1515
Annons

Det krävs högre anslag och snabbare beslut om ny infrastruktur

DEBATT. De politiska finansieringssystemen måste förändras för att klara de investeringar som landet behöver. Sveriges Handelskamrar från norr till söder efterfrågar ett helhetstänk.

Foto:Pontus Stenberg/TT

Sveriges infrastruktur är i stort behov av såväl nyinvesteringar som upprustning. Många års undermåligt underhåll och otillräckliga investeringar har bäddat för situationen vi befinner oss i, med stora, viktiga och kostsamma behov runt om i landet.

I förslaget om inriktning för kommande nationell plan för infrastruktur, som Trafikverket nu lagt på bordet, framgår att det saknas investeringsutrymme för flera decennier framåt. Som företrädare för det regionala näringslivet ser vi allvarligt på läget, som riskerar skada förutsättningarna för företagens framsteg och tillväxt, och därigenom Sveriges framtida utveckling. I förlängningen riskerar vi svenska arbetstillfällen, konkurrenskraft samt långsammare klimatomställning.

Det som behövs nu är offensiva satsningar på infrastruktur för att Sverige ska ha ett rikt näringsliv och vara attraktivt för nyetableringar även i framtiden. Ny och modern infrastruktur är väsentligt för att företagen ska kunna fortsätta växa, exporten gå framåt och människor ska kunna resa på ett enkelt och effektivt sätt mellan hem och arbete. 

Vid sidan om dessa nyinvesteringar måste vi även vårda den infrastruktur som vi redan har. Här fordras en kraftfull satsning på upprustning av befintlig väg och järnväg. Redan i dag är viktiga leder, vägar och spår fyllda till bristningsgränsen och har för länge sedan uppnått sin fulla kapacitet.

Sveriges Handelskamrar från norr till söder efterfrågar ett helhetstänk i de satsningar som planeras. Genom att skapa längre stråk och binda samman infrastrukturen – se och planera Sverige som en helhet – ökar vi hela landets tillgänglighet. Bättre resor inom landet underlättar även resor utanför gränserna. Med bättre och effektivare anknytningar till våra grannländer stärker vi svenska företags förutsättningar att verka i en allt mer globaliserad värld.

För att klara dessa påkallade investeringar och upprustningar behöver dagens politiska planerings- och finansieringssystem förändras. För närvarande tar det ofta årtionden från idé till byggstart – det är alldeles för lång tid. Vår bedömning är att det krävs högre anslag de kommande åren än de som nu är föreslagna, annars är det inte möjligt att möta de akuta behoven av investeringar och underhåll. 

Därtill måste finansieringen av ny infrastruktur ses över. För att skapa nödvändigt investeringsutrymme behövs andra finansieringslösningar än statliga anslag. Det handlar om att öppna möjligheter för privat investeringskapital samt att utreda olika former av upplåning. Sveriges Handelskamrar ser båda alternativen som intressanta med tanke dels på de trängande behoven, dels på Sveriges goda finansiella situation.

Inom ramen för upprustningen av transportsystemet är det också viktigt att de projekt som beslutats politiskt finansieras direkt, det vill säga att pengar sätts av från början. I dagens läge finansieras inte alltid projekten fullt ut, utan en del lämnas olösta och skjuts på framtiden. Genom direkt finansiering undviker vi förseningar och får en snabbare byggtakt.

Ska Sveriges näringsliv fortsatt vara attraktivt, konkurrenskraftigt och tillväxtskapande måste nödvändiga nyinvesteringar göras i landets infrastruktur. På det sättet säkrar vi Sveriges långsiktiga och hållbara välstånd.

Pia Carlgren, vd 

Östsvenska Handelskammaren

Oliver Dogo, vd

Handelskammaren Mittsverige

Jenny Emerén, vd

Handelskammaren Mälardalen

Andreas Garp, vd

Mellansvenska Handelskammaren

Andreas Hatzigeorgiou, vd

Stockholms Handelskammare

Anders Hjalmarsson, vd 

Västerbottens Handelskammare

Frida Johansson, vd

Handelskammaren Värmland

Stephan Müchler, vd

Sydsvenska Industri- och handelskammaren

Linda Nilsson, vd

Norrbottens Handelskammare

Johan Trouvé, vd

Västsvenska Handelskammaren

Helena Zar Vallin, vd

Handelskammaren Jönköpings län


Innehåll från Recap EnergyAnnons

Recap investerar 25 miljoner i VänerEnergis elnät

När fordonsflottor och industrier elektrifieras och mer förnybar energi produceras och kopplas upp ökar kraven på elnätet. Det är för sent för att hinna bygga bort problemen som redan har uppstått – men batterier kan snabbt lösa flera brister. 

De senaste 15 åren har det uppstått flaskhalsar i det svenska elnätet. Överföringskapaciteten från norr till söder är inte tillräcklig, och på regional nivå finns det inte tillräcklig kapacitet för att företag ska kunna utöka och elektrifiera sina verksamheter. 

– Tydliga exempel är godsterminaler utanför storstäderna som redan nu elektrifierar sina fordonsflottor. Problemet är att det inte finns tillräcklig kapacitet för att ladda fordonen vid terminalerna. Verkligheten och kraven från samhället matchar alltså inte dagens infrastruktur, säger Marco Berggren, vd på Recap Energy som utvecklar och finansierar projekt inom förnybar energi och energilager. 

Industribatterier stöttar upp elnätet

En annan stor utmaning är att ökningen av det som kallas intermittent energiproduktion (varierande i effekt och icke-styrbar, som vindkraft) gör att frekvensen i elnätet inte håller sig stabil. Dessa variationer stör elnätet och kan förstöra kringliggande transmissionsanläggningar. För att utrustning inte ska ta skada behöver frekvensen regleras och hållas under 50 hertz. 

– Den enda lösningen för frekvensreglering utan fördröjning är ett batteri. Det råder i dag konsensus bland energibolag, distributionsbolag och andra aktörer som jobbar med transmission att det är batterier som behövs för att stötta upp elnätet, säger Marco Berggren och fortsätter: 

– Svenska kraftnät räknar med att lägga över tre miljarder kronor per år på tjänster för frekvensreglering redan 2023. De inser att det inte går att bygga bort utmaningarna på kort sikt. 

Hyr ut batterier som en delad tjänst

Recap Energy vill vara en del av lösningen, och erbjuder därför Battery as a Service (BaaS). Kunderna är främst lokala energibolag och industriföretag. 

– Ett lokalt energidistributionsbolag har stor nytta av batterier för hantera sina toppar av energiuttag från de regionala näten, men det skulle inte vara lönsamt för dem att investera i ett eget batteri enbart i det syftet. Genom Recaps smarta styrsystem kan de hyra ett industribatteri under timmarna de faktiskt använder det och enbart betala för den tiden, förklarar Marco Berggren.  

Samma hyrupplägg kan användas av industrier, som kan ladda sina elfordon med batteriets lagrade energi för att slippa gå över den kontrakterade kapaciteteten för elnätet. När batteriet inte används ställer Recap Energy det till förfogande för Svenska kraftnät.

I mitten av maj investerade Recap Energy i batterier till ett värde av 25 miljoner kronor som görs tillgängliga för VänerEnergi genom ett hyresavtal. Recap Energy har dessutom förberett för att investera närmare en miljard kronor i batterier de kommande två till tre åren. Målet är självklart – bolaget ska vara med och lösa samhällsproblemet med brister i elnätet och möjliggöra omställningen till förnyelsebar energi. 

Titta på Recap Energys seminarium om batteridelningsekonomi den 4 juli.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Recap Energy och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?