Digitalskatten måste införas nu

DEBATT. Sveriges regering är emot att EU inför en digitalskatt på globala techbolag. Vi har samlat mer än 20 medlemsländer bakom en enkel och effektiv lösning: en skatt på 3 procent av de digitala storföretagens omsättning, skriver Frankrikes finansminister Bruno Le Maire.

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire.
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire.Foto:Laurent Gillieron

Mitt framför näsan på oss håller 2000-talets ekonomi på att växa fram. Den är löftesrik, drivs på av digitalisering och transparens. Det återstår nu för oss att ta fram regler som ser till att det blir en bättre fördelning av rikedomarna, mer social och skattemässig rättvisa, en bättre kamp mot en överdriven koncentration av kapital och kunskaper hos några få.

Rättvis beskattning hänger tätt samman med demokratiers uppkomst och vidarelevnad. Det är i folkens namn, alltsedan de brittiska, amerikanska och franska revolutionerna, som man tar ut skatt. Beskattning gör att man kan finansiera staterna, för allmänintressets skull. Det är alltså viktigt för våra demokratier att var och en betalar sin rättmätiga del av skatten. Men så är inte fallet i dag.

På knappt tio år har en handfull digitala storföretag snabbare än någonsin vänt upp och ned på vår vardag. De har gjort att vi har världen i vår ficka, att vi kan komma åt vilket innehåll som helst med några klick och att vår kommunikation har snabbats upp. De har förändrat våra liv och våra konsumtionsvanor. Dessa företag är innovativa och skapar jobb.

Vi förebrår dem inte för deras framgång. Däremot förebrår vi dem för en uppenbar orättvisa, nämligen den enorma klyfta som finns mellan de rikedomar de skapar tack vare våra personuppgifter och de infrastrukturer de drar nytta av, och de skatter de betalar i utbyte.

Fram tills nu har vi föredragit att ignorera denna orättvisa hellre än att slåss mot den. Vi har föredragit att låta våra företag betala 14 procentenheter mer i skatt än dessa digitala jättar. Vi har tolererat att dessa företag bygger sin rikedom på våra personuppgifter, utan någon riktig motprestation.

De har dragit nytta av vår passivitet. Under den tid de har förändrat världen, har vi inte förändrat oss. De har dragit nytta av vår oförmåga att gemensamt anpassa våra förlegade skatteregler, som lever kvar i 1900-talet, då skatterna först och främst beräknades grundat på fysisk närvaro.

Vi kan inte längre sitta med armarna i kors. För det är bråttom. Bakom de tekniska debatterna finns verkligheten. År efter år utarmar denna illojala konkurrens innovationen, försvagar entreprenörernas ambition och förvärrar våra offentliga finanser.

Framför allt är situationen skadlig för alla de som betalar sin del av skatten. Om de företag som tjänar mest slipper betala skatt, är konsekvensen enkel: det blir mer skatt för alla de andra företagen och medborgarna. I slutänden kommer vi inte att klara av att finansiera de tjänster som är grundläggande för allmänintresset.

Det är därför som vi behöver ge svar på de europeiska folkens krav på rättvisa och effektivitet. Vi klarar inte av att göra det själva, varje land för sig, med våra egna särskilda skatteförhållanden, eftersom företagen drar nytta av våra skillnader, och spelar ut länderna mot varandra.

Europa är den som först och främst kan ändra saker och ting. För det är bara i europeisk skala som vi kan försvara vårt allmänintresse. Vi gjorde det när vi skyddade våra personuppgifter och när vi skyddade upphovsrätten. Vi måste göra det för att återupprätta en rättvis beskattning.

Sedan mer än ett år går flera länder, bland annat Frankrike, i spetsen för den här kampen.

Vi fick höra av vissa att det var omöjligt, att det krävdes enhällighet för att ändra skattereglerna. Av vissa fick vi höra att ingen någonsin skulle kunna övertyga de 28 EU-länderna, och framför allt inte de som drar störst nytta av situationen.

I dag har vi samlat mer än 20 medlemsländer bakom en enkel och effektiv lösning: en skatt på 3 procent av de digitala storföretagens omsättning. Vi vill också nå fram till ett avtal om EU-kommissionens lagtext redan till slutet av året, och vi vill att den ska tillämpas så fort som möjligt.

Det är visserligen inte perfekt, idealet skulle vara att nå en lösning för hela världen. Men vi kan bara nå dit om vi klarar att inrätta denna tillfälliga lösning på europeisk nivå. Vi har aldrig varit så nära att återställa rättvisan, så varför hela tiden skjuta upp det som vi kan rätta till nu?

De europeiska folken står inte längre ut med att inget händer. De europeiska folken står inte längre ut med att slutna möten, konferenser med experter och toppmöten som löser av varandra utan att det fattas något beslut. Det är dags att fatta beslut.

Vi måste bli kollektivt medvetna om denna orättvisa och agera. Vi har en chans att, sex månader före EU-valen, bevisa att Europa kan förbättra européernas vardag. Låt oss ta den. Det är dags.

 

Bruno Le Maire, Frankrikes ekonomi- och finansminister


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Gå på lägenhetsvisning från soffan – med hjälp av en robot

Nu behöver du inte längre gå hemifrån för att gå på lägenhetsvisning. 

Riksbyggen är först i Sverige med att introducera visningsrobotar – som du enkelt kan styra från din mobil eller dator. 

Läs mer om att bo i en Riksbyggenlägenhet och sök bostäder över hela Sverige 

När pandemin bröt ut i våras ställde Riksbyggen snabbt om till privata och digitala visningar. Samtidigt funderade Mathias Sandberg, regional marknads- och försäljningschef, och hans team, på hur de skulle kunna ta utvecklingen ett steg längre. Det var då idén till visningsrobotar föddes. 

– Vi hittade en amerikansk robottillverkare och efter att ha teststyrt en robot i deras lokaler i Los Angeles från vårt kontor i Hammarby sjöstad, visste vi att vi hade hittat det vi letade efter. 

Styr visningen hemifrån 

Robotarna levererades i höstas och har varit på plats, redo för visning av Brf Åsikten Södra i Uppsala, sedan slutet av november. Tack vare visningsrobotarna kan Riksbyggen erbjuda mer än bara stillbilder eller videostreaming. 

– Du kan själv gå in och styra robotarna hemifrån soffan, eller från var du än befinner dig, och hänga kvar lite extra om det är något du vill titta på mer i detalj. Du kan också komma tillbaka en annan tid för att exempelvis se hur lägenheten ser ut i kvällssolen eller hur skuggorna faller. På så sätt finns det fördelar, som inte det traditionella sättet att visa lägenheter på plats har.

Mathias Sandberg, regional marknads- och försäljningschef
Mathias Sandberg, regional marknads- och försäljningschef

Högt tryck

Det har varit högt tryck för att köra visningsrobotarna ända sedan starten, vilket Mathias Sandberg tror dels beror på att det finns ett stort intresse för bostadsprojektet i sig, och dels för att många är nyfikna på den nya tekniken. 

– Kampanjen har lockat många teknikintresserade som tycker att det är kul att ett traditionellt bostadsföretag går i bräschen för nyttjande av den här typen av lösningar på ett lite nytänkande sätt. 

Ett bra komplement 

Riksbyggen kommer att fortsätta med visningsrobotarna även efter pandemin är över och använda dem i andra projekt. 

– Pandemin har förändrat sättet vi arbetar på och hur vi presenterar våra produkter. Kunderna har idag vant sig vid att få mer information än tidigare, och att kunna gå på en robotvisning blir ett bra komplement till en vanlig visning. 

Läs mer och boka robotvisning 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?