter, kommunala och fristående huvudmän få i uppdrag att analysera effekterna av digitalisering av skolan under den här terminen. Kunskapsmål, lärande och närvaro är viktiga aspekter. Kommissionen ska ta fram ett förslag på hur vi arbetar vidare med digitalisering i skolan.

2. Påskynda ny lagstiftning. Regeringens proposition som kom nyligen, om utökade möjligheter till fjärr- och distansundervisning, är föråldrad innan den ens börjat gälla. Ta hjälp av kommissionen och starta arbetet med ny lagstiftning som stöttar den här typen av undervisning. Här vill vi att man gör möjligheten till moment av undervisning digitalt och på distans i utbildningarna permanent.

3. Satsa på lärarna. Undervisning med digital teknik kräver både ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kunskap om digital teknik samt en förmåga att kombinera dessa. Därför måste vi ge lärarna möjlighet till kompetensutveckling. För detta krävs det statliga tillskott för utbildning och it-infrastruktur.

Att klara av en kris innebär alltid utmaningar, men i det långa loppet handlar det om att ta tillvara på möjligheten att utvecklas. Nu hoppas vi att alla huvudmän, inklusive berörda skolmyndigheter är intresserade av att fortsätta utvecklingen inom det här spåret. Vi har just fått bevis på att utvecklingen i skolan ibland kan gå i en rasande fart och ändå fungera väl för huvuddelen av eleverna och lärarna.

Jens Eriksson, chef för AcadeMedias grund- och gymnasieskolor

Christer Hammar, chef för AcadeMedia vuxenutbildning

Anders Haesert, utbildningsdirektör AcadeMedia EdTech

Patrik Forshage, gymnasie- och arbetsmarknadsdirektör Huddinge kommun

Frida Plym Forshell, arbetsmarknadsdirektör Nacka kommun

 

Läs svar från Lärarförbundet här. 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Replik: Skamlöst låta hyresgästerna stå för notan

Hyreshöjningar i Stockholm om 9,5 procent som Fastighetsägarna kräver i förhandlingarna är orimliga, skriver företrädare för Hyresgästföreningen. 

Foto:Hasse Holmberg / TT

Fastighetsägarna i Stockholm gick ut i DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. Inför de stundande årliga hyresförhandlingarna gick Fastighetsägarna Stockholm ut på DI debatt med beskedet att de vill chockhöja hyrorna i Stockholm med 9,5 procent. 

Vi på Hyresgästföreningen vill vara tydliga – utspelet från Fastighetsägarna kommer inte från en bransch som kämpar för sin överlevnad. Fastighetsbranschen är en av de mest lönsamma och har länge varit gynnad av lågräntemiljö och låga energipriser. Över tid har dessutom hyresökningarna varit betydligt högre än inflationstakten. Här borde finnas tillräckligt stora marginaler att ta av. Vilken annan bransch menar att de ska kunna gå ur en omfattande samhällskris med orubbade vinstmarginaler?  

Hyresgästföreningen kommer aldrig gå med på att låta Sveriges hyresgäster stå för hela notan när hyresvärdarnas kostnader ökar i samhällskrisen. En chockhöjning av hyrorna med 9,5 procent som dessutom är permanent. Om det nu handlar om att täcka upp för tillfälliga kostnadsökningar, varför kommer då inga förslag och löften om att sänka hyrorna när inflationen minskar?

Hyresgäster lägger redan en orimligt stor andel av sin disponibla inkomst på sitt boende. Enligt SCB lägger kvinnor över 65 år som bor i hyresrätt närmare 40 procent av sin inkomst på boendet. För ensamstående med barn är siffran 34 procent. Med så kraftiga höjningar som Fastighetsägarna yrkar på kommer konsumtionsutrymmet minska ytterligare. Det vore oansvarigt då det riskerar att spä på den ekonomiska krisen ännu mer.  

Fastighetsägarna påstår att Hyresgästkollektivet till skillnad från dem som äger sitt boende är bättre skyddade mot kostnadsökningar. Det stämmer inte. Till att börja med är det en grupp som redan har lägre inkomster, dessutom lägger de redan en större andel av sin disponibla inkomst på sitt boende jämfört med de som äger sin villa eller lägenhet. Hyresgästerna har heller inte heller gynnats av skattesubventioner som de med ägt boende har. Lägg till det skenande mat- och elpriser och vi ser en väldigt oroande utveckling för våra medlemmar. 

Hyresgästföreningen får redan mängder av samtal varje dag från oroliga hyresgäster med ansträngd ekonomi och vi ser att allt fler kommer få det svårt att få ihop det i slutet av månaden om Fastighetsägarna får igenom sina hyreskrav. Det riskerar en situation där allt fler vräks från sina bostäder, när de inte har råd att betala hyran. Med en hyreshöjning på 9,5 procent börjar det bli kämpigt även för yrkesgrupper som poliser och undersköterskor att bo i Stockholm, där hyrorna är landets högsta och med högst antal ensamhushåll, nära 40 procent. 

Vi har ett väl fungerande förhandlingssystem i Sverige, som gett både hyresvärdar och hyresgäster trygghet och stabilitet över tid. Hyresgästerna får en rimlig, hållbar och förutsägbar hyresutveckling. Ett stabilt system gynnar också hyresvärdarna och fastighetsägarna eftersom det ökar deras möjlighet att upprätthålla god kvalitet i förvaltningen och bra underhåll av sina fastigheter. Ska det gå till så som Fastighetsägarna föreslår, med kraftiga hyreshöjningar vid varje samhällsförändring får vi det omvända: ett svajigt system med stora hyressvängningar - helt fel riktning att gå när världen är i gungning.

Fastighetsägarna säger att de avser hedra den överenskommelse som träffats mellan hyresmarknadens parter. Det är positivt. Men nu är det upp till bevis. Vi behöver ansvarsfulla parter som skapar stabilitet istället för oro. 

 

Susanne Sjöblom, ordförande Hyresgästföreningen region Stockholm

Sofia Kloo, förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera